Annons

7 sätt att stoppa dödliga sjukdomar

Foto: Gorm Kallestad/TT

Många dödliga sjukdomar kan upptäckas och förebyggas tidigt. I varje livsstadium finns rekommenderade screeningprogram och vaccinationer. Här är en guide, i kronologisk ordning.

Publicerad

När du är i 20–30-årsåldern

HPV-vaccin – håller livmoderhalscancern borta.
HPV-vaccin – håller livmoderhalscancern borta. Foto: Heiko Junge/TT

• Påfyllnad difteri och stelkramp
För: Alla vuxna, från 30-årsåldern

Barn får ett grundskydd mot difteri och stelkramp genom barnvaccinationsprogrammet. Den sista dosen gavs tidigare i 10-årsåldern; numera ges den i årskurs 8–9. För att upprätthålla skyddet rekommenderar Folkhälsomyndigheten att man vaccinerar sig vart 20:e år.

− För att bibehålla ett fullgott skydd behöver man fylla på dosen. De flesta vuxna har fått sin senaste dos i 10-årsåldern, så den första boosterdosen bör således tas i 30-årsåldern, säger Hélène Englund, epidemolog på Folkhälsomyndigheten.

Annons

− Detta får man själv hålla koll på, det skickas alltså inte ut några kallelser. Folkhälsomyndigheten har inte statistik över hur många som vaccinerar sig, men vår uppfattning är att det är många som inte känner till behovet av dessa påfyllnadsdoser.

• Cellprovtagning för livmoderhalscancer
För: Kvinnor 23–64 år

Varje år drabbas cirka 500 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. Kvinnor mellan 23 och 64 år kallas regelbundet till gynekologisk cellprovtagning för att tidigt kunna upptäcka och behandla förstadier till livmoderhalscancer, så kallade cellförändringar.

Det kan ta upp till 10-15 år att utveckla en livmoderhalscancer från det att cellförändringarna uppstår.

Sedan cellprovtagning infördes 1967 har livmoderhalscancern – och dödligheten – mer än halverats.

– Kvinnor i åldern 23–64 bör genomgå screening med cellprovtagning för att man i ett tidigt skede ska kunna upptäcka livmoderhalscancern, då är prognosen till överlevnad betydligt bättre, säger Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Vaccination mot HPV-virus
För: Kvinnor och män

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus, HPV. De två farligaste HPV-typerna, 16 och 18, orsakar tillsammans cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer, och även många fall av andra cancerformer. I dag finns dock flera vacciner som skyddar mot dessa och ytterligare ett antal virustyper.

Sedan några år tillbaka ingår vaccination mot HPV i barnvaccinationsprogrammet för flickor, som erbjuds vaccination i årskurs 5 eller 6 genom elevhälsan.

− Är du yngre kvinna eller man som inte har vaccinerats kan du absolut göra det för din egen skull, även om det inte finns några nationella rekommendationer. För kvinnor är ett av vaccinerna subventionerat upp till 26 år, säger Hélène Englund, epidemolog på Folkhälsomyndigheten.

Vaccinet gör störst nytta före sexualdebuten, och ju fler personer man har haft sex med, desto mindre nytta gör vaccinet. Eftersom vaccinet endast ger ett 90-procentigt skydd mot livmoderhalscancer är det mycket viktigt att även vaccinerade kvinnor går på de gynekologiska cellprovskontroller de blir kallade till.

I 40- och 50-årsåldern

Foto: Christine Olsson/TT

• Mammografi – screening för bröstcancer
För: Kvinnor 40–74 år

Cancer är i dag en av de vanligaste dödsorsakerna och i Sverige uppskattas 26 procent av alla dödsfall bero på cancer. Den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor är bröstcancer som är den cancerform som orsakar näst flest dödsfall i Sverige . År 2017 avled 1 413 svenska kvinnor på grund av bröstcancer, enligt Folkhälsomyndigheten.

Men genom regelbunden mammografi kan bröstcancern upptäckas i tid, vilket ökar chansen att bli frisk.

− Alla kvinnor i åldern 40-74 år bör genomgå screening för bröstcancer med mammografi eftersom detta sänker dödligheten i bröstcancer med 16–25 procent. Det är enligt forskning i den åldersgruppen som screeningprogrammet har visat sig ha effekt, säger Mattias Fredricson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Från det år du fyller 40 till och med det år du fyller 74 år får du en kallelse hem med ett och ett halvt till två års mellanrum. Variationen beror på var du bor eller hur gammal du är 

I 60-årsåldern och över

Foto: Maule/Fotogramma/TT

• Screening för tarmcancer
För: Kvinnor och män 60–74 år

Varje år får cirka 6 500 personer i Sverige tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, enligt Cancerfonden. Både män och kvinnor drabbas och de flesta har passerat 70 år. Sjukdomarna tillhör de vanligaste cancerformerna i Sverige och risken att dö minskar ju tidigare de upptäcks.

För kvinnor och män i åldrarna 60-74 finns därför nationella rekommendationer att alla landsting bör erbjuda screeningprogram, där man testar blod i avföringen hos friska personer..

− Att det är just denna åldersgrupp är för att forskningen visar att det är där screeningen gör positiv skillnad. Vi har sett att screeningprogrammet sänker dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 15 procent, säger Mattias Fredricson på Socialstyrelsen.

Det finns dock studier som visar minskad dödlighet i tjock- och ändtarmscancer även i åldersgrupper under 60 år.

En av våra vanligaste dödsorsaker, i synnerhet bland äldre.

• Vaccination mot influensa
För: Alla över 65 år och riskgrupper

Influensa, en luftvägsinfektion, återkommer i olika former varje år. För de flesta innebär detta inte någon allvarlig hälsorisk, men vissa grupper riskerar att drabbas hårdare än andra. Enligt Folkhälsomyndigheten är influensa en av våra vanligaste dödsorsaker, i synnerhet bland äldre. Eftersom det sällan är influensan i sig som dödar, utan efterföljande bakteriell lunginflammation alternativt hjärtinfarkt eller hjärtsvikt, finns det ingen exakt statistik över antal dödsfall.

Till skillnad från i exempelvis USA, där man vaccinerar också för att hindra smittspridning, har Sverige inga rekommendationer om att alla ska vaccinera sig mot influensa.

− I Sverige fokuserar vi på det individuella skyddet, och de grupper som löper störst risk för att bli allvarligt sjuka. Vi rekommenderar alla personer över 65 år, gravida kvinnor och personer som har vissa kroniska sjukdomar att vaccinera sig, säger Hélène Englund, epidemolog på Folkhälsomyndigheten.

1,5 till 2 miljoner människor dör av pneumkockinfektioner varje år.

• Vaccination mot pneumokocker
För: Alla över 65 år och riskgrupper

Pneumokockbakterier finns världen över och drabbar människor i alla åldrar, men främst barn under två år och vuxna över 65. Det är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner som bihåleinflammation och lunginflammation. Pneumokockinfektioner kan också orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

Globalt dör ungefär 1,5 till 2 miljoner människor av pneumkockinfektioner varje år, drygt hälften av dem är barn under fem år. Sedan man i Sverige 2009 införde vaccination av spädbarn mot pneumokocker i det allmänna vaccinationsprogrammet har förekomsten minskat kraftigt hos små barn.

− Folkhälsomyndigheten rekommenderar också vaccination mot pneumokocker för vuxna och barn över två år med vissa kroniska sjukdomar och/eller med nedsatt immunförsvar, samt för personer över 65 år, säger Hélène Englund.

Annons
Annons

HPV-vaccin – håller livmoderhalscancern borta.

Foto: Heiko Junge/TT Bild 1 av 3
Foto: Christine Olsson/TT Bild 2 av 3
Foto: Maule/Fotogramma/TT Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons