Annons

Ny forskning: Äldre mäns psykiska lidande förbises

Vad påverkar äldres välbefinnande? Hur magen mår, hur mycket muskler man har och om man kan klara sig länge hemma, visar ny svensk forskning. Många forskningsprojekt är finansierade av EU som står inför den största sociala utmaningen någonsin: den allt äldre befolkningen i väst.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Teknikutveckling för äldre i Örebro. En smart handske stärker greppet.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 2

Smart hem i Örebro.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 2

1 / 6

1. Här forskas på behov + teknik i hemmet

Robotar och artificiell intelligens kommer att flytta in i hemmen i takt med att vi åldras. Men forskningen om äldre och ”den fjärde industriella revolutionen” ägnar sig inte enbart åt ren teknikutveckling. I den specialbyggda lägenheten Ängen, som är kopplad till Örebro universitets doktorandprogram Successful ageing, testas de senaste framstegen så att de passar de äldres verkliga behov och kan förändras med åldern.

Teknikutveckling för äldre i Örebro. En smart handske stärker greppet.
Teknikutveckling för äldre i Örebro. En smart handske stärker greppet. Foto: Tomas Oneborg

Det projekt som kommit längst är utvecklingen av smarta hem. Tekniken finns för att bygga in trygghetslarm med sensorer i väggarna och sängen, och tillsammans med de äldre själva får forskarna veta vilka rörelsemönster som är viktiga för sensorerna att ”lära sig”. Genom att programmera in belastningen i sängen när man ligger, sitter och har gått upp, och på vilka tider sådant brukar handla om, kan trygghetssystemet larma snabbt vid avvikelser.

Smart hem i Örebro.
Smart hem i Örebro. Foto: Tomas Oneborg

Systemet ska också kunna byggas ut över tid. En yngre äldre kanske mest vill använda belysningen som säkerhetssystem och först senare bygga på med ett mer avancerat larm ifall man har ramlat.

Ängen är en av Europas största forsknings- och innovationsanläggningar och tar varje år emot cirka 1 000 besök, också vid visningar för allmänheten. Lägenheten är sammanbyggd med seniorboende, minnesmottagning och vårdcentral och finansieras av Örebro universitet, Örebro Kommun, Alfred Nobel Science Park, Robotdalen och EU.

Efter reklamen visas:
Snart blir roboten vår hemtjänst
Annons
Annons
Foto: Anders Tukler/IBLBild 1 av 1

2 / 6

2. På landsbygden jobbar entreprenörerna längre

Foto: Anders Tukler/IBL

På landsbygden är andelen seniorer som arbetar högre upp i åldrarna större än i städerna. De arbetar också oftare som egenföretagare.

Det är det preliminära resultatet i Bettina Widells forskningsprojekt om hur arbetssituationen ser ut för dem mellan 65 och 75 år.

Bettina Widell är kulturgeograf och har intervjuat entreprenörer på landsbygden, bland annat om huruvida den sociala och fysiska omgivningen har påverkat dem att fortsätta jobba.

Syftet med studien är att vidga diskussionen om pensionsåldern och peka på att gruppen ”äldre” är så heterogen: de har en mängd olika livsstilar och ambitioner, de har vitt skilda förutsättningar för att fortsätta jobba efter 65 och de påverkas olika beroende på om de bor i städer eller på landet.

– Vare sig åldersgruppen eller landsbygdsperspektivet är särskilt uppmärksammade, säger Bettina Widell.

Hennes intervjuer visar att det inte enbart är det antal år som gått sedan födelsen som avgör om man ska sluta jobba. I studien tar Bettina Widell in också sociala, biologiska och mentala aspekter av åldersbegreppet: vilka sociala normer i närområdet och i samhället i stort som styr människors inställning till att fortsätta jobba efter 65, vilken ork kroppen har efter ett dittills långt arbetsliv och vilken minnes- och inlärningskapacitet man har.

Bettina Widell tillhör forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet. Hon har skrivit kapitlet Is age more than a number? i antologin Successful ageing in an interdisciplinary context.

Annons
Annons
Foto: Artshotphoto/IBLBild 1 av 1

3 / 6

3. Hur magen mår betyder mycket för äldres hälsa

Foto: Artshotphoto/IBL

”Inflammåldrande”, (inflammageing), inflammationer som inte beror på någon pågående infektion utan på stigande ålder, ingår i läkaren och doktoranden Frida Farts forskning om att främja äldres hälsa genom att förbättra deras maghälsa.

Med åldern kan det uppstå en obalans i immunförsvaret som verkar ligga bakom vanliga åldersrelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och demens. Men också, enligt Frida Fart, kanske till och med mer magproblem.

– Varför blommar magsjukdomar och inflammatoriska tarmsjukdomar upp med åldern?

De som tror att de kommer att bli sjuka som äldre löper högre risk att få försämrad hälsa.

Forskningen visar på starka samband mellan äldres välmående och bättre maghälsa. Omvänt kan man må sämre på grund av negativa föreställningar om att åldras.

– De som tror att de kommer att bli sjuka som äldre löper högre risk att få försämrad hälsa. Därför är det viktigt att också påverka inställningen till det egna åldrandet.

Frida Fart minns hur vännerna under uppväxten talade om att de inte ville bli gamla för då skulle de bli sjuka och tappa orken. Men ju fler äldre patienter hon har träffat, desto färre verkar må dåligt i sitt åldrande.

– Vissa får sjukdomar, andra inte. När jag möter dem som är objektivt sjuka och frågar hur de mår kan de svara ’fantastiskt bra!’ En viss diagnos betyder inte att man ska må på ett visst sätt.

Äldre människor är en helt heterogen grupp, ju högre upp i åren desto mer olika är de varandra, säger Frida Fart. Det är något hon tycker gör arbetet med äldre mest intressant.

– Tänk så mycket vi kan skilja oss åt som människor, och hur olika våra vägar ser ut. Ju mer livet har påverkat, och ju mer erfarenheter de haft, desto mer ökar skillnaden mellan människor. Det gör att man måste bemöta dem helt olika fastän de är i samma situation.

Frida Fart tillhör forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet. Hon har skrivit kapitlet Having that good old gut feeling i antologin Successful ageing in an interdisciplinary context.

Annons
Annons
Foto: Images & Stories/IBLBild 1 av 1

4 / 6

4. Forskning mest gjord på kvinnor

Foto: Images & Stories/IBL

En studie av 15 musikintresserade män mellan 66 och 76 år ingår som en del av projektet Older men, music and wellbeing vid Örebro universitet. Intresset handlar om att lyssna eller spela instrument, sjunga i kör eller gå och dansa och musikterapeuten Katarina Lindblad vill undersöka vilken roll musik kan spela i äldre mäns liv och för deras psykiska välmående.

– Musik kan vara ett sätt att uttrycka känslor. Många män saknar språk för känslor eftersom de har lärt sig att en riktig man är rationell och kontrollerad.

Många av de diagnosfrågor som ska fånga upp depression utgår från kvinnornas perspektiv.

Äldre män är en grupp som möter särskilt stora utmaningar både vad gäller fysisk hälsa och psykiskt välmående. De är också förbisedda inom såväl forskningen som hälso- och sjukvården.

– Vi tittar gärna på äldre människor som en unisexgrupp. Men eftersom kvinnorna hittills har levt längre är många studier baserade på kvinnor. Det finns dock tydliga könsskillnader bland de äldre, säger Katarina Lindblad.

Kvinnorna ber oftare om hjälp och söker oftare vård än männen, som är mer privata med sin psykiska ohälsa. Det finns dock ett stort mörkertal när det gäller äldre mäns psykiska lidande och män begår i större utsträckning självmord.

– Ändå utgår många av de diagnosfrågor som ska fånga upp depression från kvinnornas perspektiv. Depression hos män uttrycks ofta i aggressivitet och självmedicinering med alkohol eller andra droger.

Katarina Lindblad är musikterapeut och tillhör forskarskolan Successful ageing vid Örebro universitet. Hon har skrivit kapitlet Music as a promoter of wellbeing for older men i antologin Successful ageing in an interdisciplinary context.

Annons
Annons
Foto: Michael Heim/IBLBild 1 av 1

5 / 6

5. 70-åringar kan bygga muskelstyrka

Foto: Michael Heim/IBL

70-åringar kan bygga upp muskler och därmed minska risken för fall och benbrott, visar en studie från Umeå. Enligt resultatet kan även 70-åringar stärka kroppen genom att byta ut fett mot muskler. Det ökar chansen för ett friskare liv som äldre.

I studien ingick både män och kvinnor som var över 70 år och hade konstaterat låg muskelmassa. Hälften fick cirkelträna tre gånger i veckan med instruktör. Efter tio veckor hade de i snitt ökat sin muskelmassa med 1,2 kilo och minskat sin fettmassa med 0,5 kilo.

Vi är sjuka lika kort tid som tidigare. När vi väl haft en stroke, fått en infektion och blir dementa, ja, då dör vi ganska fort.

Träningsprogrammet ingick i Healthy Ageing Initiative vid Umeå universitet som fokuserar på ett hälsosamt åldrande och äldres välbefinnande. Det är läkarparet Peter och Anna Nordström som startade projektet efter att ha sett riskfaktorer för hjärtinfarkt och stroke hos västerbottningarna. Under de senaste fem åren har 4 200 personer över 70 år fått blodtryck, vikt och blodfetter undersökta samtidigt som de har fått råd om hur de ska förändra livsstilen i fråga om kost och motion.

Under projekttiden har sjukligheten minskat hos 70-åringarna generellt i Umeå.

– Vi vet ju inte om det har att göra med vårt projekt. Men preliminärt ser det ut som om det haft effekt på stroke och hjärtinfarkt, säger Peter Nordström, geriatriker i Umeå.

Utvecklingen visar att det är de friska åren som ökar när vi blir äldre, inte de sjuka.

— Vi är sjuka lika kort tid som tidigare. När vi väl haft en stroke, fått en infektion och blir dementa – eller av andra skäl hamnar på sjukhemmet – ja, då dör vi ganska fort.

Peter Nordström är professor i geriatrik vid Umeå universitet och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Studien Effects of Resistance Training on Functional Strength and Muscle Mass in 70-Year-Old Individuals With Pre-sarcopenia är publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMDA, Journal of the American Medical Directors Association.

Annons
Annons
Foto: Wiki CommonsBild 1 av 1

6 / 6

6. Synen på äldre har aldrig varit enhetlig

Foto: Wiki Commons

Vem säger att det inte fanns äldre som kände sig unga förr? Dessutom blev människor gamla också på 1700-talet, konstaterar historikern Ulrika Lagerlöf Nilsson. Hon förklarar att ”äldre” aldrig någonsin har varit en enhetlig grupp.

– Visst finns det många som känner sig yngre, men det är långt ifrån alla! Hur man mår hänger också ihop med klass och kön.

Ulrika Lagerlöf Nilsson forskar om synen på äldre och åldrande i ett historiskt perspektiv. Hennes nuvarande projekt handlar om äldreboenden och hur de växte fram när människor lämnade landsbygden och fattigstugorna.

– Även då fanns skillnader i synen på åldrande, och de var klart kopplade till socialgrupp, kön och var man bodde. I dag börjar vi prata om klass igen. Vi har inget jämställt samhälle, utan åldrandet är beroende av framför allt ekonomi.

Det finns ingen åldersgrupp under vår livstid som vi klumpar ihop i ett så stort spann – 40 år. De ”äldre” är i dag alla mellan 60 och 100 år.

Men också var man bor. Förr när man arbetade i jordbruket bodde föräldrarna ofta kvar på gården tills de dog. När människor flyttade in till städerna och inte längre sågs som en resurs påverkades synen på äldre och de sågs mer som en belastning. På landsbygden är förutsättningarna för att åldras fortfarande helt andra än i tätorterna.

– Det är ingen konst att åldras om man ses som en resurs. Präster, läkare och lärare exempelvis kan gå i pension på fredagen och återanställas som vikarier på måndagen, menar Ulrika Lagerlöf Nilsson.

Den bild vi har av åldrandet får konsekvenser för de beslut som fattas i alla frågor som rör äldre, menar hon, så som äldreboenden och äldrevården.

– Det finns ingen åldersgrupp under vår livstid som vi klumpar ihop i ett så stort spann – 40 år. De ”äldre” är i dag alla mellan 60 och 100 år – och så säger vi att de är en grupp. Inte ens tonåringar klumpas ihop, och de har bara ett åldersspann på sex år.

Ulrika Lagerlöf Nilsson, fil dr i historia och docent i kyrkohistoria vid Göteborgs universitet, forskar om synen på äldre och åldrande i ett historiskt perspektiv. Projektet är knutet till AgeCap, centrum för åldrande och hälsa, Sahlgrenska akademien.

Efter reklamen visas:
Snart blir roboten vår hemtjänst
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons