Annons

”Sverige bör åtala IS-återvändare för folkmord”

Polis och åklagare bör ställa de så kallade IS-återvändarna inför svensk domstol enligt lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Samtidigt bör en ny internationell domstol upprättas i irakiska Kurdistan för att lagföra de IS-anhängare som tagits till fånga i Syrien, skriver advokaterna Sten De Geer och Kjell Jönsson.

Under strecket
Publicerad
En vakt från den militära alliansen SDF vakar över människor från området kring byn Baghouz, IS sista fäste.
En vakt från den militära alliansen SDF vakar över människor från området kring byn Baghouz, IS sista fäste. Foto: Andrea Rosa/AP

DEBATT | IS

På påskdagen publicerade Svenska Dagbladet en stor artikel om folkmordet i Rwanda, om betydelsen av rättsskipning och försoning, om hur åklagaren Tora Holst från internationella åklagarkammaren drev åtalen i Sverige mot två svenska medborgare i en unik rättegång. De fick livstids fängelse. Hon framhöll att vi inte kan låta misstänkta folkmördare gå fria på gatorna och att det vore fruktansvärt om Sverige blev fristad åt människor som begått folkmord och brott mot mänskligheten, de värsta brotten man kan tänka sig.

Och ändå händer just detta nu.

Det är uppenbart att den så kallade islamiska staten (IS/Daesh) som organisation har begått folkrättsbrott, brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser.

Annons

De bestialiska illdåden har inte skett i hemlighet, de har skett inför våra ögon och är en del av IS ideologi och strategiska mål. De har använts av IS i filmer för propaganda och rekrytering av män och kvinnor att ansluta sig. De som
hörsammat IS har i en del fall tagit med sig barn, och de har svurit trohetsed till IS, i fullt medvetande om vad organisationen står för. Och de som har kommit tillbaka till Sverige från Irak och Syrien har hittills gått fria.

Frågor om hur lagföring och bestraffning ska gå till av dem som anslutit sig diskuteras livligt i Sverige och internationellt. Det råder enighet om att dessa brott begåtts och att ansvar måste utkrävas. När det gäller dem som kommit från Sverige har det här varit ett fokus på de svenska reglerna om terroristbrott och ett särskilt ansvar för deltagande i en terroristorganisation. Regeringen har dragit tillbaka sitt förslag om ett sådant ansvar efter kritik av lagrådet. Föreningsfriheten måste värnas. Ny lagstiftning skulle ändå inte kunna användas på grund av förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning. Det har även sagts att bevissvårigheterna är så stora att det inte skulle vara möjligt att få de så kallade återvändarna fällda i svensk domstol.

Allmänheten får intryck av att det svenska rättssystemet står handfallet inför
de IS-anhängare som kommer från Sverige. Grova brottslingar som tillåts gå
fritt mitt ibland oss. Detta är förödande.

Använd reglerna om folkrättsbrott! De har varit tillämpliga under hela den tid, från 2012, som de som rest från Sverige anslutit sig till IS/Daesh, men har inte använts av våra åklagare och har därmed inte kunnat bedömas av domstol.

Vad ska då ske med de ”svenska” IS-anhängarna som varit i Irak och Syrien?
Vi menar att samtliga vuxna i vart fall gjort sig skyldiga till medverkan till något av det som i svensk strafflagstiftning före den 1 juli 2014 kallades folkrättsbrott och krigsbrott och därefter till det som regleras i lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Om man rest från Sverige för att ansluta sig till IS, spelar det enligt vår uppfattning ingen roll på vilket sätt man främjat organisationen i dess brottsliga aktiviteter. All närvaro och verksamhet till förmån för IS i det så kallade kalifatets område kan enligt vår uppfattning i vart fall straffas som medhjälp.

Straffet blir olika beroende på omfattningen och arten av aktivitet. Var och en ska bedömas efter det uppsåt eller den oaktsamhet som ligger honom eller henne till last.

De bör, givetvis efter individuell prövning, begäras häktade enligt reglerna för obligatorisk häktning. Vi menar att det är sannolikt att de begått sådant brott. Särskilda häktningsgrunder lär i många fall vara risk för fortsatt brottslig verksamhet och, i synnerhet när lagföringar börjar ske, flyktfara.

En effektiv rehabilitering och anpassning till vårt samhälle blir förhoppningsvis möjlig inom kriminalvårdens regi, med särskilt utformade program för detta. Då bör också Sveriges internationella erfarenheter av sådant arbete tas tillvara.

Om polis och åklagare ännu inte förbereder sig för sådan lagföring bör de inte vänta längre att få bestämmelserna om medverkan prövade i domstol. Brotten kan inte preskriberas. Fall efter fall kan tas upp allteftersom resurserna räcker till. Dessa bör stärkas i varje led i rättskedjan. Och de som fortfarande befinner sig på fri fot bör övervakas effektivt.

Vad ska då ske med de tusentals IS-anhängare och deras barn som är frihetsberövade i ”Rojava”, den de facto autonoma regionen i nordöstra Syrien? Barn som är svenska medborgare bör enligt vår mening föras till Sverige utan dröjsmål, i samarbete med myndigheterna på plats, även om de kommer att separeras från sina föräldrar, och tas om hand här, i enlighet med barnkonventionen och svenska regler till skydd för barn. En utgångspunkt är att föräldrarna inte är lämpliga att vara vårdnadshavare.

De som nu sitter frihetsberövade eller annars i läger i Rojava måste behandlas i enlighet med internationell rätt. Staterna har en folkrättslig förpliktelse att samarbeta i en situation som denna, med allvarliga säkerhetspolitiska och humanitära frågor.

Det krävs omfattande internationella insatser för att bistå med förnödenheter till dem som befinner sig under Rojavas myndigheters kontroll samt ekonomisk och administrativ hjälp åt dessa.

De som befinner sig där bör, oavsett medborgarskap, hållas kvar där, med
internationell hjälp, under utredning och i avvaktan på att de lagförs. Den bästa bevisningen finns på plats.

Hur ska då lagföring kunna gå till?

Det tycks tyvärr stå klart att den internationella brottmålsdomstolen, ICC, inte kommer att kunna ta upp brott som begåtts av IS, på grund av förväntade veton i Säkerhetsrådet från Ryssland och Kina. Även om så inte vore fallet skulle ICC:s resurser sannolikt inte räcka till för de tusentals fall som det är fråga om.

Det gäller att finna lösningar som är både politiskt och juridiskt möjliga.
Vi menar att ansvarstagande stater, i nära samarbete med internationell juridisk expertis, ska begära av den irakiska regeringen att den tillåter att det
upprättas en särskilt tillskapad domstol i den kurdiska autonoma regionen i
Irak, för att döma gärningar endast begångna av IS. Givetvis med respekt för Iraks integritet. Den syriska regimens och andra aktörers brott får lagföras på andra sätt och i annan tid. Det är helt osannolikt att den syriska regimen skulle tillåta en sådan domstol på syrisk mark.

Den irakiska regeringen däremot begärde i augusti 2017 hos FN:s
generalsekreterare och säkerhetsrådet att det internationella samfundet skulle säkerställa att medlemmar i IS/Daesh skulle hållas ansvariga för sina brott i Irak, inklusive sådana som utgör brott mot mänskligheten. Säkerhetsrådet antog enhälligt en resolution om att utkräva ansvar för IS/Daesh massövergrepp. Internationella team arbetar med uppgiften att samla in och bevara bevisning både i Irak och Syrien.

Sverige har på Iraks inbjudan ställt en militär styrka till förfogande att delta i
den militära utbildningsinsats som genomförts av den globala koalitionen mot IS/Daesh. Man har tränat kurdiska styrkor för att bekämpa IS.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i ett internationellt gemensamt projekt gett stöd till motsvarande myndighet i irakiska Kurdistan
för att hjälpa till med det mycket stora antalet flyktingar som kommit till följd av IS-kriget.

Vi förutsätter att den kurdiska regionala regeringen välkomnar att en
internationell tribunal inrättas i irakiska Kurdistan.

Det måste vara en naturlig fortsättning på det svenska och internationella
samfundets omfattande stöd till Irak, och nu när IS förlorat sina geografiska
erövringar i Irak och Syrien att Iraks regering bjuder in en särskilt upprättad,
oavhängig tribunal. Om så sker behövs inte beslut i säkerhetsrådet. Med bland annat Nürnbergtribunalen efter andra världskriget som förebild kan en domstolsstadga utarbetas i vilken framgår att frivillig anslutning till IS är
brottslig. Dödsstraff ska inte tillåtas, oavsett vilka grymheter den enskilde
har begått. Kvalificerade domare och annan domstolspersonal kan utses genom internationellt samarbete. Vårt krav är alltså att de nuvarande lägren i Rojava upprustas så att de uppfyller i vart fall FN:s minimikrav för frihetsberövade personer, att rättssäkra förundersökningar bedrivs där och att de som åtalas successivt förs över till domstolen i Irak. Systemet ska kompletteras med att fängelseplatser bereds runt om i världen, under humana villkor och med program för rehabilitering och försoning.

Det kan ta tid att sätta upp en sådan domstol men vilka alternativ finns? Tiden kan användas till att utreda vad var och en gjort, utöver att ha anslutit sig till IS, något som är av betydelse för straffutmätningen. Agera nu!

Sten De Geer
advokat
Kjell Jönsson
advokat

Sten De Geer och Kjell Jönsson.
Sten De Geer och Kjell Jönsson. Foto: TT, privat
Annons
Annons

En vakt från den militära alliansen SDF vakar över människor från området kring byn Baghouz, IS sista fäste.

Foto: Andrea Rosa/AP Bild 1 av 2

Sten De Geer och Kjell Jönsson.

Foto: TT, privat Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons