Annons

”Vi behöver dra nytta av rymdindustrin”

En satellitbild över skogsbränder i östra Ryssland den 21 juli i år. Just skogsbränder kan övervakas effektivt via ny teknik, skriver artikelförfattaren.
En satellitbild över skogsbränder i östra Ryssland den 21 juli i år. Just skogsbränder kan övervakas effektivt via ny teknik, skriver artikelförfattaren. Foto: Roscosmos Space Agency via AP

Rymden och rymdindustrin har i sommar fått stor uppmärksamhet världen över i samband med 50-årsminnet av den första månlandningen. Sedan dess drar vi fördel av rymdteknik och idag använder många nationer ny satellitteknik för att bygga starkare samhällen. Men Sverige tar inte tillvara alla de möjligheter som den allra senaste tekniken erbjuder, skriver Rolf Hallencreutz, styrelseordförande i ÅAC Microtec AB.

Under strecket
Publicerad

Rolf Hallencreutz.

Foto: Pressbild

DEBATT | RYMDEN

Minnet av att Neil Armstrong och Buzz Aldrin blev först att sätta foten på månen markerar verkligen ett stort steg för mänskligheten som är väl värt att uppmärksamma. De framsteg vi gjort sedan 1969 i att använda rymddata är samtidigt kanske än viktigare att lyfta fram. GPS-navigering, live-fotboll på tv, och god mobilkommunikation är en del av vardagen. Vi drar också fördel av effektivare jordbruk och logistik, säkrare väderprognoser och bättre katastrofinsatser – för att bara nämna några av de områden där data från rymden spelar en avgörande roll.

Parallellt med att vi lärt oss använda data från rymden har också rymdtekniken utvecklats. Och den utvecklingen accelererar just nu på ett sätt som kan liknas vid det jättekliv som datortekniken genomgått sedan 1969 då en dator fyllde ett helt rum och presterade som en mobiltelefon gör idag. Vi går från mellanstatliga projekt för jättelika satelliter på flera ton till kommersiella satelliter som är så små att man kan hålla dem i handen. Prislappen på rymdfarkosterna krymper i samma raska takt. Det gör det möjligt att på ett ekonomiskt hållbart sätt använda rymddata inom en mängd både kommersiella och samhällsnyttiga områden.

Annons
Annons

De allra minsta satelliterna som väger under 10 kg (så kallade nanosatelliter) kan tillhandahålla kommunikation i hastigheter över 1 Gbit per sekund. Sådana nanosatelliter används idag för att studera världens hav och sjöar ur miljöperspektiv. De tillåter logistikföretag att övervaka fartygs- och lastbilsflottor såväl över stora avstånd som inom närområden. Det gör det också möjligt att övervaka infrastruktur; forskare har till exempel visat att det hade gått att förutse Morandibrons kollaps i Genua med hjälp av redan befintlig data. Det går också att från rymden övervaka konflikthärdar för att upptäcka brott mot folkrätten, spåra industriellt tjuvfiske och minska effekterna av katastrofer. Ett exempel är Sydafrika som nu tagit de första satelliterna i drift för att upptäcka skogsbränder. Satelliterna kan upptäcka alla bränder större än 90 kvadratmeter (mindre yta än en vanlig villa) och med detta ge värdefull information till myndigheter och allmänhet.

Listan på användningsområden kan göras lång, men det är med stor förvåning jag noterar att Sverige inte syns bland de länder som använder sig av den nya satellitteknologin. När ansvarig rymdminister Matilda Ernkrans (S) säger att rymdsektorn är en viktig gemensam resurs som bidrar till ett starkare samhälle har jag svårt att se konkreta bevis för att regeringen och andra samhällsinstitutioner verkligen har ett intresse av att dra nytta av den moderna småskaliga satellittekniken.

Flera debattörer använder uppmärksamheten kring den första månlandningen till att ropa efter större anslag till traditionell rymdindustri. Bland förslagen finns också investeringar för att kunna skjuta upp satelliter från i Esrange utanför Kiruna, vilket visserligen är ett steg i rätt riktning men som med en prislapp på 500 miljoner kronor knappast är anpassad till den senaste teknikutvecklingen med små och mobila uppskjutningsraketer.

Annons
Annons

Rolf Hallencreutz.

Foto: Pressbild

Låt mig genom att återgå till skogsbränder visa ett konkret exempel på hur Sverige kan dra fördel av den nya tekniken. Förra sommarens skogsbränder kostade samhället över 1 miljard kronor och mycket mänskliga umbäranden och förluster. Den satellitdata som användes i räddningsarbetet kunde endast uppdateras vart annat eller vart tredje dygn, vilket ger liten hjälp när elden sprider sig snabbt. Med realtidsliknande information hade arbetet kunnat organiseras långt mer effektivt och förutseende, vilket med all sannolikhet fått avgörande betydelse för utgången. Ett svenskt satellitbaserat övervakningssystem med nära nog realtidsinformation kan troligen komma på plats för mindre än 100 miljoner kronor, alltså en tiondel av kostnaderna för 2018 års bränder.

Det finns flera exempel där Sverige kan ha verklig nytta av modern satellitteknik. Problemet är att regeringen och svenska myndigheter inte tycks vara intresserade eller beror det på brist på kunskap. Vi är visserligen ett litet land, men långt mindre länder än Sverige använder sig idag av tekniken för att bevaka för dem väsentliga intressen.

Det är förvånande och illavarslande att Sverige som vill se sig som en tekniknation lyser med sin frånvaro bland dem som utnyttjar detta mycket snabbt framväxande område. Det är hög tid att regeringen omvärderar sin syn på rymden och börjar ta tillvara de stora vinster som kan göras med modern satellitteknik. Det får inte handla om att ge bidrag till svensk rymdindustri utan om att använda modern småskalig rymdteknik för att bygga ett bättre samhälle. Det är trots allt inte så att svensk rymdindustri behöver Sverige, utan snarare så att det svenska samhället har mycket att vinna på att använda den nya rymdtekniken.

Rolf Hallencreutz
styrelseordförande i ÅAC Microtec AB som bygger satelliter och delsystem till satelliter

Rolf Hallencreutz.
Rolf Hallencreutz. Foto: Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons