Annons

SvD 1974: ”Vad tänker sig kvinnor för frigörelse?”

Till en början var rösträtt i fokus, men med åren har temat för Internationella kvinnodagen blivit all form av jämställdhet. SvD har plockat fram fem exempel ur arkivet på artiklar genom åren.

Uppdaterad
Publicerad

SvD den 8 mars 1988 – läs mer från den dagen längre ner i artikeln.

Bild 1 av 2

Tyskan Clara Zetkin låg bakom Internationella kvinnodagen. Första gången uttrycket nämns i SvD är den 14 maj 1912.

Bild 2 av 2

1 / 5

SvD den 8 mars 1988 – läs mer från den dagen längre ner i artikeln.
SvD den 8 mars 1988 – läs mer från den dagen längre ner i artikeln.

Rösträtt i fokus när kvinnodagen startades

Tyskan Clara Zetkin låg bakom Internationella kvinnodagen. Första gången uttrycket nämns i SvD är den 14 maj 1912.
Tyskan Clara Zetkin låg bakom Internationella kvinnodagen. Första gången uttrycket nämns i SvD är den 14 maj 1912.

Initiativet till Internationella kvinnodagen togs under en kongress i Köpenhamn 1910 som ett stöd till kampen för kvinnlig rösträtt. Förslaget från den tyska socialdemokraten Clara Zetkin antogs av kvinnor från 17 olika länder. Året efter, den 19 mars, var det premiär i Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz. Över en miljon kvinnor och män ska ha deltagit i möten och demonstrationer.

I Sverige började dagen uppmärksammas 1912, vilket nämns i en notis i SvD den 14 maj 1912. Premiären för Sverige var alltså inte i mars utan den 13 maj. I Folkets hus i Stockholm talade då borgmästare Carl Lindhagen inför en engagerad publik. Rösträtten var förstås i fokus vilket den skulle vara fram till att Sverige fick allmän och lika rösträtt 1921. Carl Lindhagen var, liksom sin syster Anna Lindhagen, en nyckelfigur i kampen för lika rösträtt och de engagerade sig också för att diskrimineringen av kvinnan i arbetslivet skulle minska.

Läs hela artikeln om Carl Lindhagens tal från 1912 här svd.se
Annons
Annons

Kvinnor i brödköer i Ryssland 1917.

Bild 1 av 1

2 / 5

Kvinnostrejker i Ryssland bakom datumet

Kvinnor i brödköer i Ryssland 1917.
Kvinnor i brödköer i Ryssland 1917.

Varför har just den 8 mars blivit kvinnodagen? Jo, under slutet av första världskriget firades Internationella kvinnodagen på olika datum i början av mars. 1917 strejkade kvinnorna i Ryssland för ”bröd och fred” den 8 mars. Eftersom dagen blev startskottet för februarirevolutionen så bestämdes det att kvinnodagen därefter skulle firas just detta datum.

Läs vad SvD skrev om februarirevolutionen 1917 här svd.se
Annons
Annons

SvD 10 mars 1974.

Bild 1 av 1

3 / 5

Demonstration i Stockholms hjärta 1974

SvD 10 mars 1974.
SvD 10 mars 1974.

1974 har SvD för första gången en stor artikel om Internationella kvinnodagen på förstasidan. Då genomförde, enligt artikeln, 1 500 personer en demonstration i Stockholm som ”stoppade upp trafiken ordentligt”. Demonstranterna kom framför allt från feministiska Grupp 8 och Svenska kvinnors vänsterförbund. Det framgår att några av dem som tittade på demonstrationen var skeptiska. Så här står det bland annat: ”Gripande, tyckte en turistande engelsman som såg det långa tåget vandra ned mot Sergels torg över Klarabergsleden medan bilköerna växte sig allt längre. I likhet med många åskådare hade han svårt att förstå vad det är för frigörelse kvinnorna anser sig behöva.”

Ungefär en tredjedel av tågets deltagare ska ha varit män och skanderat ”kvinnokamp, klasskamp”. Anita Berger från Grupp 8 höll ett tal där hon bland annat sa: ”Vi kräver daghem, arbete, kortare arbetstid, nej till kapitalets porrindustri, smärtfri förlossning, fri abort. Tillsammans med männen arbetar vi för ett rättvist samhälle”.

Fram till slutet av 1970-talet var Internationella kvinnodagen en socialistisk kampdag, men vid FN:s första Internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att införa en gemensam kvinnodag som skulle firas oavsett politisk inriktning. 1977 fattade FN beslutet och sedan 1978 är 8 mars Internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

Läs hela artikeln om Grupp 8 här svd.se
Annons
Annons

SvD den 11 mars 1978.

Bild 1 av 1

4 / 5

Violas kvinnodag 1978

SvD den 11 mars 1978.
SvD den 11 mars 1978.

En av de starkare texterna som går att finna i samband med kvinnodagen i arkivet är skriven av Marianne Zetterström, som under många år skrev i SvD med signaturen Viola. Hon resonerar i en krönika 1978: ”I århundraden har kvinnorna dolt sina rätta ansikten. Nu har det skett en demaskering och är det inte ett ganska hätskt ansikte som tittar fram? Alla slussar öppnas, alla byrålådor dras ut. /// Vill vi egentligen leva mannens enformiga fantasilösa liv? Skall våra jämlikhetskrav vara ett sätt att göra mannen mindre och mindre tills han nästan kryper upp i knäet – eller vill vi behålla honom som en stimulerande medspelare? Ska vi bunta ihop och slå ihjäl honom?”

Så här fortsätter krönikan: ”Då kom en son och avslutade kvinnodagen med att säga: Har kvinnan någonsin kunnat hjälpa sig själv? Vem har uppfunnit symaskinen åt henne? Dammsugaren? Diskmaskinen? När en karl känner sig handikappad i sitt arbete sätter han sig till och uppfinner en manick som underlättar. Kvinnan ropar på hjälp. Vem kommer då och ger henne en elvisp? Eller ett kylskåp. Vad har hon själv uppfunnit? En sticka nummer 8 eller ett bröd som kan bakas utan jäst? Hon vill stoppa bilismen på Götgatan men vill hon stänga av sin tvättmaskin? Hon är rädd för föroreningar, det är rätt, men när hon ska till Mallorca tar hon jet-flyget. Inte tal om att ställa barnvagnar i vägen för det...”

Viola avslutar krönikan: ”En färglös leda kom över mig. Jag kunde inte svara och försvara, och jag orkade inte slå honom. Särskilt inte som han lagade middagen åt mig. Och gjorde det bra.”

Läs hela krönikan här svd.se
Annons
Annons

SvD den 8 mars 1988.

Bild 1 av 1

5 / 5

”Som tjej får man aldrig göra fel”

SvD den 8 mars 1988.
SvD den 8 mars 1988.

1988 finns en SvD-artikel på Internationella kvinnodagen där en av kvinnorörelsens pionjärer, Barbro Ström, konstaterar att det finns mycket kvar att göra inom jämställdheten, men att hon gläds åt framsteg som kvinnohus, abortlagstiftning och skärpt sexuallag. Hon betonar också att kvinnor börjar ta plats i arbetslivet och slagit sig in på ”de manliga domänerna”.

I artikeln står bland annat att ”kvinnor kommer brett och på alla fronter. De drar in i allt från verkstäder till domstolar och styrelserum. Allt fler kvinnor når också höga befattningar inom traditionellt manliga yrken”.

– Vi som kommit nu har på ett bekvämt sätt fått skörda frukterna av kvinnorörelsens kamp. Andra har banat vägen för oss, säger Ann-Charlotte Norrås, en av landets kvinnliga polismästare, i artikeln.

Hon medger att det var en kulturchock för många manliga poliser i början och att hon kände sig som en främmande fågel.

– Men för den nya polismannen är det naturligt med kvinnliga chefer, säger hon.

Lokföraren Anki Söderberg menar att det finns svårigheter, även om situationen har blivit bättre för kvinnor:

– Då folk tänker på en lokförare ser de oftast en gråhårig farbror med kulmage framför sig. Men än så länge har alla bemött mig väl. Problemet tycker jag är att man som tjej aldrig får göra något fel. Då får man höra att det beror på att man är tjej.

Sök själv – så har SvD skrivit om kvinnodagen

Laddar…

Med några enkla knapptryck kan du själv söka dig fram till SvD:s alla artiklar i ämnet. Skriv exempelvis in ordet ”kvinnodagen” i sökverktyget här ovan. I SvD arkiv finns alla artiklar sedan starten 1884.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons