Annons

Birgitta Forsberg:Svenskars självbild stämmer inte med verkligheten

Vi svenskar tror att våra företag är så laglydiga och våra myndigheter så plikttrogna. Men liksom en magnetisk kompass fungerar allt sämre ju närmare Nordpolen den kommer, har vår inre kompass en rejäl missvisning.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Midsommarfirande på Gräskö i Stockholms Skärgård. Arkivfoto.

Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1

Midsommarfirande på Gräskö i Stockholms Skärgård. Arkivfoto.

Foto: Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1
Midsommarfirande på Gräskö i Stockholms Skärgård. Arkivfoto.
Midsommarfirande på Gräskö i Stockholms Skärgård. Arkivfoto. Foto: Hasse Holmberg/TT

Det är trendigt att ha en ”tydlig inre kompass” i näringslivet. Swedbanks dåvarande vd Birgitte Bonnesen lyfte fram sin när hon sommarpratade 2017. Och många svenskar har en tydlig inre kompass när det gäller Sverige.

– De flesta länder har rätt dåligt självförtroende, men av de runt hundra länder jag känner till väl finns det tre som sticker ut: Sverige, USA och Kazakstan. Ni har alla väldigt höga tankar om er själva och tycker att ni har mycket att lära ut till andra länder”, sa britten Simon Anholt, som bland annat utvecklar strategier för ökat ekonomiskt, politiskt och kulturellt engagemang mellan länder, till SvD nyligen.

Anholts reflektion verkar stämma in på Sveriges tidigare handelsminister Ewa Björling (M), som 2012 sa till SvD: ”Jag tror inte att våra stora svenska företag mutar sig till framgångar.” Dessutom ansåg hon att Sverige är ett av föregångsländerna när det gällde korruption och mutor.

Annons
Annons

Vår uppblåsta självbild är rätt fascinerande med tanke på hur många exempel på dåligt uppförande det finns i näringslivet.

I veckan avslöjade SvD att det Kinnevikägda telebolaget Millicom har brutit mot flera av sina FN-åtaganden i Tchad i centrala Afrika. Eller vad sägs om att dess mobiloperatör Tigo stängde av sociala medier i åtta månader i samband med valet, att Tigo övervakar alla sina kunders sms och telefonsamtal och att Tigo skickat sms till kunderna om att inte delta i fredliga protester mot regeringen. Ja, Tigos censur är långt mer vittgående än andra operatörers i Tchad, enligt en kartläggning från organisationen Netblocks.

I onsdags skrev Ericssonchefen Börje Ekholm i rapporten för första kvartalet att bolaget har inlett diskussioner om förlikning med amerikanska myndigheter om korruption. I klartext betyder det att Ericssonchefer sannolikt har mutat. Enligt Börje Ekholm kommer det att ”resultera i betydande monetära och andra åtgärder”.

Vän av ordning kanske invänder att här är i Långtbortistan och att det i Ericssons fall dessutom är väldigt länge sedan mutorna gavs.

Då flyttar vi hem och går en vecka tillbaka i tiden. Då avslöjade SvD att små bolag med koppling till Skistar har fått närmare 80 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar för att bygga åtta nya stolliftar i Vemdalen och Åre. Mindre bolag kan nämligen få större statligt stöd än stora bolag. Att kringgå reglerna är måhända inte olagligt, men särskilt snyggt är det inte.

I februari avslöjade SVT:s Uppdrag granskning misstänkt penningtvätt hos Swedbank i Baltikum.

Annons
Annons

Vän av ordning kanske påpekar att de här exemplen endast gäller företag. Okej, då tittar vi på svenska myndigheter.

I januari avslöjade SvD att Spelinspektionen har underlåtit att granska hur statens kasinon, Casino Cosmopol, beivrade penningtvätt. Och även, bland annat, att Spelinspektionen mörkat en kritisk rapport om spelansvar på Casino Cosmopol. Vänsterpartiet anmälde civilminister Ardalan Shekarabi (S) till Konstitutionsutskottet.

I december avslöjade SvD att Finansinspektionens experter avslöjat stora hål i både Swedbanks och SEB:s skyddsnät mot penningtvätt och ville utdöma böter eller varning, men myndighetens ledning lade locket på.

Låt oss zooma ut och ta ett större grepp om myndigheterna. Det är amerikanska myndigheter som pressar Ericsson. Det är amerikanska myndigheter som tvingat Telia att betala 7,7 miljarder kronor för bolagets mutande. Det är amerikanska myndigheter som nu tittar på Swedbank.

Det är den brittiska myndigheten FCA som, enligt Dagens Industri, i princip satte delar av Handelsbanken i Storbritannien under tvångsförvaltning hösten 2017 för att banken hade dåliga rutiner för att hindra finansiell brottslighet som penningtvätt.

Det är den lettiska finansinspektionen som har bötfällt Swedbank för bristande kontroll av penningtvätt. Och det är den litauiska centralbanken som har varnat Swedbank för liknande brister.

Vad har då den svenska Finansinspektionen gjort på penningtvättsfronten? Jo, den har bötfällt Nordea och Handelsbanken. Men nu granskar FI, med generaldirektör Erik Thedéen i spetsen, Swedbank – tillsammans med de baltiska myndigheterna.

En brittisk expert på finansiell brottslighet, Gavin Neilson, konstaterade förra veckan i SvD att Norden ligger fem till tio efter USA och Storbritannien när det gäller myndigheternas granskning av penningtvätt.

Det här är endast några axplock. Det finns drösvis med fler exempel. Ändå anser vi svenskar alltså ofta att vi är förmer än andra. Och struntar i den missvisning som finns i vår inre kompass. Fascinerande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons