Annons
Krönika

Lisa Irenius:SvD:s förklädda piga banade väg för #metoo

Ester Blenda Nordström runt 1935.
Ester Blenda Nordström runt 1935. Foto: Okänd

Nu blottas vår tids fulla husbönder. Det borde heta att nordströmma snarare än wallraffa, för Ester Blenda Nordström var banbrytande med sina reportage inifrån en utsatt miljö.

Under strecket
Publicerad

I en månad arbetar hon som piga utanför Nyköping. Mjölkar, bäddar, diskar, sopar, bär vatten. Efter 16–17 timmars arbetsdag sover hon tillsammans med en annan piga i en utdragssoffa där lössen kryper runt på lakanet. Hon får order från bondfolkets barn, medan husbonden ofta ligger på soffan eller super till.

Sedan återvänder Ester Blenda Nordström, 23 år, till sitt verkliga liv – som journalist på Svenska Dagbladet i Stockholm. Hon skriver nio reportage om sina erfarenheter som piga på gården.

Hon rapporterar inifrån en utsatt miljö 50 år innan den tyske journalisten Günter Wallraff

Året är 1914. Trots begynnande världskrig röner artiklarna enorm uppmärksamhet och blir det stora samtalsämnet. Ester Blenda Nordström blir berömd och kommer därefter att skriva en rad banbrytande reportage. I år kom den första biografin om hennes fascinerande och samtidigt sorgliga liv. Den gripande boken ”Ett jävla solsken” av Fatima Bremmer, också hon tidigare SvD-medarbetare, belönades i måndags med Augustpriset för årets fackbok.

Ester Blenda Nordströms reportage, som också resulterar i boken ”En piga bland pigor”, är unikt: hon rapporterar inifrån en utsatt miljö 50 år innan den tyske journalisten Günter Wallraff tar jobb inom industrin för att sedan skriva om det. Det borde heta att nordströmma snarare än wallraffa.

Annons
Annons

Det var frågan om kvinnors arbetsvillkor som Ester Blenda Nordström och Svenska Dagbladet ville belysa med artiklarna: ”Den kvinnliga arbetskraften till landsgöromål blir år från år allt svårare att erhålla. Hvarpå beror det?”

I dag, över hundra år senare, kan man kanske prata om nordströmmandets höst. I och med #metoo är det tiotusentals som har rapporterat från olika delar av verkligheten och om vår tids fulla husbönder.

I något extremfall kan personliga vittnesmål visa sig vara en kupp.

Det finns förstås flera viktiga skillnader mellan dagens vittnesmål och Ester Blenda Nordströms. Som journalist gästar Ester Blenda Nordström ett sammanhang som hon i övrigt inte har några band till, under en begränsad tid.

När det finns starka personliga kopplingar till en specifik miljö – och specifika personer – ökar risken att andra oförrätter och intressen påverkar berättelsen.

I något extremfall kan personliga vittnesmål visa sig vara en kupp. I veckan uppdagades det att högerextremistiska aktivister kan ha försökt lura på Washington Post en falsk #metoo-historia. Journalisterna genomskådade dock försöket.

Att sådana risker finns behöver man vara medveten om.

Men man ska komma ihåg att den stora majoriteten personliga berättelser som har förmedlats genom #metoo inte har pekat ut någon specifik förövare. Och medan journalister som Ester Blenda Nordström har vunnit berömmelse genom sina skildringar – och därför har fått stå ut med anklagelser om att utnyttja andra för egen vinning – så kan det knappast appliceras på de tusentals vittnesmål som under de senaste veckorna har förmedlats genom upprop från en lång rad samhällssfärer. Vid publiceringen av uppropen framgår ju inte vem som har skrivit vad. Den främsta drivkraften verkar helt enkelt vara att berätta, att göra sin röst hörd, och därmed i förlängningen bidra till förändring.

Annons
Annons

Ester Blenda Nordströms grepp att skildra en pigas vardag genom sina egna upplevelser göt liv i debatten om pigors villkor mer än något annat inlägg. På samma vis skulle frågan om sexuella trakasserier aldrig ha blivit lika omtalad om vi inte hade fått ta del av en mängd personliga berättelser.

Till SvD:s redaktion har det kommit flera advokatbrev som har låtit förstå att man inte ”accepterar” vissa publiceringar.

Att dela med sig av egna erfarenheter innebär också alltid ett visst risktagande. För Ester Blenda Nordström kostade det bland annat en aggressiv kampanj från bonden i Sörmland, och motboken ”Ett pennskaft som piga”.

Ifråga om #metoo-uppropen finns flera fall där förövare har letat sig in i slutna Facebook-grupper och därefter hotat den som berättat. Till SvD:s redaktion har det kommit flera advokatbrev som har låtit förstå att man inte ”accepterar” vissa publiceringar. Resursstarka personer med makt vet hur man mobiliserar.

Men SvD stod emot påtryckningarna mot Ester Blenda Nordström, och kommer att stå emot påtryckningar också i dag. Det är inte hot som avgör vad som publiceras.

Ester Blenda Nordströms liv blev, trots framgångarna, en till stora delar tragisk historia, med alkoholism, hälsoproblem och personliga förluster. Biografin ”Ett jävla solsken” är också en påminnelse om hur radikalt kvinnors liv har förbättrats under det senaste seklet. Om inte pionjärer som Ester Blenda Nordström en gång hade kämpat för respekt och erkännande hade dagens mobilisering inte varit möjlig.

Det är inte trots – utan tack vare – att jämställdheten är relativt stor i Sverige som #metoo-rörelsen har fått ett exceptionellt genomslag här. Kvinnor vågar berätta för att så många i dag vill och orkar lyssna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons