Annons

”Sverige bör ha strategi för hotat FN-råd”

FN:s råd för mänskliga rättigheter riskerar att urholkas ytterligare när nya länder ska röstas in i höst. Sverige och andra demokratier behöver ha en uttalad strategi för hur andelen demokratier ska bli större, skriver Anders Pettersson, Civil Rights Defenders.

Under strecket
Publicerad

Anders Pettersson

Foto: David LagerlöfBild 1 av 3

FN:s råd för mänskliga rättigheter ligger i Genève, Schweiz. På bilden syns USA:s tomma plats efter att landet lämnat rådet i protest mot kritiken mot Israel i slutet av juni i år. Rådet består idag av 47 länder, varav 27 är länder med demokratiskt valda regeringar.

Foto: Martial Trezzini/APBild 2 av 3

Anders Pettersson

Foto: David LagerlöfBild 3 av 3

Anders Pettersson

Foto: David LagerlöfBild 1 av 1
Anders Pettersson
Anders Pettersson Foto: David Lagerlöf

DEBATT | MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Några veckor efter valet kommer Sverige att rösta om vilka 19 nya länder som ska ingå i FN:s råd för mänskliga rättigheter. De svenska regeringsalternativen bör nu före valet tydliggöra att de inte avser rösta på något icke-demokratiskt land till rådet, och även åta sig att trycka på för att de andra EU-länderna ska göra samma åtagande.

Enligt Freedom House definition av valdemokrati består rådet idag av 27 demokratiskt valda regeringar. I rådet finns även 20 icke-demokratiska medlemmar, bland andra regeringarna i Angola, Egypten, Kina, Kuba, Rwanda och Saudiarabien. Dessa aktiva människorättskränkare i FN:s råd för mänskliga rättigheter skadar rådets trovärdighet. När nära hälften av länderna i rådet ska omsättas kan dessutom demokratierna förlora majoriteten i rådet eftersom 17 demokratier och 12 icke-demokratier sitter kvar. Sverige och andra demokratier behöver därför en uttalad strategi för hur andelen demokratier ska bli större.

Annons
Annons

FN:s råd för mänskliga rättigheter ligger i Genève, Schweiz. På bilden syns USA:s tomma plats efter att landet lämnat rådet i protest mot kritiken mot Israel i slutet av juni i år. Rådet består idag av 47 länder, varav 27 är länder med demokratiskt valda regeringar.

Foto: Martial Trezzini/APBild 1 av 1

Bland demokratierna i rådet ingår dessutom Ungern och Filippinerna, vars regeringar visat mycket litet intresse att försvara mänskliga rättigheter i såväl sina egna länder som i sin utrikespolitik. Faktumet att USA lämnade rådet i början av sommaren i protest mot kritiken av Israel, och ersattes av Island kommer också att försvaga demokratiernas inflytande.

FN:s råd för mänskliga rättigheter ligger i Genève, Schweiz. På bilden syns USA:s tomma plats efter att landet lämnat rådet i protest mot kritiken mot Israel i slutet av juni i år. Rådet består idag av 47 länder, varav 27 är länder med demokratiskt valda regeringar.
FN:s råd för mänskliga rättigheter ligger i Genève, Schweiz. På bilden syns USA:s tomma plats efter att landet lämnat rådet i protest mot kritiken mot Israel i slutet av juni i år. Rådet består idag av 47 länder, varav 27 är länder med demokratiskt valda regeringar. Foto: Martial Trezzini/AP

Människorättsrådet har sitt säte i Genève och bildades 2006 och fyller flera viktiga funktioner för internationellt människorättsarbete, bland annat den så kallade UPR-processen (Universal Periodic Review) som är det enda internationella fora där FN-institutioner, medlemsstater och enskilda organisationer som Civil Rights Defenders har möjlighet att lyfta och belysa människorättsproblem i ett specifikt land. I UPR-processen måste den granskade staten också förhålla sig till kritiken.

När människorättssituationen i Venezuela utvärderades hösten 2016, skrev Sverige exempelvis att den venezolanska staten måste vidta åtgärder för att minska antalet mord, begränsa straffriheten, sätta stopp för säkerhetsstyrkornas våld, garantera demonstrations- och yttrandefrihet och dessutom acceptera internationellt stöd för att avhjälpa bristen på mediciner och mat.

Annons
Annons

Anders Pettersson

Foto: David LagerlöfBild 1 av 1

Även Sverige får berättigad kritik i rådet. Hösten 2014 rekommenderade Norge – efter att bland annat Civil Rights Defenders uppvaktat Norges ambassad i Stockholm – att svenska staten ska ratificera konventionen om ursprungsfolks rättigheter, ILO 169, och därmed säkra samernas rättigheter i Sverige.

När Kuba granskades i rådet i maj hade Kubas främsta människorättsförsvarare Rosa Maria Payá presskonferens utanför rådets säte i Genève för att lyfta den kubanska demokratirörelsens syn på situationen i landet, och den kubanska regeringen tvingades ta emot den rapport som Civil Rights Defenders skrivit.

Det är också i människorättsrådet som FN:s särskilda rapportörer utses. De har uppdraget att utreda situationen för vissa mänskliga rättigheter globalt eller i enskilda länder. Till exempel finns rapportörer för människorättsförsvarare, Michel Forst, för rätten till mötes- och organisationsfrihet, Clément Nyaletossi Voule, och rapportören för Belarus, Miklós Haraszti. Till rådet kan enskilda personer och organisationer också anmäla kränkningar de är utsatta för. Och det var människorättsrådet som enhälligt antog FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter 2011, vilket skapat helt nya förutsättningar att avkräva respekt för mänskliga rättigheter även från företag.

Samtidigt är det tydligt att Sverige saknar en konsekvent linje i rådet. Till exempel har kritiken mot USA sedan granskningarna inleddes för tio år sedan varit betydligt hårdare och mer långtgående än kritiken mot Ryssland. Sverige har dessutom bara två övergripande rekommendationer till Kuba, som helt saknar demokratiska institutioner, men sex specifika till demokratin Colombia.

Sverige har länge hävdat, oavsett vilka partier som suttit i regeringen, att mänskliga rättigheter är ledstjärnan i utrikespolitiken. Det är positivt. Men för att det också ska vara trovärdigt krävs det att såväl dagens regeringspartier, som de andra som aspirerar på makten efter valet, offentliggör vilken politik man tänker driva i människorättsrådet. För det första krävs det att man mobiliserar stöd för att de demokratiskt valda regeringarna inte ska förlora majoriteten i rådet, och för det andra att Sveriges kritik i rådet är hårdast mot de länder som mest konsekvent kränker sina medborgares mänskliga rättigheter.

Anders Pettersson
chef Civil Rights Defenders

Anders Pettersson
Anders Pettersson Foto: David Lagerlöf
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons