Annons

Svenska politikers groteska krigsretorik

Seger eller död. Så avslutade sverigedemokraten Mattias Karlsson sitt inlägg på Facebook. Där hade han manat fram bilden av den svenska nationalstaten som hårt prövad av illasinnade krafter. ”Ren krigsretorik”, recenserade Stefan Löfven. ”Groteskt”, anser Jan Björklund. Andra jämförde som vanligt med Hitler. Men hur låter undergångsretoriken i andra partier?

Under strecket
Publicerad

Orch!

Foto: © Universal Pictures Bild 1 av 1

1 / 8

Beviset på att SD är orcher

Orch!
Orch! Foto: © Universal Pictures

Eftersom Mattias Karlsson är nationalist, eller konservativ patriot, tolkas det mesta som han säger som hotfullt. Kontexten till Karlssons inlägg är förstås att SD:s valresultat, trots att de är valets stora vinnare, ändå upplevs som en besvikelse av de egna. Kanske hade något mindre ödesmättat språkbruk varit på sin plats om det man vill är att samarbeta med partier som redan ser på en som orcher. Men bortsett från om tilltalet appellerar till en eller inte, vilken tolkning är rimlig att göra? Vill Mattias Karlsson störta demokratin? Vill han mörda alla meningsmotståndare? Vill han invadera Polen? Ta tillbaka Viborg? Eller ville han entusiasmera de egna partikamraterna efter en avslutad valrörelse? Tolkningarna går isär.

Mottot ”seger eller döden” har av vissa påståtts vara nazistiskt eller åtminstone fascistiskt. Delvis är det rätt. Adolf Hitler använde faktiskt uttrycket vid ordergivning två gånger: inför slaget vid el-Alamein 1942 och inför Stalingrad 1943. Men det var även stridsrop för muslimska arméer under medeltiden, och är mottot för USA:s 32:a pansarregemente (vilket blivit en tatuering på Axl Rose arm), och var vad George Washington sade när han gick över Delawarefloden 1776 under frihetskriget.

Men mer komprometterande, och kanske det slutgiltiga beviset på att sverigedemokrater är oknytt, är att orcherna i dataspelsvärlden Warcraft använder ”victory or death” som stridsrop. Lok'tar ogar!

Okej, låt oss säga att vi alla enar oss om att det är fel att använda kampretorik inom politiken, och även fel att påstå att döden är det enda som återstår om man inte genomför förändringarna just man själv vill se. Vilka förutom Mattias Karlsson ryker på kuppen?

Annons
Annons

Regeringskris 2014.

Foto: MAJA SUSLIN / TT Bild 1 av 1

2 / 8

Löfven ska ut och kriga!

Regeringskris 2014.
Regeringskris 2014. Foto: MAJA SUSLIN / TT

”Jag kommer att kriga som vi är på väg att förlora valet.” Så sade Stefan Löfven i en intervju i SVT Agenda innan valet 2014. Det låter nästan som att han säger ”seger eller död”, eller i alla fall ”vinna eller försvinna”. Får krigets gudar endast åkallas om man är socialdemokrat?

Jag misstänker att även vänsterpartister och miljöpartister får vara med och kriga i Löfvens krig. Det goda kriget. Dock inte borgare eller sverigedemokrater med sina obehagliga krig. Kriget är bäst när det är rött.

Annons
Annons

Ingen slips! Inget pärlhalsband!

Foto: Dan Linberg / TT Bild 1 av 1

3 / 8

Förändra er eller dö!

Ingen slips! Inget pärlhalsband!
Ingen slips! Inget pärlhalsband! Foto: Dan Linberg / TT

Fredrik Reinfeldt är den mest framgångsrike moderatledaren någonsin. Men vad var det för något han gjorde med Moderaterna egentligen? Han gav dem ett vägval: ”Förändra er eller dö”.

Talet hölls under en kommunal rikskonferens i Örebro i mars 2007. Döden tolkades inte här som att Reinfeldt faktiskt ville döda de som inte hängde med i förändringen. De nya Moderaterna skrev även en kamplåt där ”förändras eller dö” nämndes. Döden handlade om idéer som ett starkt försvar, lag och ordning, pärlhalsband, slipsar samt en rimlig migrationspolitik. Sånt fick inte plats i de Nya Moderaterna.

Bara häromdagen ville Ulrica Schenström, en av Reinfeldts tidigare nära medarbetare, hjälpa stackarna i Socialdemokraterna med uppmaningen: ”Kära vänner i S – förändra er eller dö!” (Aftonbladet 11/6)

Vad menade Schenström egentligen med det? Egentligen? Egentligen?

Annons
Annons

Ett revolutionärt skägg, eller?

Foto: Vilhelm Stokstad/TT Bild 1 av 1

4 / 8

Sosserevolution med kalasjnikov

Ett revolutionärt skägg, eller?
Ett revolutionärt skägg, eller? Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Daniel Suhonen, chef för LO:s tankesmedja Katalys och tidigare Håkan Juholts högra hand, är en trevlig prick som kan tala med folk på folks vis. Men ibland kanske han är lite väl socialt kompetent. Som när han besökte Socialistiskt forum 2015 och försökte prata med kommunister på ett sätt som de förstod:

"Jag vill ha en politik som bidrar till ett socialistiskt samhällsbygge. Och blir det att ta upp Kalashnikoven och skjuta, då gör vi det. Men innan dess kan vi ju inte vänta i studiecirklar. Utan vi kan väl bygga lite järnvägar, lite bostäder och försvara dom offentliganställda. Och låt oss göra det tillsammans (med revolutionära kommunister, red. anm.). Jag är med i revolutionen om vi gör lite reformism först.”

Ser man till kontexten, och har man följt Suhonen över tid, är det tydligt att han inte förespråkar socialistisk revolution, utan tvärtom avråder från det. Kanske är detta ändå en rimligare tolkning för en person som varit socialdemokrat sedan ungdomsåren. Han hade ju kunnat bli en riktig kommunist och kommunalråd i Ludvika, om han velat. Men vem orkar bry sig om kontexten. Suhonen vill ha revolution!

Annons
Annons

Fridolin på jakt efter röster.

Foto: Courtesy of WETA Bild 1 av 1

5 / 8

Rösta MP eller mörda planeten!

Fridolin på jakt efter röster.
Fridolin på jakt efter röster. Foto: Courtesy of WETA

Vad hade väl Miljöpartiet varit utan apokalypsen? "Vårt parti bildades för att rädda den här planeten." poängterade Gustav Fridolin dagarna före valet.

"De flesta av oss har barn i våra liv som vi bryr oss om. De kommer att fråga oss vad vi gjorde när vi stod inför klimathot och miljöförstöring. Om mindre än sex veckor är det val.", skrev han och Isabella Lövin i en debattartikel i augusti. De kan förstås ha rätt om att jorden är på väg att gå under och att man måste rösta på Miljöpartiet om man vill kunna se sina barn i ögonen i framtiden. Miljöpartiet eller planetens död!

Man har ju förstått att det är fel att varna för nationens undergång, men att hota väljarna med jordens undergång verkar däremot helt okej.

Annons
Annons

Killar med hjärtat på det rätta stället ändå, typ.

Foto: Alexander Zemlianichenko / TT Bild 1 av 1

6 / 8

SSU utkämpar den sista striden

Killar med hjärtat på det rätta stället ändå, typ.
Killar med hjärtat på det rätta stället ändå, typ. Foto: Alexander Zemlianichenko / TT

Kan man inte texten till internationalen är man inte vänster. I alla fall kan man inte vara partipolitiskt aktiv vänster utan att ha fått sjunga internationalen ett antal gånger. Det är en tradition inom socialdemokratin såväl som partier ännu längre till vänster att man skolar in barn och unga i att sjunga om att ”Sista striden är här!”. Det är ”upp till kamp”. ”Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav, stig upp för att slå dig fri!” ”Många rovdjur på vårt blod sig mätta, men när vi nu till vårt försvar, en dag en gräns för dessa sätta, skall solen stråla lika klar.” 

Är sista striden här, enligt Socialdemokraterna? Är inte detta ”ren krigsretorik”, för att använda Löfvens egna ord?

Annons
Annons

Den här bilden togs 1997, ett år före ödesvalet 1998.

Foto: Tobias Röstlund / TT Bild 1 av 1

7 / 8

Ödesvalet mellan ont och gott (igen)

Den här bilden togs 1997, ett år före ödesvalet 1998.
Den här bilden togs 1997, ett år före ödesvalet 1998. Foto: Tobias Röstlund / TT

Jan Björklund har varit med länge i politiken och jättelänge som partiledare. Men det här valet var speciellt menade han. ”Vår liberala samhällsmodell är utmanad. Vårt europeiska samarbete, vår roll som europeisk nation, är utmanad av både SD och V. Så det här är ett ödesval,” sade han i en intervju i SVT (9/9). När han skulle välja musik till valet blev det Ödessymfonin av Beethoven. Jaja, vi fattar, vi måste rösta på Liberalerna om vi inte vill gå under.

Eller Centerpartiet. ”Det här är ett ödesval. Det här handlar om att stå upp mot högerextremism och rasism”, som Annie Lööf slog fast innan valet.

En snabb sökning i Svenska Dagbladets arkiv ger vid handen att varenda val sedan åtminstone 1998 har kallats ödesval av ledande politiker och initierade bedömare. Undergången är alltid nära – såtillvida att man inte röstar på rätt parti alltså. Eftersom Liberalerna bara fick 5,5 procent och Centerpartiet endast 8,6 procent, betyder detta att 85,9 procent av de svenska väljarna ändå valde undergången.

Annons
Annons

Drakar är otroligt missförstådda djur. Med rätt ägare är de otroligt kärvänliga. Nästan för snälla mot barn. Här ser vi en drake med en tant från Frälsningsarmén.

Foto: TT Bild 1 av 1

8 / 8

Blod och eld över er alla!

Drakar är otroligt missförstådda djur. Med rätt ägare är de otroligt kärvänliga. Nästan för snälla mot barn. Här ser vi en drake med en tant från Frälsningsarmén.
Drakar är otroligt missförstådda djur. Med rätt ägare är de otroligt kärvänliga. Nästan för snälla mot barn. Här ser vi en drake med en tant från Frälsningsarmén. Foto: TT

Man måste ändå ge Frälsningsarmén att de är en av få organisationer som skulle kunna platsa in i Game of thrones utan att ändra vare sig fana eller motto (fast något slags fabeldjur hade de väl kunnat lägga till kanske).

Man kan riktigt se framför sig hur frälsistanterna kommer ridande på drakar och skriker ”blod och eld!” när de bekämpar fylleri och all form av icke-protestantism. Vem behöver Daenerys Targaryen när man har frälsis?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons