Annons

Aurore Belfrage:Sverige bör lära av Putins nya digitala järnridå

Det har kallats president Putins nypremiär för järnridån i online-tappning. Förutom att det är tekniskt komplicerat, innebär ansenlig politisk risk och kostar skjortan – så fyller en järnridå som bekant flera strategiska funktioner. Stänger inne, stänger ute och markerar makt. Vad ska man tänka?

Under strecket
Publicerad

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Benoit Tessier/AP Bild 1 av 1

Rysslands president Vladimir Putin.

Foto: Benoit Tessier/AP Bild 1 av 1
Rysslands president Vladimir Putin.
Rysslands president Vladimir Putin. Foto: Benoit Tessier/AP

Ryssland rustar för digital självförsörjning. Det ryska underhuset duman har röstat igenom ett lagförslag om att kunna upprätta ett nationellt internet vid händelse av cyberattack från främmande stat. Detta innebär att Ryssland nån gång under våren kommer att genomföra ett experiment för att se om de tillfälligt kan frikoppla sig från internet.

Vår digitala fria värld innebär ansenliga säkerhetsrisker. Hackare, terrorister och fientliga stater kan attackera infrastruktur utan att riskera soldater eller detonera traditionella bomber. Genom att i stället digitalt slå ut elnät, vattenförsörjning, trafiktorn eller 4/5G-nät kan man på betryggande avstånd kriga och försvaga sin fiende.

Allt detta vet såklart Vladimir Putin och lyckas han bygga ett inhemskt internet slår han flera flugor i en smäll. Han skyddar sig mot cyberattacker, kan hålla bättre koll på vad som sägs och publiceras i de egna leden och inte minst göra en stark markering mot resten av världen om oberoende och misstänksamhet.

Annons
Annons

Det är inget snack om att digitalisering, artificiell intelligens (AI) och andra tekniska framsteg även påverkar det geopolitiska maktspelet. Krigsföring och makt förskjuts från trupper på marken till molnet i kapprustningen att dominera i AI. I förlängningen kan framtidens försvar innebära autonoma vapensystem där vapen på egen hand identifierar fienden och fattar beslut om att slå ut densamma.

De senaste ryska draget är flagrant och ska nog ses som både ett varningstecken men kanske även som en inspiration för Sverige.

Missförstå mig rätt, ett fritt och öppet internet är en avgörande grundpelare för en liberal demokrati. Men en pragmatiker kommer nog att fundera över hur vi bäst upprätthåller en balansgång mellan att stå upp för våra värderingar och yttrandefrihet och samtidigt vara förberedda på eventuella cyberattacker.

En självklar pelare i ett starkt svenskt försvar borde vara digital självförsörjning.

Om vi nu bor i landet lagom ska vi utnyttja den principen – ett fritt internet men med frikopplade strategiska noder som elnät eller kärnkraftverk. Allt för att minska cyberrisker. Nyligen intervjuade jag universitetslektorn i cybersäkerhet vid Stockholms universitet, Fredrik Blix, i en podcast. Han betonade att allt i Sverige AB inte behöver vara tillgängligt online.

Det oroar mig att de digitala ryska självständighetsambitionerna har gått nästan obemärkt förbi i media. Sverige och Europarådet, där Ryssland visserligen är en motvillig och ej längre betalande medlem, borde göra en tydlig markering och värna om ett fritt och öppet internet.

Ifall det ryska experimentet blir en permanent företeelse så strider det minst sagt mot andan om mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. I samma andetag tycker jag att Sverige borde inspireras och vara kloka nog att förstå att även våra strategiska tillgångar kan och bör skyddas. En självklar pelare i ett starkt svenskt försvar borde vara digital självförsörjning för livsnödvändiga delar av vår infrastruktur.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons