Annons

Linda Bakkman:Fetmaklyftan tydlig – men trendbrott syns

Våra kostvanor grundläggs i unga år och följer ofta med hela livet. Samtidigt är övervikt, fetma och viktrelaterad ohälsa bland de socioekonomiskt mest ojämnt fördelade ohälsostillstånden.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1

Illustration: Thomas Molén

Bild 1 av 1
Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

Övervikt och fetma är dubbelt så vanligt i exempelvis Skärholmen och Angered än i rikare kommuner i samma städer.

Uttrycket ”du blir vad du äter” möter oss ofta, men egentligen kanske ”du blir var du äter” vore mer passande. I alla fall med tanke på hur olika barns kostrelaterade ohälsa och matvanor ser ut beroende på föräldrars utbildningsnivå och socioekonomi.

Ungefär varannan svensk är i dag överviktig eller fet. Men för första gången sedan tidigt 90-tal sjunker andelen barn med övervikt och fetma. I en studie från Sahlgrenska akademin som publicerades förra året syntes bland 8-åriga pojkar en minskning i andelen överviktiga från 23 till 19 procent.

Samtidigt är övervikt, fetma och viktrelaterad ohälsa bland de socioekonomiskt mest ojämnt fördelade ohälsostillstånden. Bland 4-åringar i Stockholm och Göteborg är övervikt och fetma dubbelt så vanligt i exempelvis Skärholmen och Angered än i rikare kommuner i samma städer, visar landstingens barnhälsorapporter för 2017 som presenterades förra veckan. Övervikt och fetma är dessutom vanligare på glesbygden än i storstäderna.

Annons
Annons

Det finns sannolikt flera anledningar till hälsoklyftorna när det gäller matvanor och ohälsa. Vad och hur vi äter beror på många faktorer och är inte enbart kopplat till kunskap, information eller utbildning. Kulturella och ekonomiska aspekter spelar också in.

Barn har ett stort behov av att maximera mängden näring i förhållande till mängden mat.

I flera länder används ekonomiska styrmedel som sockerskatt för att påverka matkonsumtionen i en hälsofrämjande riktning. Som ett av de få länderna i världen serverar vi i Sverige gratis skolmat vilket sannolikt bidrar till att utjämna en del av skillnaderna.

Som förälder vill man så klart ge sina barn näringsrik mat som en förutsättning för god hälsa och tillväxt. Samtidigt är det viktigt att tidigt bana väg för ett lustfullt och hälsosamt förhållningssätt till mat; som att förstå sambandet mellan kost och hälsa, uppskatta näringsrik mat och känna matglädje.

Barn behöver mycket näring och energi för att växa och må bra. För barn över två år är den mat som rekommenderas i princip densamma som för vuxna. Samtidigt äter barn ofta mindre än vuxna på grund av sin mindre kroppsstorlek. Det innebär att de har ett stort behov av att maximera mängden näring i förhållande till mängden mat.

Våra kostvanor grundläggs i unga år och följer ofta med hela livet.

Barn mellan 4 och 10 år behöver ungefär 400 gram frukt och grönt per dag medan barn över 10 år rekommenderas 500 gram, lika mycket som vuxna. En alltför fiberrik kost (mycket fullkorn) kan göra det svårt för barn att få i sig tillräckligt med energi.

Generellt behöver barn, precis som vuxna, varierad och näringsrik mat på regelbundna tider. Med en aktiv livsstil ryms även en glass eller en bulle då och då. Förkärlek för det feta och söta liksom en skepsis för det som är energiglest, nytt och främmande är däremot inte konstigt hos barn.

Ett sätt för oss vuxna att lära våra barn att uppskatta näringsrik mat kan vara att servera den upprepade gånger och visa att vi njuter av den. Andra tips är att engagera barnen i maten och låta aktiviteter snarare än socker stå i centrum vid kalas och helger. Våra kostvanor grundläggs i unga år och följer ofta med hela livet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons