Annons

”Svenskarnas saltintag måste begränsas”

Foto: Leif R Jansson/TT

Sverige har tyvärr kommit på efterkälken i saltfrågan, som snarast bagatelliserats. Men dagens höga saltintag i befolkningen måste reduceras för folkhälsans skull, skriver professorerna Mattias Aurell och A Erik G Persson.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | SALT

Det är anmärkningsvärt att inget görs i Sverige för att reducera salt i industriproducerad mat som faktiskt svarar för 80 procent av vårt alltför höga saltintag – i snitt dubbelt mot rekommenderat. Överskott av salt är en viktig orsaksfaktor till våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar hjärtinfarkt, kronisk hjärtsvikt och stroke. Inte minst FN har tagit stark ställning för att införa aktiva åtgärder mot salt för att få ner denna sjuklighet.

Nyligen har två artiklar publicerats i de mycket renommerade tidskrifterna New England Journal of Medicine (2019 381:201-203) och The National Academies of Sciences, Engineering and Medicine (2019) som ännu en gång betonar vikten av ett reducerat saltintag för vår kardiovaskulära hälsa.

Det mesta saltet finns i bröd, ost och charkuterier som vi äter varje dag men det ingår i all industrimat som inte minst framgår av Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning. Mycket salt finns också i restaurang- och snabbmat och de flesta av oss äter nu för tiden dagligen en eller flera måltider utanför hemmet. Vi har därför svårt att själva kunna reducera det dagliga saltintaget – det faller på myndigheterna inte bara i Sverige utan runt om i hela världen!

Annons
Annons

Den stora internationella uppmärksamheten för riskerna med översaltad mat har inte haft någon större motsvarighet i Sverige genom åren. Finland har varit det stora föregångslandet där redan i början på 1990-talet infördes bestämmelser om salt i industriproducerade livsmedel. Det orsakades av de höga sjuktalen för stroke och hjärt-kärlsjukdomar och sågs som den adekvata åtgärden mot högt blodtryck. Åtgärderna ledde till att blodtrycket i befolkningen sjönk och även frekvensen av stroke och hjärtinfarkt.

Intresset för saltfrågan har sedan dess varit stort runt om i världen men särskilt i de anglosaxiska länderna. Det grundar sig självklart på att salt i överskott driver upp blodtrycket och att högt blodtryck är den dominerande riskfaktorn för stroke och hjärt-kärlsjukdom som är problem i hela världen. Begränsning av dagens höga saltintag framstår som den åtgärd myndigheterna kan vidta för att reducera denna sjuklighet till glädje för folkhälsan och för statskassan som drabbas av kostnaderna.

Sverige har tyvärr kommit på efterkälken i saltfrågan som snarast bagatelliserats och skojats med i debatten trots att cirka 3 000 personer årligen dör i förtid och många fler blir skadade och invalidiserade. Våra patientföreningar Hjärt-Lungfonden och Riksförbundet Hjärt-Lung har varit måttligt intresserade av saltfrågan i motsats till den europeiska patientsammanslutningen European Heart Network som mycket klart tagit ställning för aktiva åtgärder. Våra myndigheter har också varit senfärdiga men en ändring tycks äntligen vara på gång.

Annons
Annons

I sin propostion ”Jämlik hälsa, 2017/18” från april 2018 som också antogs av riksdagen i maj 2018 konstaterade regeringen att ett överdrivet saltintag är en folkhälsofara som bör åtgärdas med informationskampanjer och med riktlinjer för livsmedelsindustrin. Övervakning av insatta åtgärder förordas och studier av saltintagets förändringar över tid. Det låter som ett storstilat initiativ men regeringen lämnade inte något konkret uppdrag till Livsmedelverket – än mindre resurser – att angripa frågan och under året som gått har ingen aktivitet synts till. Ärendet drunknade förmodligen i regeringsröran hösten 2018 men nu är det hög tid att sätta i gång med de utlovade åtgärderna.

En komplicerande faktor i Sverige är att frågan om salt i maten ligger under näringsdepartementet och statsrådet Jennie Nilsson som inte riktigt verkar förstå allvaret i frågan eftersom de mest sysslar med produktion och hantering av livsmedlen. Socialdepartementet under statsrådet Lena Hallengren som borde intressera sig för de medicinska effekterna av salt har inte visat något intresse alls för saltfrågan. Vid de påstötningar som gjorts under åren har de alltid hänvisat till att salt i livsmedel ligger under näringsdepartementet!

Salt i överskott är och förblir med en dominerande faktor för insjuknande i högt blodtryck och därmed stroke och hjärt-kärlsjukdom. Dagens höga saltintag i befolkningen måste reduceras. Det är otroligt viktigt att våra myndigheter inför regler som begränsar saltintaget genom aktiva åtgärder i samarbete med industrin – som faktiskt är positiv till långtgående åtgärder men som kräver ett politiskt ledarskap. Vi hoppas att ansvariga ministrar snart visar prov på sin ledarförmåga i denna folkhälsofråga!

Mattias Aurell
professor emeritus i njurmedicin, Göteborgs universitet
A Erik G Persson
professor i fysiologi, Uppsala universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons