Annons

”Svenska jordbrukets framtid avgörs i Bryssel”

EU:s jordbrukspolitik har varit mycket framgångsrik – bland annat har de europeiska hushållens utgifter för mat har halverats. Trots dessa framgångar tycks svenska politiker tävla om att vilja skära mest i jordbruksbudgeten, skriver Palle Borgström, LRF, och Tobias Baudin, Kommunal.

Under strecket
Publicerad

Palle Borgström och Tobias Baudin.

Foto: Johanna Norin, PressbildBild 1 av 1

Palle Borgström och Tobias Baudin.

Foto: Johanna Norin, PressbildBild 1 av 1
Palle Borgström och Tobias Baudin.
Palle Borgström och Tobias Baudin. Foto: Johanna Norin, Pressbild

DEBATT | EU-VALET

Den 26 maj ska vi rösta på de personer som ska representera oss i Europaparlamentet. För oss är det viktigt att vi väljer politiker som förstår de gröna näringarnas potential för arbetstillfällen och klimatvänlig tillväxt.

De politiker som väljs nu ska fatta beslut om nästa EU-budget på 162 miljarder euro per år under åren 2021–2027. En tredjedel av denna budget gäller jordbruket. Det handlar om många miljarder som behöver kloka beslut om hållbar tillväxt, arbetstillfällen, arbetsvillkor och klimat.

Därför är det oroande att bara tre av 26 utfrågade svenska EU-kandidater i en enkät i tidningen ATL säger sig vilja engagera sig i EU-parlamentets jordbruksutskott. Det är förbluffande eftersom det är där som svenska politiker har chansen att stärka svenska bönders konkurrensvillkor jämfört med övriga EU.

Annons
Annons

Vi har idag en situation när nationella krafter vill flytta fram positionerna och metoden är att så splittring och misstro mellan grupper i samhället, mellan infödda och invandrade, mellan religioner och mellan stad och land.

Den europeiska unionen, EU, startade som ett fredsprojekt. Europa skulle inte mer trasas sönder av krig. Avgörande i fredsprojektet var matförsörjningen och jordbrukspolitiken föddes. Bara när det finns mat till alla kan samhällen blomstra och demokratier stärkas.

Så föddes EU:s inre marknad och idag sker hela 70 procent av den svenska handeln med andra EU-medlemmar utan tullar och gränskrångel. Den inre marknaden, med tillgång till 500 miljoner konsumenter, är särskilt viktig för svenska små och medelstora företag och därmed för jobb och tillväxt över hela landet.

Inte så sällan blir EU:s gemensamma jordbrukspolitik orättvist utskälld. I själva verket fungerar den så bra att resultaten tas för givna i breda läger.

Kanske tror våra EU-kandidater att levande lantbruk och produktion av mat även i unionens mest avlägsna landsdelar, som till exempel Norrlands inland, bara finns som en självklarhet?

Kanske tror de att de att det bara är ett sammanträffande att de europeiska hushållens utgifter för mat halverats sedan jordbrukspolitiken infördes?

Eller att det är en slump att EU:s klimatavtryck för matproduktionen är betydligt lägre än i övriga världen? I fråga om produktion av nötkött hela 60 procent lägre?

Nej, det är ingen slump. Det är medveten politik. Jordbrukspolitiken betyder att miljökrav som till exempel hänsyn till biologisk mångfald kan kopplas till jordbruksstöden.

Annons
Annons

Trots denna framgångsrika politik under mer än ett halvt sekel tycks svenska politiker tävla om att vilja skära mest i jordbruksbudgeten som idag står för 0,3 procent av Sveriges bruttonationalprodukt.

I dag står samhället inför nya stora utmaningar. Vi behöver minska vårt klimatavtryck och hela EU behöver ställa om till förnybara energislag. Om vi gör det leder det även till nya arbetstillfällen på framförallt landsbygden.

Sverige ligger långt framme när det gäller biodrivmedel från biprodukter i skogsnäringen, vilket inte minst blir viktigt när en transportkrävande livsmedelsindustri ska minska sitt klimatavtryck.

Lantbrukets roll i detta är helt central.

Hela 13 av FN:s 17 hållbarhetsmål kopplar direkt till jorden och skogen och i den nya jordbruksbudgeten öronmärks 40 procent till insatser för miljön. De politiker som vill jobba för klimat och miljö kan helt enkelt inte runda de gröna näringarna. Ökad hållbarhet är en utmaning men också reell möjlighet till nya jobb och tillväxt:

  • Tillsammans kan vi skapa 50 000 nya arbetstillfällen både på landsbygden och i staden.
  • Mat av hög kvalitativ från hållbar produktion som konsumenten tryggt kan lita på.
  • Ett robustare Sverige med ökad självförsörjningsgrad som ger bättre uthållighet i en kris.
  • Ett mer sammanhållet Sverige. Stad och land är alltmer beroende av varandra. För att staden ska få sina varor och utvecklas krävs tillväxt och framtidstro bland levererande företag på landsbygden.

För att uppnå allt detta behöver vi representanter i Bryssel som förstår potentialen i svensk hållbar matproduktion och som vill vara med där besluten fattas.

Vi behöver minska klyftan mellan stad och land och jobba tillsammans för hållbar tillväxt och arbetstillfällen över hela Sverige. Då behövs en jordbruksbudget och engagerade politiker på rätt ställen i Bryssel.

Palle Borgström
förbundsordförande, Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Tobias Baudin
förbundsordförande, Kommunal

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons