Annons

Efter ”peak meat” – nu leder kvinnor trendbrott

Trenden tycks hålla i sig – svenskarna äter mindre kött. Konsumtionen minskade med över två kilo per person under 2018, enligt färska siffror från Jordbruksverket.

– Unga kvinnor i storstan leder det här trendbrottet, säger Claes Salomonsson, presschef på Axfood.

Under strecket
Publicerad
Foto: IBL och Tomas Oneborg

Leif Andersson, kötthandlare i Hötorgshallen i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg

Emir och Tolga Ünal driver Köttkompaniet, en trappa ner i Hötorgshallen i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg
Foto: IBL och Tomas Oneborg
Foto: IBL och Tomas Oneborg

– Vi äter mest här för att det är så himla gott, säger Malin Edshage samtidigt som hon tar en tugga på sin yum bun med tempehfyllning på ett av matställena i Hötorgshallen i centrala Stockholm.

Det är mitt i rusningen och det lilla veganska snabbmatstället är välfyllt med lunchgäster. Mest yngre kvinnor i Malin Edshages och hennes kompis Julijas ålder.

Malin Edshage säger att hon väljer bort köttet av klimatskäl.

– Vem har inte klimatångest? Jag försöker att inte äta kött i vardagen. Och när jag äter kött blir det kravmärkt och svenskt, säger hon.

Siffrorna från Jordbruksverket visar att köttkonsumtionen går ner för andra året i rad efter ”Peak meat” 2016 – året då köttkonsumtionen var som högst sen mätningarna inleddes. Svensken åt under 2018 i genomsnitt 83,5 kilo kött uttryckt i slaktad vikt per person, en minskning med 2,2 kilo (2,5 procent) jämfört med året innan.

Annons
Annons

Leif Andersson, kötthandlare i Hötorgshallen i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg

– Det är den mest långvariga minskningen efter decennier av mestadels ökad förbrukning. Vi ser en blandning av argument som klimathänsyn, hälsofokus och djurhållning som anledningar utöver en större efterfrågan på vegetarisk mat, säger säger Åsa Lannhard Öberg, utredare vid Jordbruksverket, till SvD.

För Claes Salomonsson, presschef på dagligvaruhandelskedjan Axfood, med bland andra Hemköp och Willys, kommer siffrorna inte som någon överraskning:

– Vi såg ett trendbrott redan i fjol. Det finns flera olika delförklaringar, som grillningsförbudet i somras, effekten av närodlat och att allt fler är flexiterianer och äter vegetariskt flera gånger i veckan. Vego är det nya eko, säger han.

Det finns enligt Salomonsson en grupp som leder utvecklingen.

– Unga kvinnor och tjejer, i spannet 15 till 25 år, i storstad. De är medvetna om vad konsumerar, följer ofta en tydlig hälsotrend och bryr sig starkt om klimatomställning och djuromsorg. De går i bräschen för det som sker nu, säger Claes Salomonsson.

Ingela Stenson, trendspanare på United Minds, ger en liknande lägesbeskrivning.

– Men många killar och män fortsätter med sin köttkonsumtion. Vad som kommit bort lite i debatten är att den som går över till köttersättningar som växtbaserade proteiner behöver lära sig hur man ska äta. Det krävs lite mer kunskap. Unga tjejer äter ofta lite och behöver järn. Det är svårt att täcka järnbehovet utan kött, säger Ingela Stenson.

Leif Andersson, kötthandlare i Hötorgshallen i Stockholm.
Leif Andersson, kötthandlare i Hötorgshallen i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons

Emir och Tolga Ünal driver Köttkompaniet, en trappa ner i Hötorgshallen i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg

Hon anser att proportionerna landat fel under senare år:

– Det har blivit ett mode och ett slags mått på välfärd att äta en stor köttbit med lite sallad bredvid. För 100 år sen åt en kroppsarbetare åtta potatisar och några tunna skivor kött. Tyvärr är ofta ett lands välstånd kopplat till högre köttkonsumtion. Det gäller att äta lagom mycket av varje sak, säger Ingela Stenson.

Av en Demoskopundersökning som Coop genomförde sommaren 2018 var klimatpåverkan och egen hälsa de främst skälen som de tillfrågade uppgav för att äta mer vegetariskt.

Unga i undersökningen såg även en ren ekonomisk vinning på att äta vegetariskt. Möjligheten att gå ned i vikt var en faktor som män i större utsträckning än kvinnor lyfte fram. Betydligt fler kvinnor framhöll i stället den goda smaken med vegetarisk kost.

Även om den totala konsumtionen av kött minskar visar Jordbruksverkets statistik att den inhemska produktionen ökar. Svenskarna äter alltså mindre kött, men köper samtidigt mer svenskt.

– Man kan tala om ett återtag. Importen har främst gått ner från närområdet, som Tyskland, Danmark, Polen och Irland. Det allmänna intresset av närproducerat har säkert spelat in. Folks ökade medvetenhet om hållbar utveckling är överförbart även till andra områden, som till exempel hur vi reser, Åsa Lannhard Öberg.

Emir och Tolga Ünal driver Köttkompaniet, en trappa ner i Hötorgshallen i Stockholm.
Emir och Tolga Ünal driver Köttkompaniet, en trappa ner i Hötorgshallen i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg

Det är en verklighetsbeskrivning som passar bröderna Emir och Tolga Ünal, som driver en köttbutik en trappa ner i Hötorgshallen. De säger att de bara säljer svenskt kött sedan några år tillbaka.

– Kunderna tycker att det är viktigt varifrån köttbiten kommer. Vi säljer det som de efterfrågar, och de flesta reagerar om det är utländskt kött, säger Emir Ünal.

Efter reklamen visas:
Hur stor klimatbov är köttet?
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons