Annons

”Svenska forskare kan göras till B-lag”

Trots att riskerna för svensk forskning och forskningspolitik är stora vill förespråkarna för den så kallade Plan S införa detta snabbt, utan att ha utrett vilka konsekvenserna kan bli. Bland annat slår Plan S mot internationella samarbeten och yngre forskare, varnar flera debattörer.

Under strecket
Publicerad

Många stora forskningsnationer har inte signerat Plan S, till exempel USA och flera länder i Asien. Risken är stor att de inte kommer att vilja samarbeta med svenska forskare när detta innebär att de inte får skicka sin forskning vart de vill, skriver artikelförfattarna.

Foto: Annika af Klercker

Många stora forskningsnationer har inte signerat Plan S, till exempel USA och flera länder i Asien. Risken är stor att de inte kommer att vilja samarbeta med svenska forskare när detta innebär att de inte får skicka sin forskning vart de vill, skriver artikelförfattarna.

Foto: Annika af Klercker
Många stora forskningsnationer har inte signerat Plan S, till exempel USA och flera länder i Asien. Risken är stor att de inte kommer att vilja samarbeta med svenska forskare när detta innebär att de inte får skicka sin forskning vart de vill, skriver artikelförfattarna.
Många stora forskningsnationer har inte signerat Plan S, till exempel USA och flera länder i Asien. Risken är stor att de inte kommer att vilja samarbeta med svenska forskare när detta innebär att de inte får skicka sin forskning vart de vill, skriver artikelförfattarna. Foto: Annika af Klercker

DEBATT | FORSKNING

Den 22 januari hölls i Stockholm en hearing om Plan S: ett europeiskt initiativ för att göra all akademisk forskning öppen och tillgänglig för alla utan kostnad. Flera stora svenska forskningsfinansiärer är redan ombord och andra överväger att följa efter.

Trots sina lovvärda mål riskerar dock ett snabbt anammande av Plan S – vilken är tänkt att träda i kraft redan i januari 2020 – att missgynna svensk forskning. Konsekvenserna av Plan S är dåligt utredda och risken är att svensk forskning tappar i slagkraft, internationaliseringen av universiteten försvåras, och svenska forskare förpassas till ett internationellt B-lag. Den snabba implementeringen av Plan S måste stoppas tills en konsekvensanalys genomförts. Att finansiärer och institutioner vill driva igenom en plan vars effekter man enbart kan spekulera om är ett riskfyllt spel med svensk forskning, svenska universitet och svenska forskare. Och i slutändan även med offentliga pengar.

Annons
Annons

Open Access (OA) innebär att en akademisk tidskrift är öppen för alla att läsa: fritt och gratis. Det är en mycket lovvärd princip som är speciellt angelägen gällande den forskning som finansieras av offentliga medel. I nuvarande publiceringssystem är dock jämförelsevis få akademiska tidskrifter i OA-format, utan kräver istället en kostsam prenumeration. Dessutom har förlagen som driver tidskrifterna stora vinstmarginaler att hämta från systemet. Plan S – konstruerad av organisationen Science Europé och som nu drivs framåt av cOAlition S – vill ändra detta system och det i rask takt.

Enligt Plan S måste all forskning från anslutna finansiärer från och med januari 2020 publiceras i Open Access-tidskrifter av ett visst slag. Hybrid-publicering (där det är möjligt att för en kostnad köpa OA till en specifik artikel) och prenumerationstidskrifter blir enbart tillåtna för forskare att publicera i om tidskrifterna förbinder sig till en övergång till Plan S nya modell. Förhoppningen tycks vara att när tillräckligt många finansiärer ansluter sig så kommer detta tvinga fram ett nytt OA-system där tidskrifter av hög kvalitet kommer att växa fram. I Sverige har forskningsfinansiärerna Formas, Forte och Riksbankens Jubileumsfond redan anslutit sig, medan Vetenskapsrådet än så länge står vid sidan av.

Vi stödjer OA-principen om att forskning borde vara tillgänglig för alla, speciellt forskning som finansieras av offentliga medel. Ett problem med Plan S är dock att dess konsekvenser inte är tillräckligt väl utredda och att planen skall sättas i verket redan januari 2020 (med möjlighet för övergångsordningar fram till 2023). Denna period är för kort för att existerande tidskrifter skall kunna ställa om till det nya systemet. Kort och gott så vet ingen vad som kommer att hända när planen sätts i verket.

Annons
Annons

Det finns många problem med Plan S, men vi vill fokusera på tre huvudproblem.

  1. Plan S riskerar att försvaga kvaliteten på forskning.
    Planen antar att nya OA-tidskrifter med högt ställda kvalitetskrav kommer att uppstå och kvaliteten på forskningen således kvarstå. Nuvarande tidskriftssystem med tydliga rankningar av tidskrifter utefter kvalitet har sina brister, men samtidigt anser många forskare att de mest renommerade tidskrifterna utför en bättre och hårdare vetenskaplig granskning än lägre rankade tidskrifter. Genom sitt arbete med urval, granskning och redigering så utgör också de etablerade tidskrifterna ett tydligt forum för vetenskaplig diskussion och ackumulering. Även om Plan S vision om en växande OA-flora skulle besannas är det oklart med vilken kvalitet dessa tidskrifter kommer att granska forskning. Att OA-tidskrifter under den föreslagna publiceringsmodellen (”pay to publish”) dessutom kan komma att ha ekonomiska incitament att publicera mycket och snabbt talar inte för att kvaliteten kommer att vara god. Vi riskerar alltså att hamna i en situation där mycket forskning är fritt tillgänglig men samtidigt kanske inte av god kvalitet.
  2. Plan S går på tvärs med ambitionen att stärka forskningen genom internationella samarbeten.
    Svenska universitet och svensk forskning riskerar att drabbas hårt gällande internationalisering. Många stora forskningsnationer har inte signerat Plan S, till exempel USA och flera länder i Asien. Det är svårt att se varför forskare i icke-anslutna länder som USA – där mycket av den världsledande forskningen bedrivs – skulle vilja samarbeta med svenska forskare när detta innebär att de inte får skicka sin forskning vart de vill. Vi riskerar också att förlora i konkurrensen om att rekrytera internationellt till svenska lärosäten, eftersom möjligheterna till internationell meritering kan försvåras av Plan S.
  3. Plan S riskerar även att bidra till en utveckling med tydliga A- och B-lag inom forskningen.
    Dels är vi oroliga för en klyfta mellan internationella forskare som fritt kan publicera sina rön var de vill och svenska forskare som under Plan S-finansiering låses ute från vad som i vissa forskningsfält utgör nästintill 100 procent av de bästa tidskrifterna. Dels är vi oroliga för att Plan S också bidrar till en uppdelning inom forskar-Sverige mellan de som har tillgång till fria forskningsmedel (exempelvis genom sina universitet) och således kan publicera i de kanaler de önskar och de – ofta yngre forskare – vars forskning är helt beroende av projektmedel och som därmed begränsas till ett smalare utbud av publiceringskanaler. Konsekvenserna under de kommande åren är därför sannolikt särskilt stora för yngre svenska forskare.
Annons
Annons

Trots att riskerna för svensk forskning och forskningspolitik är stora vill förespråkarna för Plan S genomföra en snabb implementering, utan att fullt ha utrett vilka konsekvenser planen kan få. Man hoppas att nya tidskrifter skall uppstå, att kvaliteten kommer att bibehållas och att tidskriftssystemet kommer att förändras i grunden. Man spekulerar helt enkelt och låter detta vara underlag för ett beslut som kan ha djupgående negativa konsekvenser för svensk forskning.

Vi stödjer den grundläggande principen i Plan S: forskningsresultat skall vara fritt tillgängliga för alla. Dock kan vi inte stödja de förslagna förändringarna i ett läge där konsekvenserna inte är tillräckligt väl utredda och förstådda. Implementeringen av Plan S borde senareläggas tills dess att konsekvensanalyser har utförts och det finns en genomförandeplan som inte riskerar att försämra kvaliteten på forskningen, försvåra internationaliseringen eller försämra villkoren för svenska universitet och forskare.

Ralph Sundberg
forskare, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Hanne Fjelde
docent, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Lisa Hultman
docent, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Annekatrin Deglow
forskare, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Gina Gustavsson
forskare, statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Bo Rothstein
professor, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Desirée Nilsson
docent, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Espen Geelmuyden Rød
forskare, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
Sabine Otto
forskare, institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons