Annons

Per Gudmundson:Svenska barn inte ens bäst på värdegrundsfluff

Utbildningsminister Gustav Fridolin är glad över att svenska skolbarn rankats högt i ICCS 2016.
Utbildningsminister Gustav Fridolin är glad över att svenska skolbarn rankats högt i ICCS 2016. Foto: Anders Wiklund/TT
Under strecket
Publicerad

Svenska elever i toppklass! Det glädjebudet trumpetas nu ut efter Skolverkets presentation av resultaten i den internationella rankningen ICCS 2016, där svenska åttondeklassare hamnar på en hedrande tredje plats.

Kanske är skolan inte så dålig som resultaten i PISA och TIMMS har gjort gällande?

Tyvärr gäller den aktuella mätningen dock inte läsförståelse, matematik eller naturvetenskap. ICCS kontrollerar i stället skolbarnens ”kunskaper, värderingar och engagemang i medborgar-, demokrati- och samhällsfrågor”.

Men inte ens när det gäller värdegrundsfluff är svenska skolans resultat något att självklart jubla över.

Till att börja med är bara 21 länder med i studien. Varken Frankrike, Storbritannien, Tyskland eller USA – för att bara nämna några av världens ledande demokratier – har deltagit.

Det är i och för sig bra att svenska elever hamnar högst i delmomentet ”Attityder till möjligheter för kvinnor och män”, men å andra sidan knappast givet att det är skolans förtjänst. I praktiken verkar därtill de fina attityderna ha begränsad effekt på utbildningen: Sverige är ett av de länder där skillnaderna mellan flickors och pojkars kunskapsresultat i mätningen är störst och har ökat mest.

Det är dock inte självklart bäst att vara bäst. I alla fall inte i den här mätningen.

I momentet som graderar ”medborgerlig självtillit” hamnar Dominikanska republiken högst, tätt följt av Peru.

Det finns förstås ingen anledning att ifrågasätta attityderna hos elever i Dominikanska republiken, som säkert alla är goda demokrater. Men frågan inställer sig onekligen ändå om ICCS vet vad som mäts.

Dessutom kan man undra vad rankningen visar ens i den del som sägs avspegla faktisk kunskap om demokratins funktionssätt. Svenska elever, heter det, kan i genomsnitt förstå ”fördelar med en allmän förståelse mellan kulturer”, ”att gåvor till politiska partier ska vara offentliga”, ”policy med hänsyn till jämlikhet och inkludering” och ”strategiska mål med etisk konsumtion”.

Det var inte så Rom byggdes, om vi säger så.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons