Annons

Svenska domstolar dömer enligt sharialag

Att skilja sig enligt svensk lag innebär inte självklart att man som muslimsk kvinna kan gå vidare  i livet.
Att skilja sig enligt svensk lag innebär inte självklart att man som muslimsk kvinna kan gå vidare i livet. Foto: Emma-Sofia Olsson

Hovrätten dömde enligt sharialagar. Men Högsta domstolen har kommit fram till att svensk lag ska gälla. Det visar ett privaträttsligt fall som SvD granskat.

– Kunskapen om islamsk rätt är begränsad i svenska domstolar, säger Mosa Sayed, forskare vid Uppsala universitet.

Under strecket
Publicerad

Rådman Martin Weyler efter en häktnings-förhandling i Solna tingsrätt tidigare i år.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 2

Skild men ändå gift. Sarah förlorade sin rätt till den islamska morgongåvan mahr, för att HD beslutat att svensk lagstiftning ska gälla. Men när det kommer till skilsmässa vägrar hennes man att skilja sig enligt islamsk lag och Sarah kan inte gå vidare i livet med en ny man – trots att de båda lever i Sverige.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 2 av 2

Diskussionen finns och ibland bubblar den upp till ytan. Den om parallella rättssystem och att vissa grupper i samhället ställer sig utanför lagen. Vanligen handlar det om tillämpning av shariaregler och den islamiska familjerättens ställning i sekulära länder som Sverige.

I Sverige ska både män och kvinnor stå lika inför lagen. Något som gjort att Sarah, som egentligen heter något annat, i dag – elva år efter giftermålet – ser sig som både vinnare och förlorare.

Det var inte kärlek som förde dem samman. Men efter ett tag kände ändå Sarah att familjens val av gemål skulle bli bra. Hennes man verkade snäll. Till och med omtänksam. Inför bröllopet var hon förväntansfull. Ett äktenskapskontrakt upprättades enligt familjens önskemål i Iran – även om Sarah redan då bott flera år i Sverige – och en överenskommelse om brudgåvan mahr skrevs in i avtalet.

2007, ett drygt år senare, ansökte Sarah om skilsmässa och ville då ha ut sin mahr, som i hennes fall handlade om ett exemplar av Koranen, en spegel, ett par ljusstakar och 700 Bahar azadi, en sorts guldmynt, som motsvarade cirka 1,5 miljoner kronor. Hennes man vägrade och fallet har nu under sju års tid malts genom svensk domstols alla instanser.

Annons
Annons

Det återspeglar en medeltida samhällsstruktur där mannen hade det fulla försörjningsansvaret för familjen.

Vad är då mahr? Enligt Mosa Sayed – som just utkommit med boken "Arvsrätt enligt shiaislam" – är det ett rättsinstitut inom islamsk rätt där äktenskapet ses som ett kontrakt mellan makarna, men som med tiden allt oftare kommit att handla om en symbolisk gåva. Den överenskomna garantisumman förbinder mannen att betala pengar eller annat av värde till hustrun vid äktenskapets ingående eller vid skilsmässa. Och i länder som Iran där många kvinnor saknar egen inkomst och vars rättigheter är begränsade är mahr för många fortsatt en viktig ekonomisk trygghet vid skilsmässa.

– Men det återspeglar en medeltida samhällsstruktur – klansamhället – där mannen hade det fulla försörjningsansvaret för familjen. Mahr förlorar numera konstant i relevans, eftersom allt fler också i den muslimska världen lever i kärnfamiljer och är bosatta i större städer där även kvinnor förvärvsarbetar, säger Mosa Sayed.

Mosa Sayed jämför med situationen i Sverige före industrialiseringen, då samhället präglades av jordbruk och storfamiljer. Då fanns det svenska morgongåveinstitutet, som fyllde samma funktion som mahr, och det försvann ur den svenska lagstiftningen så sent som i början av 1920-talet, förklarar han.

Ändå används fortsatt det ålderdomliga systemet med mahr och på det svenska Islamiska förbundets sajt står att läsa: ”Den muslimska kvinnan har rätt till en specificerad gåva från sin man vid giftermålet. Hon kan bestämma dess värde och hon kan använda den som hon vill.”

Annons
Annons

Rådman Martin Weyler efter en häktnings-förhandling i Solna tingsrätt tidigare i år.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Bild 1 av 1

Det var också vad Sarah trodde, att kontraktet var ett slags försäkring som skulle ge henne ett startkapital, om äktenskapet skulle gå över styr, kärleken ta slut, eller kanske aldrig ens infinna sig.

– Jag sa till min mamma att jag inte älskade någon, men att jag ville ha ett bra liv. Och jag ville skaffa barn. Därför gick jag med på äktenskapet. Men oj, oj så det blev, säger hon när vi ses på neutral mark utanför Stockholms city.

En man kan enkelt skilja sig men kvinnan måste uppvisa giltiga skäl.

Sarah känner sig både lurad och snärjd. Det har egentligen inte så mycket med domarna att göra – även om hon har stora skulder i form av rättegångskostnader – som att hon gick med på bröllopet från första början. Att hon inte insåg att mannen inte ville ha henne, utan ett liv i Sverige. Det är i vilket fall så hon ser det i dag.

I det specifika fallet valde Tingsrätten att döma enligt svensk lag, men Hovrätten gjorde en annan tolkning och gav Sarah rätt till sin mahr enligt iransk lag, ett domslut som sedan Högsta domstolen ändrade.

Att svenska domstolar över huvud taget kan välja att rätta sig efter andra länders lagar kan te sig märkligt för en oinvigd, men Mosa Sayed förklarar:

– Svenska domstolar är skyldiga att använda utländska lagar och rättskällor när de bedömer tvister med internationell anknytning och vid flera tillfällen har därför svenska domstolar avgjort fall efter iransk islamisk lag, som vilar på den shiamuslimska rättstraditionen.

Rådman Martin Weyler efter en häktnings-förhandling i Solna tingsrätt tidigare i år.
Rådman Martin Weyler efter en häktnings-förhandling i Solna tingsrätt tidigare i år. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annons
Annons

Både Mosa Sayed och Martin Weyler, rådman vid Solna Tingsrätt som träffat på flera liknande fall, menar att det är bra att HD nu satt ned foten.

– Lagval kan vara svårt. Det handlar oftast om att parterna i förväg kommer överens om att teckna ett avtal i ett land, varefter det är det landets lagar som gäller. Men så var det inte i det här fallet, utan det som HD nu gjort är att de bedömt att Sverige var det land där paret hade eller avsåg att ha sin hemvist, vilket inte är samma bedömning som Hovrätten gjorde. Men med Sverige som hemvist gör att svensk lag blir tillämplig, säger han.

Vilken roll kommer den här domen att spela i framtiden?

– HD-domarna kommer att vara vägledande för svenska domstolar när det gäller hemvist och lagvalet kommer säkert att spela roll även för arvstvister i framtiden, menar Martin Weyler.

Mosa Sayed understryker att män och kvinnor ska stå lika inför lagen i Sverige, men förklarar också olikheterna i arvsfördelningen med att reglerna återspeglar patriarkala samhällsstrukturer och könsroller som i förväg bestämmer mäns och kvinnors rättigheter och skyldigheter. Att männen i exempelvis Iran traditionellt sörjt för kvinnans försörjning och därför ansetts vara berättigade till en större del av ett arv. Sayed tar även i boken upp skillnaderna mellan de shia- och sunnimuslimska arvssystemen, vilket visar sig vara en 230-sidig snårskog som han försöker att plöja en framkomlig väg genom.

Likheter och olikheter. Något som i Sarahs fall slutade med att hon begärde sin gåva enligt religionen, och mannen avstod enligt lag.

Annons
Annons

Som kvinna född i Iran räcker det inte att flytta till Sverige. Männen vinner alltid och bestämmer allt.

Hon skakar på huvudet och förklarar att hon egentligen är för den jämlikhet som finns i Sverige, men att kvinnor från muslimska patriarkala länder fortsatt är förlorare.

– En man kan enkelt skilja sig men kvinnan måste uppvisa giltiga skäl, döttrar ärver mindre än söner och männen får automatiskt vårdnaden om barnen, säger hon.

Både du och din före detta man är svenska medborgare, så ni lyder under svensk lagstiftning och det innebär ni står lika inför lagen, eller hur?

Sarah drar på svaret. Hon håller inte självklart med och det är svårt att förstå varför. Hennes syster ansluter, en kvinna som bott över 30 år i Sverige och som snabbt förklarar att hemlandets klanstruktur sträcker sig långt utanför de egna gränserna och fortsatt försöker styra deras liv. Att det ännu en gång handlar om att kontrollera kvinnan och familjens heder.

– Som kvinna född i Iran räcker det inte att flytta till Sverige. Männen vinner alltid och bestämmer allt, säger Sarah.

Kashif Virk är imam inom Islams Ahmadiyya församling i Stockholm och studerar religionshistoria vid Stockholms universitet, och han förklarar mahr som en skuld till kvinnan som regleras med ett kontrakt och rekommendationen är att det ska betalas ut när äktenskapet ingås, eller när kvinnan vill. Och att det är en fråga som varje muslim tvingas ta ställning till.

Men HD-domarna som pekar på att svensk rätt ska gälla, hur påverkar de dina råd till medlemmarna i församlingen?

– Vi ger rekommendationer enligt islamsk rätt, men om det sedan blir tvistemål är det landets lagar som gäller.

Annons
Annons

Skild men ändå gift. Sarah förlorade sin rätt till den islamska morgongåvan mahr, för att HD beslutat att svensk lagstiftning ska gälla. Men när det kommer till skilsmässa vägrar hennes man att skilja sig enligt islamsk lag och Sarah kan inte gå vidare i livet med en ny man – trots att de båda lever i Sverige.

Foto: Emma-Sofia Olsson Bild 1 av 1

Han jämför det med hur det är fritt fram för en svenskfödd att fördela sina tillgångar via att testamente, men om det blir ett rättsfall så finns det lagar och prövningar av desamma, som reglerar utfallet.

– Om man studerar Koranen som helhet så missgynnas inte kvinnan. Hon ska inte betala i hushållet och det som hon själv äger har mannen inget inflytande över. Många hämtar sina fruar i hemlandet och om de sedan lämnar dem i västerlandet ska de ha något, så då är mahr viktigt. Men det ska skrivas ordentliga kontrakt med vittnen och muslimer måste bli mer seriösa när de ska betala, säger Kashif Virk.

Skild men ändå gift. Sarah förlorade sin rätt till den islamska morgongåvan mahr, för att HD beslutat att svensk lagstiftning ska gälla. Men när det kommer till skilsmässa vägrar hennes man att skilja sig enligt islamsk lag och Sarah kan inte gå vidare i livet med en ny man – trots att de båda lever i Sverige.
Skild men ändå gift. Sarah förlorade sin rätt till den islamska morgongåvan mahr, för att HD beslutat att svensk lagstiftning ska gälla. Men när det kommer till skilsmässa vägrar hennes man att skilja sig enligt islamsk lag och Sarah kan inte gå vidare i livet med en ny man – trots att de båda lever i Sverige. Foto: Emma-Sofia Olsson

Jag kan inte gifta om mig, inte skaffa barn.

För Sarah blev det ingen mahr, men väl hundratusentals kronor i skulder för rättegångskostnader som förhoppningsvis kan bana väg för andra muslimska kvinnor. Göra att de ska få och kunna stå på egna ben. Åtnjuta jämlikhet. Att få vara en fri svensk kvinna är vad Sarah drömmer om och hon brottas dagligen med sin syn på den egna religionen. För henne är de två parallella verkligheterna, eller rättssystemen om man så vill, fortsatt en verklighet. Hon är skild, men ändå gift. En mardrömslik situation som hon inte rår över.

– Fast vi är skilda enligt svensk lag och jag förlorat min mahr rättsligt så är jag inte fri. Jag kan inte gifta om mig, inte skaffa barn. Han har inte gått med på skilsmässa enligt islamsk lag och om jag träffar någon ny, blir det en hederssak och de kan döda mig, säger Sarah.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons