Annons

Minns deras namnSvart familjehistoria som en välskriven men ytlig thriller

Simon Stranger (född 1976) har sedan debuten ”Den veven av hendelser vi kaller verden” 2003 gett ut ett flertal barn- och ungdomsböcker. 2014 blev han nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.
Simon Stranger (född 1976) har sedan debuten ”Den veven av hendelser vi kaller verden” 2003 gett ut ett flertal barn- och ungdomsböcker. 2014 blev han nominerad till Nordiska rådets litteraturpris. Foto: Polaris

Skomakarsonen Henry Rinnan var en av Norges värsta förbrytare under den nazistiska ockupationen. I sin nya roman dyker Simon Stranger ner i en mörk historia med personlig anknytning, men Ricki Neuman saknar djup.

Under strecket
Publicerad

Simon Stranger tilldelades norska bokhandlarpriset 2018 för ”Minns deras namn.”

Bild 1 av 1

Minns deras namn

Författare
Simon Stranger
Genre
Prosa
Förlag
Polaris

Översättn: Urban Andersson, 339 s.

Simon Strangers roman ”Minns deras namn” utspelar sig i Norge och handlar om förövare och offer, närmare bestämt om norrmannen och skomakarsonen Henry Rinnan, som under ockupationen leder Sonderabteilung Lola – och om den judiska butiksägaren Hirsch Komissar, ursprungligen från Ryssland, samt hans barn och barnbarn.

Den senare fängslas av Gestapo i januari 1942, förs till fånglägret i Falstad, där han sedan vistas i tio månader, för att tillsammans med nio andra fångar slutligen skjutas ihjäl. 

Avrättningarna är en hämnd för Majavatn-aktionen, som utfördes av den norska motståndsrörelsen, och som bestod av flera sabotage samt mordet på två tyska soldater.

Boken rymmer ett halvdussin parallella handlingar, varav en i nutid. Författaren är gift med Hirsch Komissars barnbarnsbarn, och läsaren får följa hur Stranger gör research och bland annat besöker några av de platser där berättelsen äger rum, bland annat huset på Jonsvannsveien 46 i Trondheim. 

Romanens många separata berättelser spretar och drar åt olika håll.

Där hade Henry Rinnans grupp sitt högkvarter under kriget, och i källaren fanns en välinredd tortyrkammare. 

Annons
Annons

Simon Stranger tilldelades norska bokhandlarpriset 2018 för ”Minns deras namn.”

Bild 1 av 1

Efter kriget flyttar Hirsch Komissars son dit med familj, från Oslo, för att kunna hjälpa sin mamma, som nu är änka och ensam i klädbutiken. 

Egentligen har Gerson Komissar och hustrun Ellen inte råd med ett så stort hus, men de kan köpa det billigt, för folk i staden vet vad som ägde rum där.

Vid ett tillfälle hittar deras döttrar pistolkulor, vid ett annat hela utdragna naglar, och för deras mamma blir det alltmer plågsamt att bo kvar.

 Simon Stranger tilldelades norska bokhandlarpriset 2018 för ”Minns deras namn.”
Simon Stranger tilldelades norska bokhandlarpriset 2018 för ”Minns deras namn.”

Huset på Jonsvannsveien binder ihop de olika historierna, och blir därmed ett välbehövligt nav; romanens många separata berättelser spretar och drar åt olika håll.

Än får vi i närbild följa hur Henry Rinnan torterar sina fångar, än är vi med då Gerson Komissar lyckas fly till Sverige 1940, gömd under ett hölass på ett lastbilsflak. I nästa stund stannar vi upp i lägret i Falstad och bevittnar hur grymt de inspärrade judarna och motståndsmännen behandlas. Därpå beskrivs hur Ellen Komissar lider av att leva i det ökända huset på Jonsvannsveien.

Boken är fullpackad med detaljer – lukter, smaker, färger, väder, landskap, vägar, kaféer, drycker, maträtter – en uppsjö av information som sällan ger ett mervärde, åtminstone inte för denna läsare, och som ofta känns som utfyllnad, som om historien är alltför tunn och behöver mer kött på benen.

Vad värre är: ingen kommer riktigt till liv i ”Minns deras namn”, även om författarens ambition och välvilja lyser igenom.

Strangers figurer känns överlag endimensionella, inte minst Henry Rinnan, som får mest utrymme av alla, och som emellanåt blir en kliché. Hans korta längd, 161 centimeter, och mobbningen han utsattes för som skolpojke, presenteras som förklaring till hans envisa kamp för makt och erkännande, en strävan som är gränslös – och som till slut gör honom till en av Norges största förbrytare under kriget. 

Här ges flera inblickar i hur landets judar hade det under kriget, men det blir för det mesta begränsat.

Baksidestexten förklarar pedagogiskt att ”nedslagen i Henry Rinnans liv visar på vilka konsekvenser utanförskap och vrede kan få”.

År 1940, efter den tyska ockupationen, lyckas delar av familjen Komissar fly till Sverige, men flyttar sedan märkligt nog tillbaka till Norge och drabbas av förföljelse, fängelse och deportation.

Hur tänkte de, hur gick diskussionen, undrar man som läsare, eftersom detta endast nämns i förbigående.

Här ges flera inblickar i hur landets judar hade det under kriget, men det blir för det mesta begränsat. Stranger fördjupar inte – och för ingen diskussion – om psykologi eller moral. 

Många frågor lämnas alltså obesvarade, samtidigt som drivet i berättandet – det följsamma språket och de ständiga scenbytena – gör det hela spännande, som en välskriven thriller.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons