Annons

Unika bilden bara början – bilden av universum klarnar

Det unika fotot av ett svart hål mitt i en avlägsen galax är bara början. Framöver kommer bilden av universum att klarna dramatiskt när astronomerna tar en rad nya superteleskop i drift. Senast på 2030-talet räknar forskarna med kunna upptäcka liv i universum.

Under strecket
Publicerad
Foto: AP Bild 1 av 1

1 / 9

Foto: AP

För 30 år sedan var bilden att vi människor var ett undantag och att vi kommit till av en mirakulös tillfällighet. Nu har forskarna insett att planeter verkar vara det normala och att de finns runt nästan alla stjärnor.

– Bara i vår vintergata kan det finnas minst hundra miljarder planeter, förklarade Yale-professorn Debra Fischer för SvD 2018, och det finns ingenting som talar för att det skulle vara mindre vanliga i andra galaxer.

En orsak till entusiasmen är att sökandet efter exoplaneter gett fullständig jackpot. Planeter är mycket vanligare och mycket mer olika än vad vi någonsin kunnat tro ens i science fiction. I skrivande stund har forskarna observerat 3926 planeter och det är ändå bara en försiktig början.

Nu planeras en rad nya superteleskop som för upp sökandet på helt nya spännande nivåer.

– Om liv inte är extremt ovanligt kommer vi att ha en god chans att faktiskt hitta det. Kanske är de mest jordliknande planeterna inte så långt borta, bara svårare att upptäcka, säger Debra Fischer.

Annons
Annons
Foto: ESA / eyevine/Eyevine/TT Bild 1 av 1

2 / 9

Foto: ESA / eyevine/Eyevine/TT

Hubble

Rymdteleskopet Hubble sändes upp av Nasa och den europeiska motsvarigheten ESA redan 1990. Eftersom det ligger i en bana runt jorden på 600 kilometers höjd kunde Hubble ta bilder utan att störas av atmosfären. Resultatet blev mängder av ikoniska bilder som format vår upplevelse av universum. En av de mest berömda visar Orionebulosan och för att ta den bilden krävdes 105 varv runt jorden.

Med hjälp av Hubble har forskarna också kunnat se längre ut i universum än någonsin tidigare, vilket också innebär att de kunnat se långt tillbaka i tiden. Genom att exponera små fläckar av universum har Hubble upptäckt galaxer belägna på smått ofattbara 13 miljarder ljusårs avstånd, och även observerat vad man tror är några av de första galaxer som en gång bildades.

Hubble har också bidragit till att hitta planeter som kretsar runt andra stjärnor i vintergatan. Teleskopet var dessutom först med att hitta atmosfär runt en planet. Den upptäcktes redan 1999, har döpts till Osiris och ligger 150 ljusår från jorden. Dess atmosfär innehåller både kol och syre.

Teleskopet har fått service av astronauter vid fem tillfällen, men nu är det slut med det. I bästa fall kan Hubble ändå fortsätta att fungera framtill 2040.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

3 / 9

James Webb Space Telescope (JWST)

Teleskopet är tänkt att bli 2020-talets avlösare till det gamla Hubble-teleskopet. JWST utrustas bland annat med en spegel som är 6,5-meter mot Hubbles 2,4 meter, och kommer därför att kunna ta bilder med mycket högre upplösning.

Teleskopet är designat för att kunna se ännu mer avlägsna galaxer, hur de första galaxerna bildades och även ge ny kunskap om exploderande stjärnor, så kallade supernovor.

Ett annat viktigt uppdrag är att fortsätta jakten på exoplaneter, alltså planeter i andra solsystem. Med nuvarande teknik har man i stort sett bara kunnat se jätteplaneter av jupiters typ. Med JWST blir det möjligt att kunna utforska atmosfärer på många fler stora planeter och ner till stora superjordar, det vill säga stenplaneter som dock fortfarande är avsevärt större än jorden.

JWST ska enligt planerna sändas upp i mars 2021 och kommer att placeras i en bana runt solen på en plats som ligger nästan fyra gånger så långt bort från jorden som månen. Det väldiga avståndet gör att teleskopet inte kommer att kunna servas.

Efter reklamen visas:
Första bilden på ett svart hål
Annons
Annons
Foto: Science Photo Library/TT Bild 1 av 1

4 / 9

Foto: Science Photo Library/TT

TESS

Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS) är ett rymdteleskop som är specialdesignat för att leta efter exoplaneter. TESS sköts upp redan den 18 april 2018. Syftet är scanna av lite större delar av rymden för att hitta lämpliga kandidater som sedan kan specialstuderas av det nya James Webb Space Telescope, och även andra teleskop.

Till att börja med ska TESS under en tvåårsperiod leta bland de ungefär 200 000 mest ljusstarka stjärnorna nära jorden.

Teleskopet gör det möjligt att studera massan, storleken, densiteten och banan i en stor grupp av ganska små planeter. Där ingår även lite större stenplaneter som kretsar runt sina stjärnor i det som brukar beskrivas som beboeliga zoner.

Liknande kartläggningar med markbaserade teleskop har framför allt upptäckt jätteexoplaneter. TESS förväntas upptäcka omkring 1500 planeter, varav ungefär 500 kan beskrivas som jordliknande.

Annons
Annons
Foto: TT Bild 1 av 1

5 / 9

Foto: TT

WFIRST

Wide Field Infrared Survey Telescope (WFIRST) var från början konstruerad som en spionsatellit som till stor del liknade Hubble. Den har numera tagits över av Nasa och planeras skjutas upp omkring år 2025.

Det är ett teleskop som mäter infraröda våglängder och som framför allt ska hjälpa till att förstå vad mörk materia är för något, hur kosmos utvecklas och expanderar, och hur rumtiden kröks.

Bland WFIRST:s spektakulära egenskaper märks förmågan att ta bilder av Hubble-skärpa som täcker ett 100 gånger så stort område som föregångaren. Liksom TESS ska WFIRST också bistå i sökandet efter exoplaneter.

Annons
Annons
Foto: Rex/TT Bild 1 av 1

6 / 9

Foto: Rex/TT

HabEx

Redan pågår Nasa:s planering för att skjuta upp nästa generation teleskop. Flera olika modeller utvecklas parallellt och inom ett par år avgörs vilka som ska prioriteras. De slutgiltiga besluten fattas under andra delen av 2020-talet och uppskjutning är planerad till omkring 2035.

Ett av dessa projekt kallas Habitable Exoplanet Imaging Mission (HabEx). Det helt dominerande målet är att hitta, fotografera och undersöka små jordliknande planeter som kretsar i den beboeliga zonen kring stjärnor av vår egen sols typ.

HabEx ska utrustas för att kunna undersöka om det finns vatten på planeterna och om atmosfären innehåller gaser som producerats av biologiskt liv, som syre och ozon. Men också om det finns tecken på växtlighet och om villkoren även på andra sätt kan vara gynnsamma för uppkomsten av liv.

För att kunna studera det svaga ljuset från små planeter måste det starka ljuset från planetens sol skärmas av, vilket kan göras på flera sätt.

Annons
Annons
Foto: Chandra X-ray / TT Bild 1 av 1

7 / 9

Foto: Chandra X-ray / TT

Athena och Lynx

En stor majoritet av all materia i rymden finns samlat i enorma gasmoln med en temperatur av upp till en miljon grader. Bästa sättet att se detta i all sin prakt är att använda röntgenstrålning. Men eftersom röntgenstrålning från rymden inte når igenom atmosfären behövs rymdröntgenteleskop. Nasa har sedan 1999 ett som kallas Chandra.

År 2031 ska europeiska ESA enligt planerna skjuta upp sitt röntgenobservatorium. Det kallas Athena och blir 100 gånger mer kraftfullt än Chandra. Ett av huvuduppdragen blir att studera supermassiva svarta hål.

Lynx är Nasas motsvarighet som konkurrerar med projekt som det tidigare nämnda HabEx. Liksom Athena handlar det här om att tränga djupt in i universums barndom, spåra upp de första ljuskällorna och försöka förstå de mekanismer som format universum.

Annons
Annons
Foto: Rex/TT Bild 1 av 1

8 / 9

Foto: Rex/TT

OST

Origins space telescope (OST) är nästa generations rymdteleskop som ska följa efter James Webb space telescope. Här talar vi om en lins på 9,1 meter som är lika stor som i de största markteleskopen. OST konkurrerar om resurser med HabEx och Lynx i Nasas framtidsprogram.

Med dess hjälp ska forskarna direkt kunna titta på och leta efter liv på jordliknande planeter i avlägsna solsystem. Med en precision upp till 1000 gånger större än tidigare teleskop ska små jordliknande planeter med betingelser för liv och där temperaturen är runt behagliga 27 grader kunna undersökas i detalj.

Men inte nog med det, OST ska även se in i det som kallas den mörka tidsåldern, innan de första galaxerna bildades och då de första stjärnorna formades. Närmare universum skapelse har vi aldrig kunnat komma.

Annons
Annons
Foto: Jorge Villegas/TT Bild 1 av 1

9 / 9

Foto: Jorge Villegas/TT

LUVOIR

Det mest extrema, men också dyraste och därför kanske minst sannolika, teleskop som planeras har döpts till LUVOIR, Large UV Optical Infrared Surveyor. Medan andra teleskop är begränsade till specifika våglängder ska LUVOIR klara av alla möjliga uppdrag. Till sin hjälp har det sitt hiskeliga 15-metersteleskop (6 gånger större än Hubble) med det ska astronomerna kunna studera detaljer på Jupiter och dess månar med i stort sett samma skärpa som om vi skickat dit en rymdsond. Massor av objekt i vårt solsystem kommer att kunna detaljgranskas.

Men framför allt får LUVOIR kapacitet att lyfta jakten efter liv på främmande planeter till en ny nivå, och samtidigt titta djupt in i de gasmoln där stjärnor blir till, liksom planeterna runt dem.

När, och om, LUVOIR skickas upp finns slutligen alla bitar på plats för att säkert kunna gallra fram små jordliknande stenplaneter med vatten och andra förutsättningar för liv.

– Faktum är att vi just nu drunknar i planeter, men sedan vill vi gå in i fasen där vi börjar ta reda på mer om hur planeterna verkligen är, säger Aki Bergeron som är projektledare för LUVOIR.

För att få en bra bild av ett helt solsystem som vårt i ett annat hörn av galaxen krävs utrustning av typen Luvoir, menar hon.

Och då har vi inte ens nämnt nya högpresterande markbaserade instrument av en rad olika slag och flera nya landbaserade superteleskop, bland annat ett nytt europeiskt 39-metersteleskop som planeras i Chile och ska stå klart 2024.

Annons
Annons
Annons
Annons