Annons

Susanna Popova:Svenskor är så bra på jämställdhet

Foto: Marcus Ericsson/TT

Rädslan för att Sverige feminiseras är kraftigt överdriven.

Under strecket
Publicerad

Ni har hört talas om feminiseringen av Sverige? Låt oss titta på kriminalvården. Det är inte helt lätt att hitta förövare uppdelade efter kön i Brås statistik, men en sak är tydlig.

Antalet kvinnor intagna för kriminalvård med narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott, ökade med 34 respektive 36 procent från 2017 till 2018. Antalet kvinnor som dömts för brott mot liv och hälsa ökade med 25 procent.
Motsvarande siffror för männen visar att antalet som dömts för narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott ökade med 15 respektive 7 procent, medan antalet som dömts för och brott mot liv och hälsa ökade med 7 procent.

Ok, för er som gillar statistik – visst ökar kvinnors brottslighet från en lägre nivå, än den för män. Men fortsätter det så här… den statistiska kurvan för kvinnors insatser på de här brottsområdena klår helt enkelt mäns, med hästlängder.

Utbildning? Idén var ju ett tag att kvinnor inte passar i högre utbildning. Det ledde till att svenska kvinnor först 1873 släpptes in på universiteten, nästan 400 år efter att det första öppnade 1477. Nu hade kvinnor utbildat sig i klostren, men de stängdes ju av landsfader Gustav Vasa, och sen föll tanken på välutbildade kvinnor i glömska.

Annons
Annons

I själva verket passade kvinnor så bra på universitet att de idag är fler än män på grundnivå. Vid en närmare titt ser man att kvinnor dominerar på utbildningar inom juridik och medicin, det vill säga de program som har högst söktryck och svårast antagningskrav. Allt fler kvinnor studerar också på handelshögskolor. (”Hoten mot humaniora kommer inifrån”, Anna Victoria Hallberg, Timbro Förlag, 2019). Det verkar helt enkelt som att svenska kvinnor lockas av välbetalda statusyrken, och därför ser till att hamna på utbildningar som leder dit.

Metoo till sist visade hur kvinnor, på ett informellt sätt, har hållits på armlängds avstånd från makt och inflytande i arbetslivet. Men ingen ska behöva tåla kränkande beteende, i ett system som riggats till förövarens favör (SvD Under strecket, Malin Ekman, 4/10).

Det finns nu en varning för att Sverige är ”det allra mest feminina” av 76 studerade länder. Vilket skulle kunna leda till ”…att genomsnittet utgör normen och svaga studenter belönas. Excellens, konkurrens och skicklighet kommer i andra hand eller bortses ifrån.” (Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, Magnus Zetterholm docent och lektor i nya testamentets exegetik vid Lunds universitet, Alexander Bard, SvD Debatt, 16/4).

Jag tror det föreligger ett missförstånd. Om fler kvinnor begår brott, om fler kvinnor skaffar högre utbildning och fler kvinnor ser till att kunna arbeta utan könsbegränsningar ser det mest av allt ut som om kvinnor och män – gör samma val. Ökad jämställdhet? Eller en maskulinisering av Sverige?

Så kan vi komma överens om att könsmystiken har ett begränsat förklaringsvärde? Eller så håller kvinnor som grupp i rasande takt på att genomgå en genomgripande genförändring, utan att vi har upptäckt det. Det verkar inte så troligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons