Annons

Svenonius: Alla landsting i Sverige är för ineffektiva

Det behövs en diskussion om de långsiktiga förutsättningarna för svensk sjukvård. Nästa regering bör omgående efter valet bjuda in till blocköverskridande samtal om vilka reformer som krävs, skriver Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd i Stockholms län.

Publicerad
Irene Svenonius.
Irene Svenonius. Foto: Lars Pehrson

DEBATT | SJUKVÅRDEN

Enligt regeringens egna beräkningar saknas omkring 200 miljarder kronor i kommun- och landstingssektorn fram till 2030 om den nuvarande nivån ska kunna upprätthållas för olika välfärdstjänster. Det framgår av Riksrevisionens granskning av budgetpropositionen för 2018.

Trots att vi redan har bland världens högsta skatter räcker pengarna inte till för att möta medborgarnas behov av bland annat sjukvård. Lösningen bör inte vara att höja skattenivån ytterligare – vilket minskar människors frihet och försvårar ekonomisk utveckling – utan att ta krafttag för att reformera system som inte fungerar tillräckligt bra.

När det gäller svensk sjukvård håller den visserligen i många delar världsklass – när man väl får vård. Men vi har samtidigt betydande problem med bristande tillgänglighet och service.

Annons

Ineffektiviteten är inbyggd i systemet sedan årtionden. Svensk sjukvård ligger på plats 29 i kostnadseffektivitet i senaste upplagan av European Health Consumer Index.

För mycket detaljstyrning gör att de anställda lägger för lite tid på själva vården. I den vårdutredning som regeringens utredare Göran Stiernstedt lade fram 2016 konstateras att staten ständigt tillför nya administrativa krav på vården utan att något tas bort. Resultatet har enligt utredningen blivit att alltför mycket av det som utförs i vården dubbeldokumenteras och att administrativa uppgifter i för stor utsträckning hamnar på vårdexperter snarare än på administrativ personal.

Den tydligaste symbolen för ineffektiviteten i svensk sjukvård är de växande vårdköerna. Vi har den femte högsta läkartätheten i EU, men har ändå bland Europas längsta vårdköer. Nationellt har de fördubblats sedan 2014, vilket den nuvarande regeringen bär ett tungt ansvar för genom avskaffandet av den kömiljard som den förra borgerliga regeringen införde och som kortade köer över hela landet.

Men det vore samtidigt fel att förminska den svenska sjukvårdens problem till ett enskilt beslut av en enskild regering. I botten finns strukturella problem, som alla landsting har att hantera.

Vissa landsting har förvisso återkommande kortare vårdköer än andra. I Stockholm får 93 procent av patienterna inom specialistvården träffa en läkare inom 90 dagar. Rikssnittet är 80 procent. I statsminister Stefan Löfvens hemlandsting Västernorrland – som styrs av socialdemokraterna – är siffran 58 procent.

När det gäller operationer klarar vi i Stockholm vårdgarantin för 85 procent av patienterna – att jämföra med rikssnittet 72 procent. I socialdemokratiskt styrda Västerbotten är man nu nere på 56 procent.

En viktig anledning till att väsentligt fler får vård i tid i Stockholm än i de flesta andra delar av landet är att vi dels använder många vårdgivare och stor valfrihet för patienterna, dels efter 11 år med överskott har kunnat tillföra en egen kömiljard efter att regeringen avskaffade den nationella. För landsting med sämre ekonomi har det inte varit möjligt.

De problem vi har idag i svensk sjukvård riskerar att bli än värre framöver. Nya generationer ställer helt andra krav än sina föräldrar på hur vården ska fungera för dem och deras barn. Parallellt har vi en utveckling där vi lever allt längre. Att möta denna utmaning med ett vårdsystem som redan utan dessa nya förutsättningar har betydande problem kan få förödande konsekvenser.

Fortsätter vi som nu är risken betydande att pengarna räcker till ännu mindre vård för ännu färre. Ökad ransonering av den vård vi kan få ut ur systemet. Längre vårdköer. Ökad ojämlikhet mellan olika delar av landet och mellan de som kan betala själva eller har arbetsgivare som kan betala för den vård alla borde kunna få utan att stå i någon kö.

Jag menar att tiden är mogen för en förnyad diskussion om hur framtidens sjukvård kan organiseras. Alla förslag som kan leda till att en större andel av skattebetalarnas pengar går till sjukvård är värda att prövas.

Oavsett hur det går i valet den 9 september hoppas jag att vi kan få till stånd en bredare diskussion om de långsiktiga förutsättningarna för svensk sjukvård. Det är uppenbart att den nuvarande ordningen har nått vägs ände.

Nästa regering bör omgående efter valet bjuda in till blocköverskridande samtal om vilka reformer som krävs för att staten och landstingen gemensamt kan se till att avskaffa vårdköerna i hela landet och därigenom ge skattebetalarna bättre valuta för sina skattepengar.

Irene Svenonius (M)
finanslandstingsråd i Stockholms län

Annons
Annons
Annons

Irene Svenonius.

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons