Annons

Andreas Cervenka:Sverige – en gigantisk hedgefond

Har vi en bostadsbubbla eller inte? Svar: det kanske är fel fråga. Oavsett vem som har rätt kan Sverige vara illa ute.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Bostadsbubbla eller inte – Sverige kan ha problem ändå.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

Bostadsbubbla eller inte – Sverige kan ha problem ändå.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Bostadsbubbla eller inte – Sverige kan ha problem ändå.
Bostadsbubbla eller inte – Sverige kan ha problem ändå. Foto: Tomas Oneborg

Inledningsvis bör det kanske påpekas att alla som varnat för en kommande svensk finanskrasch, inklusive undertecknad, hittills har haft fel.

Som SvD Näringsliv visat i flera artiklar saknas dock inte varningssignaler. Du som protesterar och tycker att bostadsmarknaden uppför sig helt normalt behöver inte plöja hundratals diagramtunga forskningsrapporter. Det är bara att ge dig in i en budgivning om en etta med kokvrå i Stockholms innerstad. Häromveckan såldes 17 kvadrat för över 3 miljoner.

Men även de som avvisar alla bubbelteorier har argument på sin sida. Framförallt har verkligheten gått deras väg. Priserna har fortsatt upp.

Ungefär som en godispåse som magiskt fylls på ju mer man äter.

Debatten om bostadsbubblan har pågått i flera år och blivit allt skränigare. Problemet är att den skymmer en annan och viktigare diskussion. Vi återkommer till detta.

Annons
Annons

De galopperande bostadspriserna har skapat många vinnare och förlorare. De som inte kan eller vill vara med i cirkusen har gått miste om miljoner på pappret. Och kanske mer än så.

I allt brus om en eventuell krasch glöms ofta de ”mjuka” kostnaderna av stigande huspriser bort: segregation och ökade klyftor både mellan befolkningsgrupper och generationer. Studier i USA och Storbritannien har visat att högre bostadspriser ökar barnafödandet hos de som äger en bostad, medan födelsetalen sjunker hos de som hyr.

Vinnarna på bostadsrallyt är de svenska bankerna och alla som belånat sig till max. De har fått en avkastning på sina satsade pengar som utklassar vilken hedgefond som helst. Parallellen är faktiskt inte helt missvisande.

1998 hamnade den amerikanska hedgefonden Long Term Capital Management på fallrepet. Fonden, som kunde skryta med två Nobelpristagare bland grundarna, riskerade att sänka det finansiella systemet och fick räddas av ett antal Wall Street-banker i en aktion framtvingad av Federal Reserve.

Att fonden kunde orsaka så stora skador var lite förvånande eftersom den framförallt investerade i normalt småtråkiga räntepapper. Problemet: fonden var skyhögt belånad vilket gjorde den extremt sårbar för oväntade händelser.

Ingen vet när en kris kommer bryta ut. Det som däremot går att kontrollera är hur ont det gör om det faktiskt inträffar.

Hur ser det ut i konungariket Sverige?

Att bostadsköparna är mycket högt belånade är ingen nyhet. Enligt Riksbanken har över 400 000 hushåll lån som motsvarar mer än fyra årslöner. Mest skulder i förhållande till inkomsterna har de som tjänar minst. Ovanpå detta ska läggas bostadsrättsföreningarnas lån.

Annons
Annons

Över 60 procent av svenska bolån har rörlig ränta. Räntehöjningar får därmed ett snabbt och massivt genomslag.

Bankerna som lånar ut pengarna är i sin tur också högt belånade, mellan 20 och 25 gånger det egna kapitalet.

De finansierar sina bolån med att ge ut obligationer som till ganska stor del säljs till utländska investerare och i utländsk valuta. Även bankerna kan sägas ligga med rörliga lån eftersom löptiden på obligationerna är betydligt kortare än på de lån som banken beviljat. 35 procent av svenska bankers obligationer har en löptid på under ett år, enligt Finansinspektionen, en betydligt högre andel än för banker i övriga Europa. Bankerna är alltså hela tiden beroende av att kunna förnya sina lån för att hålla maskineriet igång, vilket i sin tur bygger på att investerarna har förtroende för Sverige.

Det svenska banksystemet är fyra gånger Sveriges BNP och tätt sammanvävt, det vill säga en banks problem kan snabbt bli alla bankers problem.

Även företagen har hög skuldsättning i förhållande till vår ekonomis storlek.

En genomgång som investeraren Richard Vague gjort av finanskriser under 150 år visar att när privata sektorns skulder överstiger 150 procent av BNP och har ökat med mer än 18 procentenheter på fem år tycks det vara upplagt för en krasch.

2014 uppgick de privata skulderna i Sverige till 248 procent av BNP. De hade ökat med 45 procentenheter sedan 2007, enligt siffror från Bank of International Settlements.

Sverige är tillsammans med Kina ett av de länder i världen där det privata skuldberget växt snabbast.

Annons
Annons

Att denna utveckling inte oroat mer beror kanske på att den inte har märkts. Trots att skulderna ökat har räntekostnaderna sjunkit. Ungefär som en godispåse som magiskt fylls på ju mer man äter. Tacka trollkarlen Stefan Ingves för det.

Ett statsråd som cyklar utan hjälm kan få löpa gatlopp i sociala medier. Att spela kasino med landets ekonomi är tydligen mer accepterat.

Konsekvensen av allt detta är att den svenska ekonomin precis som Long Term Capital Management är ytterst känslig för att något går snett, även saker som inte har med den svenska bostadsmarknaden att göra.

Ingen vet när en kris kommer bryta ut. Det som däremot går att kontrollera är hur ont det gör om det faktiskt inträffar.

Mer relevant än debatten om bostadsbubblan är därför: hur stor är Sveriges fallhöjd? Ganska stor som det ser ut. Och den ökar för varje dag.

Varför ser det då ut så här? Därför att det är tydligen så våra politiker vill ha det. Sveriges skattesystem och bostadsmarknad är som skräddarsydda för att skapa en högbelåningsekonomi. Inte mycket har gjorts för att ändra på den saken. Ett statsråd som cyklar utan hjälm kan få löpa gatlopp i sociala medier. Att spela kasino med landets ekonomi är tydligen mer accepterat.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons