Annons

Imam: ”Sverige är väldigt naiva om IS-återvändare”

Polisen får ingen information från Säpo om hur den våldsbejakande extremismen sprids – trots att minst fyra IS-krigare rest från Eskilstuna. Mycket kretsar kring den salafistiska Al Rahman-moskén, vars ordförande hyllat terrordåd på nätet och nu riskerar att få sparken från sitt arbete på kommunen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Imamen Abd al Haqq Kielan. Kommunen och Eskilstuna stora moské har inte alltid varit överens, men med en specifik lokal samordnare hoppas man på förbättrade relationer.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 9

Fredrik Hedlund menar att kunskapen om orsakerna bakom radikalisering och mekanismerna som styr våldsbejakande extremism är dåliga hos många kommuner och inom polisväsendet i Sverige.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 9

En person med en ledande position i Al Rahman-moskén uttryckte sig positivt om en terrorattack i Jerusalem, något som Eskilstuna kommun nu tagit avstånd ifrån eftersom det inte är förenligt med deras värdegrund.

Bild 3 av 9

Hur hotbilden ser ut mot Al Rahman-moskén i Eskilstuna är i nuläget oklart. Ingen i ledande position vill uttala sig om situationen efter att ordföranden fått lämna sin tjänst på kommunen.

Foto: Tomas OneborgBild 4 av 9

Nästan tre fjärdedelar av de svenskar som rest till Irak och Syrien för att ansluta sig stridande grupper kommer från socialt utsatta områden, visar en rapport från Försvarshögskolan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 9

Nu är det lugnt kring Eskilstuna stora moské och Abd al Haqq Kielan hoppas kunna arbeta med integration istället för att ägna sin tid åt det han kallar för ”kampen mellan olika tolkningar av islam”.

Foto: Tomas Oneborg Bild 6 av 9

Det går att arbeta mot radikalisering om man inte väntar för länge, menar Haqq Kielan. Tre fjärdedelar av IS-resenärerna är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige. Fram till i september förra året har 106 personer återvänt, medan 112 fortfarande tros vara kvar i Syrien eller Irak. Totalt tros 49 ha dött i strid.

Foto: Tomas Oneborg Bild 7 av 9

Vid ett flertal tillfällen har Eskilstuna Stora moské utsatts för kuppförsök, berättar Abd al Haqq Kielan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 8 av 9

Drygt 100 000 personer bor i Eskilstuna kommun i dag. Medianinkomsten och andelen högskoleutbildade är lägre än rikssnittet och 13,7 procent är arbetslösa (den tionde högsta siffran i Sverige).

Foto: Tomas OneborgBild 9 av 9

Imamen Abd al Haqq Kielan. Kommunen och Eskilstuna stora moské har inte alltid varit överens, men med en specifik lokal samordnare hoppas man på förbättrade relationer.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Fredrik Hedlund menar att kunskapen om orsakerna bakom radikalisering och mekanismerna som styr våldsbejakande extremism är dåliga hos många kommuner och inom polisväsendet i Sverige.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 2
Imamen Abd al Haqq Kielan. Kommunen och Eskilstuna stora moské har inte alltid varit överens, men med en specifik lokal samordnare hoppas man på förbättrade relationer.
Imamen Abd al Haqq Kielan. Kommunen och Eskilstuna stora moské har inte alltid varit överens, men med en specifik lokal samordnare hoppas man på förbättrade relationer. Foto: Tomas Oneborg

Fönstren är täckta av betong. Ingången igenbommad. Källarlokalen liknar mer en bunker än en moské och det är tydligt att de som huserar här gjort vad de kunnat för att inte skylta med sin verksamhet.

På stationen bara några kvarter därifrån förklarar lokalpolisen Fredrik Hedlund att det för tillfället är lugnt i Al Rahman-moskén där IS-rekrytering tidigare skett, enligt Försvarshögskolans rapport ”Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq”. Varför vet han inte, men gissar att den låga aktiviteten har att göra med den senaste skandalen som inbegriper en av moskéns frontfigurer.

Fredrik Hedlund menar att kunskapen om orsakerna bakom radikalisering och mekanismerna som styr våldsbejakande extremism är dåliga hos många kommuner och inom polisväsendet i Sverige.
Fredrik Hedlund menar att kunskapen om orsakerna bakom radikalisering och mekanismerna som styr våldsbejakande extremism är dåliga hos många kommuner och inom polisväsendet i Sverige. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

En person med en ledande position i Al Rahman-moskén uttryckte sig positivt om en terrorattack i Jerusalem, något som Eskilstuna kommun nu tagit avstånd ifrån eftersom det inte är förenligt med deras värdegrund.

Bild 1 av 1

Den utpekade mannen, som presenterar sig som moskéns ordförande, delade och uttryckte sig positivt på Facebook om en terrorattack i Jerusalem. Attacken resulterade i att minst fyra personer fick sätta livet till och ett 20-tal skadades. Det aktuella filmklippet visar hur en person kör in en lastbil i en folksamling och hur människor mejas ned. Ordföranden la till en smiley och skrev: "Feeling satisfied".

Vi har sex moskéer i Eskilstuna, varav en shiamuslimsk, och allt kretsar kring Al Rahman-moskén. Vartenda tips.

En person med en ledande position i Al Rahman-moskén uttryckte sig positivt om en terrorattack i Jerusalem, något som Eskilstuna kommun nu tagit avstånd ifrån eftersom det inte är förenligt med deras värdegrund.
En person med en ledande position i Al Rahman-moskén uttryckte sig positivt om en terrorattack i Jerusalem, något som Eskilstuna kommun nu tagit avstånd ifrån eftersom det inte är förenligt med deras värdegrund.

Att personen dessutom är anställd på Eskilstuna kommun på en position där han ofta träffar medborgare, gjorde inte saken bättre. Till P4 Sörmland säger han att cheferna accepterat hans Facebookinlägg, men före midsommar kände sig kommunen tvingad att agera och tog officiellt avstånd från påståendet att de skulle ha godkänt inlägget: "Att uttrycka sympatier med terrorhandlingar eller våldsbejakande extremism är självfallet inte förenligt med vår värdegrund och något som vi tar starkt avstånd från och fördömer."

Nu står ordföranden som "tjänstledig" på kommunens hemsida, hans egen Facebooksida är nedsläckt och han går inte att nå. I en skriftlig kommentar har han hänvisat till Sveriges grundlag och att alla ska ha rätt att uttrycka sig fritt.

Annons
Annons

Hur hotbilden ser ut mot Al Rahman-moskén i Eskilstuna är i nuläget oklart. Ingen i ledande position vill uttala sig om situationen efter att ordföranden fått lämna sin tjänst på kommunen.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 2

Nästan tre fjärdedelar av de svenskar som rest till Irak och Syrien för att ansluta sig stridande grupper kommer från socialt utsatta områden, visar en rapport från Försvarshögskolan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 2
Hur hotbilden ser ut mot Al Rahman-moskén i Eskilstuna är i nuläget oklart. Ingen i ledande position vill uttala sig om situationen efter att ordföranden fått lämna sin tjänst på kommunen.
Hur hotbilden ser ut mot Al Rahman-moskén i Eskilstuna är i nuläget oklart. Ingen i ledande position vill uttala sig om situationen efter att ordföranden fått lämna sin tjänst på kommunen. Foto: Tomas Oneborg

Vad som sker i källaren bakom de igenmurade fönstren är svårt för utomstående att ta del av eller reda ut. Det som står klart är att flera barn och unga vuxna har radikaliserats i Eskilstuna och minst fyra har enligt SvD:s källor anslutit sig till våldsbejakande terrorgrupper som Islamiska staten. Att dessa har haft med Al Rahman-moskén att göra är inte klarlagt i samtliga fall.

Men just den moskén har varit i blåsväder förr och 2014 skrev en tidigare styrelseledamot för Al Rahman-moskén: ”Må Allah stärka er och ge er seger”, till en svensk IS-jihadist på Facebook. En predikant som Säpo grep för att ha rekryterat ungdomar till Islamiska staten, hade också varit verksam där.

Nästan tre fjärdedelar av de svenskar som rest till Irak och Syrien för att ansluta sig stridande grupper kommer från socialt utsatta områden, visar en rapport från Försvarshögskolan.
Nästan tre fjärdedelar av de svenskar som rest till Irak och Syrien för att ansluta sig stridande grupper kommer från socialt utsatta områden, visar en rapport från Försvarshögskolan. Foto: Tomas Oneborg

Flera av moskéns företrädare har genom åren förnekat att rekrytering skett i eller kring deras lokaler och verksamheter, samtidigt som den tidigare ordförandens son åkte till Syrien 2015. Ett år senare dödades han i staden Idlib.

Annons
Annons

Nu är det lugnt kring Eskilstuna stora moské och Abd al Haqq Kielan hoppas kunna arbeta med integration istället för att ägna sin tid åt det han kallar för ”kampen mellan olika tolkningar av islam”.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

– Vi har sex moskéer i Eskilstuna, varav en shiamuslimsk, och allt kretsar kring Al Rahman-moskén. Vartenda tips. Så är läget än i dag, säger polisen Fredrik Hedlund.

Också tidigare har radikala muslimer försökt ta över moskén.

Han har stor erfarenhet vad gäller politisk extremism och även av arbete mot islamistisk våldsbejakande dito. Han understryker vikten av kunskap och information för att kunna undersöka och lagföra också aktiviteter som felaktigt görs i religionens namn.

– Säpo vill ha information men ger mycket lite tillbaka. Därför är vi där vi är nu. Det finns en naivitet om vad det här handlar om, även om inte alla salafister är våldsbejakande, säger han.

De olika moskéerna i Eskilstuna har länge varit i luven på varandra. Olika inriktningar är en orsak, men också en historia full av osannolika försök till maktövertaganden och uteblivna bidrag.

Nu är det lugnt kring Eskilstuna stora moské och Abd al Haqq Kielan hoppas kunna arbeta med integration istället för att ägna sin tid åt det han kallar för ”kampen mellan olika tolkningar av islam”.
Nu är det lugnt kring Eskilstuna stora moské och Abd al Haqq Kielan hoppas kunna arbeta med integration istället för att ägna sin tid åt det han kallar för ”kampen mellan olika tolkningar av islam”. Foto: Tomas Oneborg

Utanför stadskärnan ligger en brun byggnad som tidigare härbärgerade Jehovas vittnen, men som numera inhyser Eskilstuna Stora moské. Här möter imam Abd al Haqq Kielan upp och han nickar försiktigt när vi förklarar vårt ärende. Vi vill diskutera hur man bör arbeta för att förebygga våldsbejakande extremism och varför just denna medelstora sörmländska stad med stolta industritraditioner numera också förknippas med terrorresor och radikalisering av unga.

Annons
Annons

Det går att arbeta mot radikalisering om man inte väntar för länge, menar Haqq Kielan. Tre fjärdedelar av IS-resenärerna är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige. Fram till i september förra året har 106 personer återvänt, medan 112 fortfarande tros vara kvar i Syrien eller Irak. Totalt tros 49 ha dött i strid.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Den i dag 76-årige konvertiten är väl medveten om problemen. Och förklarar att han arbetat för en bättre integration mellan muslimer och andra grupper i samhället sedan han på 1980-talet bekände sig till islam. Han ritar upp ett cirkeldiagram för hur radikaliseringen brukar gå till.

– Men innan de unga har köpt de våldsbejakande idéerna, lockats av det extrema livet, gått under jorden och har en gymnastikväska packad under sängen så kan vi nå dem och prata om det riktiga islam och dess fredliga människor som går i bön och vill gott.

Det går att arbeta mot radikalisering om man inte väntar för länge, menar Haqq Kielan. Tre fjärdedelar av IS-resenärerna är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige. Fram till i september förra året har 106 personer återvänt, medan 112 fortfarande tros vara kvar i Syrien eller Irak. Totalt tros 49 ha dött i strid.
Det går att arbeta mot radikalisering om man inte väntar för länge, menar Haqq Kielan. Tre fjärdedelar av IS-resenärerna är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige. Fram till i september förra året har 106 personer återvänt, medan 112 fortfarande tros vara kvar i Syrien eller Irak. Totalt tros 49 ha dött i strid. Foto: Tomas Oneborg

Han ritar ring på ring på det lilla pappret och kommer till sist till ”kärnan” som han fyller med svart färg för att sedan torrt konstatera:

– Här kommer de tillbaka som ”lastbilschaufförer” med uppdrag att döda, eller i liksäckar.

Abd al Haqq Kielan ser våldsbejakande islamister som ett stort problem. Men inte heller av Eskilstunainitiativet – ett samarbete mellan Årbymoskén och Eskilstuna kommun – blev mycket mer än goda förhoppningar och indragna bidrag. Abd al Haqq Kielan har känt sig både motarbetad och utsatt.

– Kommunen vill inte att någon som jag ska nosa upp sig och kritisera deras planer. Men sedan har ju ordföranden i Al Rahman-moskén kunnat drypa sina idéer i deras öron, säger Abd al Haqq Kielan.

Annons
Annons

Vid ett flertal tillfällen har Eskilstuna Stora moské utsatts för kuppförsök, berättar Abd al Haqq Kielan.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

För ett år sedan stormade två män moskén under fredagsbönen och hotade att bränna människor i burar och kallade församlingsmedlemmar "takfir" – ett jihadistiskt begrepp där människor ses som ickemuslimer och därför kan dödas.

– Också tidigare har radikala muslimer försökt ta över moskén, förklarar Abd al Haqq Kielan.

Vid ett flertal tillfällen har Eskilstuna Stora moské utsatts för kuppförsök, berättar Abd al Haqq Kielan.
Vid ett flertal tillfällen har Eskilstuna Stora moské utsatts för kuppförsök, berättar Abd al Haqq Kielan. Foto: Tomas Oneborg

Han har vid ett flertal tillfällen offentligt kritiserat det arbete som Eskilstuna kommun gör – eller inte gör – för att motverka våldsbejakande extremism. Kritiken som främst framkommit i lokalmedier gjorde till sist att kommunalrådet Jimmy Jansson gick till motattack i ett kommentarsfält på Eskilstuna-Kurirens Facebooksida: "Bara för att mannen som uttalar sig i artikeln inte får saker på sitt vis via just i huvudsak sin organisation betyder det inte att det inte görs saker och att frågan inte tas på största allvar.”

Men kanske kan det bli bättre i framtiden, för kommunen har i vilket fall till viss del insett att krafttag måste till för att förhindra att extremismen breder ut sig och att fler unga radikaliseras. Eskilstuna är sedan några månader en av få kommuner i Sverige som tillsatt en särskild lokal samordnare mot våldsbejakande extremism.

Och med en bakgrund för att försöka förbättra mänskliga rättigheter i bland annat Bosnien, Kenya, Uganda och Ukraina hoppas juristen Ewa Spasowski att hon ska kunna göra skillnad också i Eskilstuna.

Annons
Annons

Drygt 100 000 personer bor i Eskilstuna kommun i dag. Medianinkomsten och andelen högskoleutbildade är lägre än rikssnittet och 13,7 procent är arbetslösa (den tionde högsta siffran i Sverige).

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

– Kommunens metod är samverkan mellan olika aktörer, att höja kunskapsnivån kring vad det här handlar om och att skapa en dialog också med de mest kritiska, förklarar hon.

Drygt 100 000 personer bor i Eskilstuna kommun i dag. Medianinkomsten och andelen högskoleutbildade är lägre än rikssnittet och 13,7 procent är arbetslösa (den tionde högsta siffran i Sverige).
Drygt 100 000 personer bor i Eskilstuna kommun i dag. Medianinkomsten och andelen högskoleutbildade är lägre än rikssnittet och 13,7 procent är arbetslösa (den tionde högsta siffran i Sverige). Foto: Tomas Oneborg

Överst på Ewa Spasowskis att göra-lista står att skapa en handlingsplan för hur man ska agera för att motverka att barn och unga ska radikaliseras. Och hur man i framtiden ska hantera eventuella återvändare.

Men problemen kvarstår och inga beslut är fattade kring vad som ska hända med den kommunanställde ordföranden i Al Rahman-moskén. Ewa Spasowski vill inte kommentera ärendet och på kommunens hemsida står: "När händelser inträffar där medarbetare agerar i strid med vår värdegrund så inleder vi med samtal med medarbetare, nästa steg är utredning och det tredje steget är av arbetsrättslig karaktär." Ingen säger sig känna till att någon återvänt från krigets Syrien, men de är väl medvetna om att ett sådant scenario är högst troligt.

Polisen vill se ett bättre samarbete med Säpo. Årbymoskén med Abd al Haqq Kielan önskar ett större engagemang från kommunen och resurser att möta unga muslimska ungdomar innan det är för sent. Från Al Rahman-moskén är det helt tyst.

Det drar ihop sig till åskregn och Abd al Haqq Kielan skyndar mot bilen. Han vill säga en sak till:

– I andra länder när IS-terrorister återvänder så råkar de ut för rättvisan direkt, men vi frågar dem om de vill ha en lägenhet. Det visar på en väldig naivitet. När de kommer tillbaka så är de antingen rädda eller har ett uppdrag. De är farliga.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons