Annons

Ivar Arpi:Sverige + USA = Det är komplicerat!

Under strecket
Publicerad

Ett JAS Gripen-plan deltar i den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2015 i Luleå.

Foto: Susanne Lindholm/TT / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

Svensk relationsstatus till USA: Det är komplicerat. Ett ickenormativt, öppet förhållande. Helst vill vi att USA är där när vi behöver det, med trygghet och en varm försvarskram. Men själva drabbas vi av svår klaustrofobi inför tanken att avkrävas lojalitet. Vårt Gripenplan flyger minsann vart det vill! Men som med de flesta öppna förhållanden är en sådan relation inte riktigt hållbar i längden. En dag sitter man där alldeles själv med sitt Gripenplan. Inte så kul i en krigssituation.

Nu har både partistyrelserna i Centerpartiet och Kristdemokraterna svängt i Nato-frågan. Om deras stämmor gör som de vill betyder det att hela Alliansen är för Nato. Det innebär att Nato blir den stora stridsfrågan inom försvarspolitiken, eftersom försvarsberedningen redan slagit fast saker som anslagsnivåerna. Konflikten med Socialdemokraterna blir därmed skarpare.

Häromdagen skrev försvarsminister Peter Hultqvist en debattartikel där han anger vad som verkar vara en ny linje – Sverige ska ytterligare fördjupa samarbetet med USA. I en krissituation är Nato:s beslutsstrukturer för långsamma, menar Hultqvist. Endast USA kan agera tillräckligt snabbt. Detta är en god poäng. Regeringens ensamutredare Tomas Bertelman skrev i sin utredning, från slutet av 2014, att en god bilateral relation till USA är viktig även för Nato-medlemmar, av just skälet som Hultqvist anger. Men Bertelman tog till skillnad från Hultqvist resonemanget till sin logiska slutsats: ”För svensk del torde något liknande gälla, fastän utanför alliansen och utan åtaganden. Det i sin tur betyder att vi är mer beroende av USA:s välvilja utanför Nato än som medlem av alliansen.” 

Annons
Annons

Ett JAS Gripen-plan deltar i den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2015 i Luleå.

Foto: Susanne Lindholm/TT / TT NYHETSBYRÅNBild 1 av 1

En stark bilateral relation med USA kompletterar alltså ett Nato-medlemskap. Men det ersätter inte på något vis. En öppen relation kräver mindre lojalitet än ett äktenskap, så att säga.

Ett JAS Gripen-plan deltar i den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2015 i Luleå.
Ett JAS Gripen-plan deltar i den internationella flygövningen Arctic Challenge Exercise 2015 i Luleå. Foto: Susanne Lindholm/TT / TT NYHETSBYRÅN

**Ändå får man se **det som att Peter Hultqvist har rört sig i en positiv riktning. Som försvarsexperten Annika Nordegren Christensen påpekar på sin blogg är detta långt ifrån hur det lät för fem år sedan från Socialdemokraternas ledning: ”En rödgrön regering kommer att kräva att USA avvecklar sina kärnvapen och militärbaser utanför landets gränser.”

Samtidigt är det lite ironiskt hur låst Nato-frågan är. Kanske håller S emot av nostalgiska skäl, men det vore inte bara verklighetsfrånvänt utan dessutom historiskt felaktigt. Den offentliga bilden är att Sverige var neutralt under kalla kriget, vilket svenska politiker gav sken av inför allmänheten. I realiteten fanns ett långtgående samarbete med Nato under hela perioden, vilket journalisten Mikael Holmström har visat i "Den dolda alliansen – Sveriges hemliga Nato-förbindelser" (2011). Riksrevisionen konstaterade 2014 i sin slutrapport om det svenska försvaret 2010-2014 att Sverige inte har gjort de nödvändiga förberedelserna som krävs för att ta emot militärt stöd från andra länder eller organisationer. Sverige har alltså gått från att under kalla kriget ha kapaciteten att ta emot hjälp från Nato trots den officiella neutraliteten, till dagens bristande kapacitet att ta emot sådan hjälp trots att denna numera är helt central för svenska försvarsdoktrinen med en veckas försvar (som ska vara på plats 2023). 

**2009 tog den förra **regeringen beslut om en svensk solidaritetsförklaring som innebär att Sverige ska erbjuda hjälp till EU-länder i en krigssituation. Ironiskt nog innebär solidaritetsförklaringen att Sverige lovar att hjälpa andra länder, men att inget annat land har gjort samma deklaration att hjälpa Sverige. Bara i Nato finns ett sådant löfte om solidaritet. Nato-länderna har gjort klart och tydligt att Sverige inte kan räkna med hjälp i en krigssituation. Antingen är man med eller inte. Därför är det positivt att Alliansen är på väg mot enighet i frågan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons