Svenska ”no-go-zonen” blev en idyll – så gick det till

Den enda förort som strukits från polisens lista över utsatta områden finns i Falkenberg. Nu vallfärdar politiker dit för att ta lärdom av framgångssagan. Men historien om stadsdelen Falkagård är inte så enkelt som den ser ut.

Publicerad
Sommaren 2017 ströks stadsdelen Falkagård från polisens lista över utsatta områden. Kommunrådet Marie-Louise Wernersson (C) har varit med hela resan: Från upplopp och brinnande bilar till nationell mönsterförort.
Sommaren 2017 ströks stadsdelen Falkagård från polisens lista över utsatta områden. Kommunrådet Marie-Louise Wernersson (C) har varit med hela resan: Från upplopp och brinnande bilar till nationell mönsterförort. Foto: Tomas Oneborg

Bilfärden tar fyra minuter. Från det K-märkta stadshuset i Falkenberg till den lilla stadsdelen Falkagård, som plötsligt har fått riksdagspolitikernas ögon på sig.

Allt på grund av en omtalad rapport från Noa, polisens nationella operativa avdelning.

Sami Dalali är allt-i-allo i F C Falkagård, fotbollsklubben som startades för att vända utvecklingen i den brottsutsatta Falkenbergsförorten.
Sami Dalali är allt-i-allo i F C Falkagård, fotbollsklubben som startades för att vända utvecklingen i den brottsutsatta Falkenbergsförorten. Foto: Tomas Oneborg

Kommunrådet Marie-Louise Wernersson – en 53-årig centerpartist som styrt Falkenberg i tolv år – svänger in mellan bostadshusen. Hon parkerar sin mörkblå Volkswagen mitt i det som tills nyligen klassades som ett utsatt område, eller en ”no-go-zon” som det kallats i den politiska debatten, och berättar hur det var när det var som värst – runt 2009.

– Det började med bilbränder, sånt hade vi inte innan. Sen eskalerade det med stenkastning, upplopp och skottlossningar. Det var fruktansvärt. Vi visste inte vad vi skulle göra, säger hon.

”Falkagård visar att det finns saker man kan göra, att man kan vända utvecklingen” säger Falkenbergs kommunråd Marie-Louise Wernersson, som även sitter i Centerpartiets partistyrelse.
”Falkagård visar att det finns saker man kan göra, att man kan vända utvecklingen” säger Falkenbergs kommunråd Marie-Louise Wernersson, som även sitter i Centerpartiets partistyrelse. Foto: Tomas Oneborg
Annons

Oroligheterna kulminerade 2013 när en 26-åring sköts till döds. I kvällstidningarna kunde man läsa om ”den lokala maffiagruppen” som terroriserade området.

De boende kände att deras bostadsområde hade tagits över.

– Det var hemskt. Det fanns en kärna av kriminella i området samtidigt som det kom hit gäng från Göteborg och Malmö och slogs. De boende kände att deras bostadsområde hade tagits över av andra, säger Marie-Louise Wernersson.

I dag står många kommunalråd runt om i landet inför liknande problem. Hur man ska vända utvecklingen i utsatta områden har blivit en het valfråga bland både väljare och partier – i en valrörelse som inte liknar någon annan.

För första gången har lag och ordning, parallellsamhällen, kriminella gäng och skjutningar seglat högt upp på den politiska agendan.

Statsminister Stefan Löfven (S) har lanserat ”det största trygghetspaketet i modern tid” och satt upp som mål att det inte ska existera några särskilt utsatta områden alls.

I dagsläget finns 23 geografiskt avgränsade områden i Sverige som präglas av social problematik och kriminell närvaro, där ”det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag”, vilket är Noa:s definition av ett särskilt utsatt område. Hit räknas Rinkeby/Tensta i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg och Rosengård i Malmö, där våldet har blivit både grövre och mer utbrett.

Annons
1/2

Efter att ha styrt Falkenberg dryga tolv år siktar kommunrådet Marie-Louise Wernersson (C) nu mot riksdagen.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Tidigare kunde polisen inte parkera en polisbil i Falkagård obevakad utan att den blev vandaliserad. Nu är området inte mer brottsutsatt än andra stadsdelar i Falkenberg.

Foto: Tomas Oneborg

Samtidigt vänds allt fler blickar mot lilla Falkagård, som haft en motsatt utveckling.

Det vore väldigt dumt att inte lära av Falkenberg och pröva deras modell i andra utsatt områden.

När Noa publicerade sin senaste rapport – i juni 2017 – hade listan över utsatta områden i Sverige vuxit från 53 till 61 stycken. Men ett område hade strukits från listan: Falkagård.

Det har fått politiker att vallfärda hit lagom till valet. Anders Ygeman, Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, har varit på besök. Likaså Moderaternas rättspolitiska talesperson Tomas Tobé.

De som hårdast lyft fram Falkagård som en framgångssaga är Centerpartiet, som i sin senaste skuggbudget föreslår en satsning på 1,4 miljarder kronor under tre år för att införa ”Falkenbergsmodellen” i tio utsatta områden runt om i landet.

– Det vore väldigt dumt att inte lära av Falkenberg och pröva deras modell i andra utsatt områden, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström.

Att frågan letat sig upp i rikspolitiken beror till stor del på det lokala kommunrådet Marie-Louise Wernersson, som sitter i Centerpartiets verkställande utskott och siktar på en riksdagsplats efter valet i höst.

Annons

Hon får frågan om man verkligen kan jämföra storstadsförorterna med Falkagård medan som hon promenerar runt i området.

– Man kanske inte kan göra exakt likadant i Tensta. Men Falkagård visar att det finns saker man kan göra, att man kan vända utvecklingen, säger hon.

Hur då?

– Man måste lyssna på dem som bor i områdena. Kommunen och polisen kan inte göra allt, det måste till civila krafter om man ska lyckas.

I början av 1990-talet var Falkagård en spökstad dit få ville flytta. I dag är det kö till hyresrätterna och priset på bostadsrätter stiger.
I början av 1990-talet var Falkagård en spökstad dit få ville flytta. I dag är det kö till hyresrätterna och priset på bostadsrätter stiger. Foto: Tomas Oneborg

De utslängda bostadshusen påminner om vilken sömning medelklassförort som helst. Det är studsmattor, uppblåsbara pooler, klotgrillar och Sverigeflaggor som vajar. Några boende solar på sina balkonger, andra har picknick på en gräsplätt. En ensam mamma gungar en liten pojke.

Det är inte kärnfysik direkt, det handlar om beprövade polismetoder.

Annons

Mer dramatik än så bjuds det inte på en vardag i det som för bara några år sedan kallades en ”no-go-zon”. Något har uppenbarligen hänt med området.

Kan det vara så att Marie-Louise Wernersson har knäckt den magiska koden? Och kan man, som ledande centerpartister skrev på SvD Debatt nyligen, exportera modellen till i resten av landet och förvänta sig stordåd?

Är det något man vet så är det att verkligheten sällan är så enkel som den utmålas i en valrörelse. Och Falkagård är inget undantag från den regeln.

Vill man förstå vad som hänt här de senaste åren måste man backa tillbaka till 1970-talet. Politikerna drömde om att bygga en ny modern stadsdel i det växande Falkenberg, och kommunens tjänstemän började skissa på ett område med tusental bostäder. Radhus, villor och flerbostadshus skulle blandas med skolor, butiker, vårdcentral, idrottshall, bank- och postkontor.

Men det blev inte som tänkt. Det första spadtaget dröjde till slutet av 1980-talet och av de storslagna planerna blev det till slut bara ett par hundra lägenheter. Inget mer. Och just som inflyttningen skulle ske i början av 1990-talet slog fastighetskrisen till – med förödande konsekvenser.

Annons

Fastighetsbolagen tvingades rea ut bostadsrätter och drastiskt sänka kraven för hyresrätter, vilket drog till sig människor som inte hade råd att bo i andra områden. Samtidigt som socialförvaltningen placerade ut barnfamiljer och flyktingar från Balkan i de tomma lägenheterna.

Den hela blev en explosiv mix: ett geografiskt avskärmat område med socioekonomisk svaga grupper, utan varken samhällsservice eller fritidsaktiviteter för ungdomar.

”Det är inte kärnfysik direkt” säger lokalpolisområdeschefen Christer Bartholdsson om de polisiära framgångarna i Falksgård,  ”det handlar om beprövade polismetoder”.
”Det är inte kärnfysik direkt” säger lokalpolisområdeschefen Christer Bartholdsson om de polisiära framgångarna i Falksgård, ”det handlar om beprövade polismetoder”. Foto: Tomas Oneborg

Mycket av problematiken ligger där, menar lokalpolisområdeschefen Christer Bartholdsson.

Det låter som en floskel att man måste samverka.

– Det finns ett strukturellt fel med Falkagård. Området är byggt som en ö. Bor man inte där så passerar man aldrig igenom. Det finns ingen Ica-butik, vårdcentral eller idrottshall. Tittar man på det geografiskt så är det inte speciellt bra. Det är som ett litet samhälle i samhället, säger han.

Annons

Den som kommer till polisstationen i Falkenberg med förhoppning om att finna ett unikt framgångsrecept för utsatta områden blir snabbt besviken. Frågar man vad de polisiära framgångarna i Falkagård beror på blir svaret samarbete och uthållighet.

– Vi jobbar inte annorlunda än vad man gör på andra ställen i Sverige. Det är inte kärnfysik direkt, det handlar om beprövade polismetoder, säger Bartholdsson.

Bredvid honom sitter gruppchefen Jan-Eric Vilén, som arbetade på plats i området när bilbränder och skjutningar var vardag.

– Till en början försökte vi skapa trygghet genom hög synlighet och stor närvaro. Sedan övergick taktiken till att punktmarkera kärnan i det kriminella gänget som fanns i Falkagård.

Polisens strategi har varit att punktmarkera den kriminella kärnan i Falkagård, som i dag har splittrats och flyttat. Här kommunpolisen  Anneli Svensson och gruppchefen Jan-Eric Vilén.
Polisens strategi har varit att punktmarkera den kriminella kärnan i Falkagård, som i dag har splittrats och flyttat. Här kommunpolisen Anneli Svensson och gruppchefen Jan-Eric Vilén. Foto: Tomas Oneborg

Att den polisiära insatsen fick önskad effekt berodde till stor del på att den kombinerades med politiska och sociala insatser, anser Falkenbergspolisen. Från små saker som trygghetsvandringar, ökad belysning och beskärning av buskage – till byggandet av nya radhus och villor, som i dag ligger i direkt anslutning flerbostadshusen.

Annons

Visst har det varit stökigt i Falkagård. Men inte alls som det har framställts i medierna.

– Det låter som en floskel att man måste samverka. Men när man tar den här problematiken som är så komplex så är det viktigt att alla aktörer drar åt samma håll, kommunen, polisen, bostadsbolagen och ideella krafter. Det gäller att man håller i långsiktigt, säger kommunpolisen Anneli Svensson.

Varför har det lyckats i Falkenberg men inte på andra ställen i Sverige?

– Vår fördel har varit att Falkenberg är så pass litet. Det handlar rent numerärt om relativt få individer som vi behöver punktmarkera. Det kan vara en förklaring. I en liten kommun är det korta kontaktvägar och poliserna känner området och de boende, säger hon.

I dag har det kriminella kärnan splittrats. En del sitter inlåsta, andra har flyttat.

Skall man skala ner vad Falkenbergsmodellen egentligen består av blir det inte så enkelt. Det är många pusselbitar, såväl välkänt politiskt allmängods som faktorer som är högst specifika för Falkenberg.

I en barack i utkanten av stan finner en av dem. Folkbollsklubben FC Falkagård bildades månader efter mordet 2013 och har engagerat sig i lokalsamhället för att få ungdomar att välja idrotten framför kriminalitet.

Sami Dalali prövar FC Falkagårds nya matchtröja. Dottern Leyana, åtta månader, utforskar omklädningsrummet.
Sami Dalali prövar FC Falkagårds nya matchtröja. Dottern Leyana, åtta månader, utforskar omklädningsrummet. Foto: Tomas Oneborg

Sami Dalali är lagets tränare, spelare och materialare. Han sitter i omklädningsrummet, runt honom hänger lagets rosa matchtröjor.

– Visst har det varit stökigt i Falkagård. Men inte alls som det har framställts i medierna. Mycket av det som har stått där stämmer inte, säger han.

Varför Falkagård alls hamnade på polisens lista från första början förstår han faktiskt inte.

– Om jag tänker på andra utsatta områden i Sverige så kan jag inte se att Falkagård ens är i närheten om jag ska vara ärlig. Det är en förvrängd bild. Falkagård är ett bra ställe.

Sommaren 2017 ströks stadsdelen Falkagård från polisens lista över utsatta områden. Kommunrådet Marie-Louise Wernersson (C) har varit med hela resan: Från upplopp och brinnande bilar till nationell mönsterförort.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 9

Sami Dalali är allt-i-allo i F C Falkagård, fotbollsklubben som startades för att vända utvecklingen i den brottsutsatta Falkenbergsförorten.

Foto: Tomas Oneborg Bild 2 av 9

”Falkagård visar att det finns saker man kan göra, att man kan vända utvecklingen” säger Falkenbergs kommunråd Marie-Louise Wernersson, som även sitter i Centerpartiets partistyrelse.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 9

Efter att ha styrt Falkenberg dryga tolv år siktar kommunrådet Marie-Louise Wernersson (C) nu mot riksdagen.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 9

Tidigare kunde polisen inte parkera en polisbil i Falkagård obevakad utan att den blev vandaliserad. Nu är området inte mer brottsutsatt än andra stadsdelar i Falkenberg.

Foto: Tomas Oneborg Bild 5 av 9

I början av 1990-talet var Falkagård en spökstad dit få ville flytta. I dag är det kö till hyresrätterna och priset på bostadsrätter stiger.

Foto: Tomas OneborgBild 6 av 9

”Det är inte kärnfysik direkt” säger lokalpolisområdeschefen Christer Bartholdsson om de polisiära framgångarna i Falksgård, ”det handlar om beprövade polismetoder”.

Foto: Tomas OneborgBild 7 av 9

Polisens strategi har varit att punktmarkera den kriminella kärnan i Falkagård, som i dag har splittrats och flyttat. Här kommunpolisen Anneli Svensson och gruppchefen Jan-Eric Vilén.

Foto: Tomas Oneborg Bild 8 av 9

Sami Dalali prövar FC Falkagårds nya matchtröja. Dottern Leyana, åtta månader, utforskar omklädningsrummet.

Foto: Tomas OneborgBild 9 av 9