Annons

SvD avslöjar: Så tystade riksdagspolitikerna regeringens sameutredare

Utredaren tystades ned av riksdagspolitikerna. Skälet: Ett nytt lagförslag skrivet på uppdrag av regeringen som skulle stärka samernas rättigheter. Det kan SvD nu avslöja. ”När jag berättade vad jag skulle skriva sa de: ”Det får du inte skriva”, säger förre justitierådet Bertil Bengtsson, Sveriges mest erkände samerättsjurist.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Foto: Heiko Junge/TTBild 1 av 5

Förre justitierådet var tydlig.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 2 av 5

Förre justitierådet förbjöds att ta kontakt med sameorganisationerna och att skriva om jakt- och fiskefrågor när han skulle förbereda den nya lagen. Med i gruppen som förbjöd honom var ordföranden i Västerbottens jägareförbund.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 3 av 5

Eskil Erlandsson var då jordbruksminister och var den som fick förre justitierådet Bertil Bengtssons kritiska brev.

Foto: Lars PehrsonBild 4 av 5

Alliansen satt vid makten 2009: Fredrik Reinfeldt (M), Maud Olofsson (C) Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD).

Foto: Yvonne ÅsellBild 5 av 5
Foto: Heiko Junge/TTBild 1 av 1
Foto: Heiko Junge/TT
Efter reklamen visas:
Konflikten politikerna vill glömma

I en stor debattartikel på DN Debatt, under rubriken ”Historisk uppgörelse ger samerna större inflytande” den 15 september 2009, skrev Alliansregeringens speciella arbetsgrupp för rennärings- och samepolitik ett nytt lagförslag.

Det tycktes epokgörande för urfolket samernas rättigheter.

Arbetsgruppens fyra riksdagsledamöter hade jobbat i två år och stod nu bakom en purfärsk promemoria, utarbetad av juristerna på Jordbruksdepartementet, med det kryptiska namnet ”Vissa samepolitiska frågor” (Ds 2009:40).

Dess andemening var tydlig: Alliansen skulle före valet 2010 förstärka samernas ställning och mildra konflikterna i norra Sverige. Men när lagförslaget kom kastades det direkt i papperskorgen. Sametinget och Svenska Samernas Riksförbund (SSR) motsatte sig det kraftigt.

Annons
Annons

Förre justitierådet var tydlig.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 2

Förre justitierådet förbjöds att ta kontakt med sameorganisationerna och att skriva om jakt- och fiskefrågor när han skulle förbereda den nya lagen. Med i gruppen som förbjöd honom var ordföranden i Västerbottens jägareförbund.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 2 av 2

SvD kan nu avslöja spelet bakom kulisserna när promemorian blev till, ett spel vars grunddrag ständigt återkommer under åren: Ett stort motstånd från vissa politiska läger i norra Sverige mot att förstärka samiska rättigheter till mark.

En av Sveriges största auktoriteter på samerätt, förre justitierådet och professorn i civilrätt Bertil Bengtsson, hade fått regeringens uppdrag att skriva en så kallad departementspromemoria, som skulle ligga till grund för den stora lagändringen för rennäringen.

När jag berättade vad jag skulle skriva sa de: ”Det får du inte skriva”.

Men Bertil Bengtsson hoppade av i förtid. Skälet: Han fick inte skriva vad han ville. Det som så småningom publicerades var något annat än det han föreslagit.

– Det blev en anonym promemoria som delvis byggde på vissa saker som jag skrivit men utelämnade annat som jag velat föreslå och tillade en del som jag inte tänkt föreslå. Samerna ville sedan inte veta av den, säger han till SvD nu nio år senare.

Bertil Bengtsson berättar också om upprinnelsen till varför han hoppade av: Ett möte med de fyra ledamöterna i den samepolitiska arbetsgruppen.

– Minst en av dem hade att göra med jägareförbundet och de var väldigt negativa. När jag berättade vad jag skulle skriva sa de: ”Det får du inte skriva”. Sedan nämnde jag att jag även tänkte kontakta sameorganisationerna. Då sade de att ”det får du inte göra”. Då ville jag inte vara med längre.

1/2

Förre justitierådet var tydlig.

Foto: Emma-Sofia Olsson
2/2

Förre justitierådet förbjöds att ta kontakt med sameorganisationerna och att skriva om jakt- och fiskefrågor när han skulle förbereda den nya lagen. Med i gruppen som förbjöd honom var ordföranden i Västerbottens jägareförbund.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Bertil Bengtsson skrev dessutom ett brev till jordbruksminister Eskil Erlandsson (C), som ansvarade för rennäring och markfrågor. SvD har tagit del av brevet. Upprördheten hos den normalt blida juristauktoriteten, med ett 30-tal fackböcker bakom sig, är tydlig.

Annons
Annons

I brevet till den ansvarige ministern skräder han inte orden: ”Såvitt jag förstår är alliansgruppens samepolitiska ståndpunkt – att samernas rättigheter till land och vatten inte på något sätt får förstärkas...”.

Han fortsatte med ”Jag menar emellertid att denna politik genom förslagen i departementspromemorian /…/ riskerar att komma i konflikt med grundlagen och utsätta Sverige för internationell kritik” samt att ”Det här är närmast ett skolexempel på diskriminerande lagstiftning...”

Vad var det viktigaste som du inte fick ha med?

– Rennäringspolitiska kommittén hade tidigare föreslagit att samebyarna skulle öppnas så att också andra än renskötande samer skulle få bli medlemmar i samebyarna och bland annat få del av deras jakt- och fiskerätt. Just att diskutera jakt- och fiskerätten tyckte jag var en intressant tanke och blev mycket förvånad när jag inte fick skriva om den alls, säger han.

Enligt Bertil Bengtsson förbigicks samernas jakt- och fiskerätt helt.

När det kom till kritan var det inte så mycket kvar av förslagen.

– Men vad som jag framförallt reagerade mot var att jag inte fick diskutera mina kommande förslag med sameorganisationerna, vilket jag tyckte var självklart och annars alltid gjort, säger Bertil Bengtsson.

Alliansen skrev alltså ändå segervisst sin debattartikel tre månader senare som byggde på den nu färdiga promemorian. Där är visserligen frågan att öppna samebyarna med men nya medlemmar skulle inte få rätt att jaga eller fiska, vilket Bertil Bengtsson i sitt brev varnar för kan strida mot grundlagen.

Annons
Annons

Eskil Erlandsson var då jordbruksminister och var den som fick förre justitierådet Bertil Bengtssons kritiska brev.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 2

Alliansen satt vid makten 2009: Fredrik Reinfeldt (M), Maud Olofsson (C) Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD).

Foto: Yvonne ÅsellBild 2 av 2
Eskil Erlandsson var då jordbruksminister och var den som fick förre justitierådet Bertil Bengtssons kritiska brev.
Eskil Erlandsson var då jordbruksminister och var den som fick förre justitierådet Bertil Bengtssons kritiska brev. Foto: Lars Pehrson

– När det kom till kritan var det inte så mycket kvar av förslagen. Sameorganisationerna sa att de inte tyckte att det räckte, säger Bertil Bengtsson.

Strax efter debattartikeln skrev Bertil Bengtsson då ett nytt brev till Erlandsson, diariefört den 29 september 2009. Han hade då läst den färdiga promemorian och skrev att den ”tillkommit utan några som helst kontakter med Svenska Samernas Riksförbund eller andra sameorganisationer”.

Han konstaterar: ”att ett ursprungsfolks juridiska angelägenheter på detta sätt skulle avgöras utan att ursprungsfolkets mening inhämtats strider naturligtvis mot folkrättsliga principer”.

SvD har sökt Eskil Erlandsson, i dag vice ordförande i Riksdagens EU-nämnd.

Dåvarande ordföranden i den samepolitiska gruppen var Magnus Kindbom (C).

– Jag kan just nu inte minnas ett möte med Bertil Bengtsson. Jag kan därför inte kommentera det eller att han inte ska ha fått ta kontakt med sameorganisationerna. Han är en klok person och jag ifrågasätter inte hans berättelse.

Alliansen satt vid makten 2009: Fredrik Reinfeldt (M), Maud Olofsson (C) Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD).
Alliansen satt vid makten 2009: Fredrik Reinfeldt (M), Maud Olofsson (C) Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD). Foto: Yvonne Åsell
Annons
Annons

Magnus Kindbom säger att de i arbetsgruppen vid flera tillfällen hade möten med SSR och Sametinget.

Jag kan just nu inte minnas ett möte med Bertil Bengtsson.

– Men ingen grupp i samhället får i slutändan sitta med när besluten tas eller när promemorior färdigställs. Då är det de politiska partierna.

Bertil Bengtsson säger att han i princip förbjöds ta med något om jakt- och fiske. Samtidigt var en riksdagsledamot i arbetsgruppen, Åke Sandström (C), ordförande i Jägareförbundets länsförening i Västerbotten.

Kunde Sandström betraktas som neutral om ett uttalat syfte var att föra samernas frågor framåt?

– Det är angeläget att problemet belyses från olika håll, säger Magnus Kindbom och fortsätter.

– Man kan ha diskussioner om internationella konventioner, men folk ska också leva med varandra i de här områdena. Det är relevant att ha med i en diskussion. Han företrädde inte jägarintressen utan partiet. Jag kan inte minnas att han argumenterade utifrån jägarperspektiv.

Magnus Kindbom är sedan 2016 skogsdirektör för LRF Skogsägarna, en organisation vars remissvar i statliga utredningar i markfrågor ofta står i konflikt med de renskötande samernas.

Efter reklamen visas:
Rapporten om vindkraft och renar stoppades
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons