Annons

Så följer du valet – då vet vi vem som står som vinnare

Vilka tider gäller? När får vi veta vinnaren? Vad är elektorer? När tillträder den nya presidenten och vem är det egentligen som leder i opinionen? Här besvarar SvD frågorna om det amerikanska presidentvalet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Trump eller Clinton?

Foto: Mary Altaffer and Chuck Burton/APBild 1 av 1

1 / 13

Din guide till valvakan

Trump eller Clinton?
Trump eller Clinton? Foto: Mary Altaffer and Chuck Burton/AP

För dig som behöver en uppfräschning av nödvändiga fakta inför valvaken natten mot den 9 november: här kommer den enklaste och mest nedkokade valguide du troligen kommer att läsa:

Siffran: 270 – den som når så många elektorsröster blir USA:s nästa president.

Tiderna: De första vallokalerna på USA:s östkust stänger kl 19 lokal östkusttid, alltså 01 svensk. Vallokalerna är öppna till kl 19 eller 20 i de flesta delstater, men på grund av tidsskillnaderna mellan öst- och västkust så stänger de i exempelvis delstater som Kalifornien, Alaska och Hawaii först flera timmar senare.

Det här ska du titta efter: Florida och North Carolina blir de första indikatorerna på hur valet går. Så viktiga är de att om Hillary Clinton vinner delstaternas totalt 44 elektorsröster så är valet med största sannolikhet redan avgjort. Läget i båda delstaterna är dock väldigt jämnt.

Vad Trump måste göra: En Trumpseger i Florida och North Carolina, samt i de osäkra Arizona, Nevada och Utah, skulle kunna knuffa honom över 270, förutsatt att Hillary Clinton misslyckas med att flytta fram sina positioner någonstans.

Varför prognoserna ger Clinton större chans: Många analytiker tror dock inte att Clinton gör ett så katastrofalt dåligt val. Troligen måste Trump alltså dessutom ”vända” åtminstone en stor delstat, som exempelvis Pennsylvania med 20 elektorsröster eller Ohio med 18, som röstat på Obama i minst ett val (Pennsylvania har inte röstat republikanskt sedan 1980-talet).

Vad Clinton måste göra: Demokraternas kandidat har en allt annat överskuggande punkt på agendan: försvara Obamas valseger från 2012. Då vann den sittande presidenten med 332 elektorsröster mot Mitt Romneys 206. Baserat på det resultatet har Clinton råd att förlora både Florida och Ohio och ändå vinna valet med 285 mot 253.

När finns ett resultat? Ju jämnare valet är, desto längre dröjer det. 2008 förklarade sig John McCain besegrad redan före midnatt New York-tid (6 svensk tid) efter Barack Obamas triumfatoriska seger med 365 elektorsröster mot McCains 173. Mycket tyder på att årets valresultat kan dra ut på tiden mer än så. Men osvuret är bäst.

Annons
Annons

Hannes Delling och Erica Treijs är programledare för SvD:s USA-valsstudio.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

2 / 13

Så här följer du valet den 8 och 9 november

Hannes Delling och Erica Treijs är programledare för SvD:s USA-valsstudio.
Hannes Delling och Erica Treijs är programledare för SvD:s USA-valsstudio. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

12.00: De första vallokalerna öppnar på USA:s östkust. Connecticut är den första delstaten ut.

13.00: Ett flertal delstater i östra USA har öppnat sina vallokaler, bland annat vågmästarstaterna Florida, Pennsylvania och Ohio. Följ SvD:s liverapportering under hela dagen.

14.00: SvD:s utrikesanalytiker Therese Larsson Hultin chattar med läsare om presidentvalet i USA.

15.00: Nu öppnar de första vallokalerna på västkusten, bland annat Kalifornien och Oregon. Alaska och Hawaii är sist ut, klockan 16 svensk tid respektive klockan 18.

SvD direktrapporterar hela natten, med korrespondent Erik Bergin från New York och vårt team i Stockholm.

01.00: De första vallokalerna stänger i östra USA. Georgia är först ut och följs av andra viktiga swing states som Pennsylvania, Florida, North Carolina och Ohio mellan klockan 1 och 2 på natten svensk tid. Strax efter stängning kan vi få de första resultaten. Beroende på hur det går där kan valet i princip vara avgjort lite efter klockan två på natten. Med SvD.se interaktiva grafik kan du följa utvecklingen i realtid samtidigt som rösterna räknas.

05.00: I stort sett alla delstater har stängt sina vallokaler. Om valet inte är väldigt jämnt borde vi veta vem som blir USA:s nästa president.

06.00: SvD:s valstudio börjar sända där vi analyserar och kommenterar valresultatet, från redaktionen med SvD:s experter och gäster, amerikanska ambassadens valvaka och Swedbanks handlargolv där vi följer marknadsreaktioner. Bland gästerna finns Hans Blix, Pierre Schori, Annie Lööf (C) och EU-, och handelsminister Ann Linde (S).

Annons
Annons

Hillary Clinton eller Donald Trump blir USA:s nästa president.

Foto: APBild 1 av 1

3 / 13

Hur fungerar valet?

Hillary Clinton eller Donald Trump blir USA:s nästa president.
Hillary Clinton eller Donald Trump blir USA:s nästa president. Foto: AP

Alla amerikaner med rösträtt har möjlighet att rösta i den egna delstaten. Men resultatet räknas på ett annorlunda sätt än i Sverige. Varje delstat har ett visst antal så kallade elektorsröster baserade på statens folkmängd, flest har Kalifornien med 55 elektorsröster.

Flera delstater, bland annat Montana, Vermont och Wyoming har bara 3 röster. För att vinna krävs minst 270 elektorsröster. Alla de nämnda delstaterna är dock i stort sett säkra kort för de två partierna – Kalifornien brukar rösta demokratiskt och till exempel Wyoming republikanskt. Så kampen gäller egentligen de stater där de båda partierna väger nästan jämnt – de så kallade vågmästarstaterna.

Annons
Annons
Foto: John Minchillo/APBild 1 av 1

4 / 13

Vad är vågmästarstater?

Foto: John Minchillo/AP

Vissa delstater, runt ett tiotal, kan man inte på förhand veta hur de kommer att rösta. De kallas vågmästarstater eller så kallade swing states. De viktigaste av dessa är de med flest elektorsröster: Florida, Ohio och Pennsylvania. Kandidaterna lägger i stort sett all sin energi på dessa delstater. Det är ingen mening för varken en demokrat eller republikan att fokusera på till exempel Kalifornien eftersom vi kan vara nästan säkra på att majoriteten i delstaten kommer att rösta på Demokraterna. Det är också därför så mycket av rapporteringen handlar om vågmästarstaterna inför valet i november.

Vilka delstater som är swing states kan förändras något från år till år. Florida, Ohio och Pennsylvania räknas nästan alltid dit, men i och med befolkningsförändringar kan delstater tillkomma eller falla bort. I år räknas till exempel Arizona dit, trots att Arizona-borna röstat på Republikanerna alla gånger utom två de senaste 64 åren.

Annons
Annons
Foto: Charlie Neibergall/APBild 1 av 1

5 / 13

Vad är elektorer?

Foto: Charlie Neibergall/AP

Elektorerna i de olika delstaterna är oftast valda av partiet, men liksom så mycket annat varierar det från delstat till delstat. Även District of Colombia, där huvudstaden Washington ligger, har tre elektorer även om det formellt inte räknas som en delstat, och inte har några ledamöter eller senatorer i kongressen.

När rösterna sedan är räknade tilldelas den vinnande presidentkandidaten i varje delstat elektorer, den som får flest röster i en stat får alla elektorer. Undantagen från det är delstaterna Maine och Nebraska som båda har en typ av proportionell fördelning av elektorerna.

Annons
Annons
Foto: John Minchillo/APBild 1 av 1

6 / 13

Vem får rösta?

Foto: John Minchillo/AP

Amerikanska medborgare som fyllt arton år och uppfyller de olika delstaternas krav har rätt att rösta i presidentvalet. Vissa delstater tillåter inte dömda brottslingar att rösta.

För att gå till valurnorna krävs dock att man registrerar sig på förhand och många delstater har komplicerade regler för det. I bland annat Alabama är förtidsröstning inte tillåtet förutom i särskilda fall och det krävs särskilda typer av fotolegitimation. Sista datum för registrering kan i vissa fall vara månader innan valet, så det krävs planering.

Valdeltagandet i USA är lågt. I det senaste valet 2012 röstade bara drygt 57 procent av de som fick rösta. Årets två huvudkandidater Donald Trump och Hillary Clinton är historiskt impopulära vilket mycket väl kan leda till ännu lägre valdeltagande. Valdagen infaller alltid på en tisdag och vissa får avdrag på lönen för att gå och rösta. Därför kan det på sina håll bli långa köer till röstlokalerna före och efter arbetstid. Detta kan vara ett stort hinder för personer inom mer marginaliserade befolkningsgrupper att kunna lägga sin röst.

Annons
Annons

Hillary Clinton och motkandidaten Bernie Sanders under primärvalet tidigare i år.

Foto: Seth Wenig/APBild 1 av 1

7 / 13

Vem kan bli president?

Hillary Clinton och motkandidaten Bernie Sanders under primärvalet tidigare i år.
Hillary Clinton och motkandidaten Bernie Sanders under primärvalet tidigare i år. Foto: Seth Wenig/AP

För att överhuvudtaget få bli president måste du vara född i USA eller av amerikanska föräldrar, ha bott i landet de senaste 14 åren och vara minst 35 år gammal. I stort sett alla tidigare presidenter har tidigare haft officiella positioner, som senator, guvernör eller varit ledamot i representanthuset.

De två stora partierna är Republikanerna och Demokraterna. Det är deras kandidater som har en chans att vinna.

Det går också att ställa upp som oberoende kandidat men då får du inte hjälp av partierna, som har stora tillgångar både när det gäller infrastruktur och pengar. Senast någon gjorde det med viss framgång var 1992 när miljardären Ross Perot kandiderade utanför något parti.

Annons
Annons
Foto: Andrew Harnik/APBild 1 av 1

8 / 13

Vem leder i opinionen?

Foto: Andrew Harnik/AP

Opinionen är en knepig sak. På grund av systemet med elektorsröster spelar det inte så stor roll vem som leder nationellt, även om det kan ge en ledtråd om hur det ska gå. Hillary Clinton har haft ledningen i de mätningarna sedan man började mäta förra sommaren. Med hjälp av hur läget är i vågmästarstaterna, tillsammans med andra faktorer kan man räkna ut vem som har störst chans att vinna. Även där leder Hillary Clinton i nuläget.

Annons
Annons

Röster räknades om manuellt efter att ingen vinnare hade kunnat bestämmas efter valet mellan Al Gore och George W Bush 2000.

Foto: Alan Diaz/APBild 1 av 1

9 / 13

När vet vi vem som vinner?

Röster räknades om manuellt efter att ingen vinnare hade kunnat bestämmas efter valet mellan Al Gore och George W Bush 2000.
Röster räknades om manuellt efter att ingen vinnare hade kunnat bestämmas efter valet mellan Al Gore och George W Bush 2000. Foto: Alan Diaz/AP

Sannolikt vet vi redan tidigt på morgonen den 9 november vem som vunnit, men om det är väldigt jämnt kan det dröja längre. Vallokalerna på den amerikanska östkusten stänger klockan ett på natten, svensk tid, och ofta kan man ganska tidigt få en indikation på vartåt det lutar. Om Clinton vinner i de viktiga delstaterna Florida, Pennsylvania och Ohio, som är bland de första som räknas, kan vi nästan med säkerhet slå fast att hon blir president.

Ifall valet blir väldigt jämnt kan det dröja flera dagar innan vi vet vem som vunnit, eller ännu längre, som i valet 2000 då resultatet var mycket jämnt mellan demokraten Al Gore och republikanen George W Bush.

Annons
Annons
Foto: Susan Walsh / TT / NTB ScanpixBild 1 av 1

10 / 13

Hur stor är presidentens makt?

Foto: Susan Walsh / TT / NTB Scanpix

Presidenten har stor makt på en rad olika områden inom både inrikespolitik och utrikespolitik. Han eller hon har möjlighet att säga upp handelsavtal, vilket Trump lovat att göra om han vinner. Presidenten är också överbefälhavare för USA:s väpnade styrkor men har inte rätt att förklara krig. Möjligheten finns dock att utföra militära operationer på utländsk mark. Kongressen måste då meddelas inom 48 timmar.

Lagar som röstats igenom i kongressen kan stoppas av presidentens veto. För att upphäva det vetot krävs två tredjedels majoritet i kongressen.

Presidenten godkänner också lagar.

Presidenten nominerar domare till Högsta domstolen, något som är extra viktigt i årets val efter att den konservativa domaren Antonin Scalia avled tidigare i år och en stol står tom. Om Hillary Clinton vinner valet blir det en liberal domare som nomineras och om Trump vinner kommer han att nominera en konservativ. Nomineringen ska sedan godkännas av senaten.

Annons
Annons
Foto: Susan Walsh/APBild 1 av 1

11 / 13

Vad är kongressen?

Foto: Susan Walsh/AP

Kongressen består av två kammare: senaten och representanthuset och båda håller till i kapitolium på Capitol hill i centrala Washington DC på gångavstånd från Vita huset. Senaten benämns ibland som den övre kammaren och representanthuset som den lägre.

Sammanlagt har representanthuset, på engelska ofta kallat ”the House”, 435 ledamöter som har rätt att rösta och liksom med elektorer så representeras varje delstat proportionellt till sin befolkning. Alla delstater har dock minst en ledamot i representanthuset. Senaten har 100 ledamöter, två från varje delstat oavsett storlek.

Kongressens makt är bland annat att föreslå och rösta igenom lagar och för att förklara krig krävs formellt kongressens godkännande. Ifall en presidentkandidat inte får en majoritet av elektorsrösterna i valet så utser representanthuset en president. Kongressen godkänner också domare av Högsta domstolen som presidenten nominerat.

Förutom presidentvalet den 8 november väljs också ledamöter till de båda kamrarna samma dag. Just nu har Republikanerna majoritet i båda husen men det kan mycket väl förändras i år när många platser i de båda kamrarna står inför omval. Hela representanthuset ska väljas om och 30 platser i senaten. Störst chans att få majoritet för Demokraterna är i senaten där de bara behöver ta fem platser från Republikanerna den 8 november.

Annons
Annons
Foto: APBild 1 av 1

12 / 13

När börjar den nya presidenten?

Foto: AP

Presidenten tillträder när Barack Obamas tid på ämbetet tar slut den 20 januari 2017. USA:s 45:e president, med största sannolikhet Hillary Clinton eller Donald Trump, kommer att sväras in utanför Kapitolium vid lunchtid.

Annons
Annons

John F Kennedys kista i Vita huset 1963.

Foto: APBild 1 av 1

13 / 13

Vad händer om presidenten dör?

John F Kennedys kista i Vita huset 1963.
John F Kennedys kista i Vita huset 1963. Foto: AP

En president kan väljas till två perioder, sammanlagt åtta år. Om personen dör under den tiden så tar vicepresidenten över. Detta har hänt flera gånger under 1900-talet, senast när John F Kennedy mördades 1963, då Lyndon B Johnson efterträdde honom. En president har valts till fyra perioder, Franklin D Roosevelt som satt från 1932 fram till sin död 1945, då Harry S Truman tog över. En president kan också avgå under sin tid i Vita huset, vilket Richard Nixon gjorde 1974 efter att Watergateskandalen uppdagats.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons