Annons

Svenska biståndspengar går till skövling av regnskog

Regnskog har skövlats och ersatts med palmoljeplantager i Gabon.
Regnskog har skövlats och ersatts med palmoljeplantager i Gabon. Foto: Jonas Gratzer/Svenskt Natur

Svenska biståndspengar bidrar till att skövla regnskog till förmån för palmoljeplantager i Gabon i Afrika. Det rapporterar tidskriften Sveriges Natur.

Enligt tidningens granskning har pengar gått till internationella utvecklingsbanker, som i sin tur har delat ut lån till palmoljejätten Olam.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 2

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen.

Foto: Fredrik HjerlingBild 2 av 2
Bild 1 av 1

Enligt tidskriften Sveriges Natur har bolaget Olam tilldelats lån via Afrikanska utvecklingsbanken bland annat för en expansion av palmoljeplantager i Gabon. Sverige är ett av de länder som röstade ja till lånet.

Syftet med de internationella utvecklingsbankerna är att låna pengar med låg ränta till utvecklingsprojekt i fattiga länder.

Tidskriften har besökt Gabon där stora arealer med regnskog har skövlats och ersatts med palmoljeplantager. Den biologiska mångfalden med djur- och växtliv har ersatts med stora arealer av odlingar.

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, som ger ut tidskriften Sveriges Natur, hoppas att artikeln fungerar som en väckarklocka.

– Det här är en mycket viktig fråga. Pengar som är till för att hjälpa fattiga människor och länder, och som ska användas för att bygga upp ett land, får inte orsaka den här typen av förstörelse för miljön och människor, säger Johanna Sandahl.

Annons
Annons

Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen.

Foto: Fredrik HjerlingBild 1 av 1
Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen.
Johanna Sandahl är ordförande för Naturskyddsföreningen. Foto: Fredrik Hjerling

Granskningen som Sveriges Natur gjort visar att Sverige, tillsammans med de andra nordiska länderna och Indien som tillhör samma valkrets i Afrikanska utvecklingsbanken, i januari 2017 röstade för att bevilja ett lån på närmare 1 miljard kronor till Olams expansion i Gabon. Lånet är räntefritt de första 3,5 åren.

Enligt granskningen har Olam köpt upp mark för 1 dollar, eller 8 kronor, per hektar skog. Samtidigt gjorde bolaget en vinst på 7 miljarder kronor under första året. Lånen från utvecklingsbankerna är alltså en lönsam affär för bolaget.

Under de senaste fem åren har Sverige delat ut 1,5 miljarder kronor i biståndspengar till internationella utvecklingsbanker.

Palmoljeproduktionen är ekonomiskt lönsam och har en stor sysselsättande effekt. Det är ändå inte bra med monokultur, alltså att man endast odlar en växtart åt gången, menar Johanna Sandahl.

– Monokulturer innebär ofta en landskapsomvandling som har stora konsekvenser för människor och miljön. Särskilt allvarligt är det förstås när bolag, som det som nu skrivs om i artikeln, får stöd genom biståndsmedel för att kunna expandera sin produktion, säger Sandahl.

Vid utrikesdepartementet meddelar man till SvD via en presstalesperson att valkretsen som Sverige ingår i röstade ja för ett lån, och att valkretsen alltid röstar samlat inom styrelsen.

Annons
Annons

Orsaken till att Sverige röstade ja var att projektet enligt UD bland annat bidrar till ökade inkomster och fler arbetstillfällen.

Ulrika Modéer, statssekreterare hos Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, säger att Sverige aktivt jobbar för att förbättra kraven för hur pengar lånas från utvecklingsbankerna både med tanke på miljön och de sociala konsekvenserna.

– När vi styr och jobbar via våra valkretsar, som vi gör i det här fallet, så är det viktigt att ha standarder som gör att vi kan följa upp utmaningar. Man måste göra en bedömning både med tanke på miljön och sociala förhållanden. I det här fallet har man gjort det. Men självklart så kan det dyka upp problem trots det, säger Ulrika Modeér.

Enligt Ulrika Modeér kan Sverige lyfta fram enskilda fall och ställa frågor till Afrikanska utvecklingsbanken.

– Vi kommer att följa upp det här enskilda fallet och se hur vi kan förbättra verksamheten. Vår roll i Afrikanska utvecklingsbanken, i vår valkrets, är att hela tiden skruva på regelverken så att det blir så bra som möjligt, fortsätter Modeér.

Enligt Johanna Sandahl finns det ett behov för en policy i Sverige kring hur man förhåller sig till palmoljeproduktion.

– Jag hoppas att reportaget visar att det uppenbarligen finns brister i den här typen av projekt, och att man inte lever enligt den principen som vi har i Sverige då man utformar biståndsprojekt. Alltså att svensk verksamhet runt om i världen ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling.

Läs hela Sveriges Naturs granskning här.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons