Annons

”Sverige bör prioritera kunskapen om äldre”

Sveriges befolkning lever allt längre, vilket ställer nya krav på vård och omsorg. För att bättre kunna tillgodose behoven hos den växande generationen äldre behövs därför ett nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg av äldre. Det skriver sex företrädare för Lunds universitet och Region Skåne.

Under strecket
Publicerad
Foto: Gorm Kallestad/TTBild 1 av 1
Foto: Gorm Kallestad/TTBild 1 av 1
Foto: Gorm Kallestad/TT

DEBATT | VÅRD AV ÄLDRE

Hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen står inför en unik utmaning när Sveriges befolkning lever allt längre. En större grupp äldre närmar sig nu sina sista levnadsår med omfattande vårdbehov som följd. Utmaningen innebär också en fantastisk möjlighet att utveckla kunskap inom vård och omsorg som kan komma många framtida generationer till del.

Antalet vårdplatser i landet har minskat kraftigt de senaste decennierna. I dag är Sverige det land i EU som har minst antal vårdplatser per capita. År 1994 fanns det 5,2 vårdplatser per tusen invånare, i dag är motsvarande siffra 2,8. Parallellt har antalet platser i kommunal vård- och omsorg minskat från 120 000 personer i särskilt boende år 1990 till bara 80 000 personer i dag. Även antalet som får tillgång till hemtjänst har minskat rejält: från 270 000 år 1990 till 165 000 i dag. Denna minskning har skett samtidigt som allt fler människor har blivit allt äldre.

Annons
Annons

Vi behöver en äldreomsorg och en hälso- och sjukvård som fortsätter skapa livskvalitet för de allra äldsta i befolkningen, även när förutsättningarna förändras. I dag saknas kunskap om vilka förändringar som krävs inom välfärdssystemen för att möta de nya behoven. Därför behövs ett nationellt kunskapscentrum för vård av äldre.

Ett kunskapscentrum bör identifiera och sprida goda exempel från det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår. Till exempel har vårdkedjan vid höftfrakturer utvecklats och börjar numera i princip på skadeplatsen, med målet att en operation ska kunna ske så snabbt som möjligt. Det finns också många goda exempel på hur äldre får en smidigare ingång till vården utan långa väntetider på akutmottagningar. Genom en systematisk granskning av vilka modeller som är mest effektiva för både individ och samhälle finns mycket att vinna.

Ett kunskapscentrum skulle även kunna initiera och driva större studier och bidra till att sprida och implementera värdefulla forskningsresultat och kvalitetssäkrade metoder i vården.

I vårddebatten lyfts ofta multisjuka äldre fram som en av de största utmaningarna. Vi vill gärna poängtera att variationen inom denna grupp är stor. Det behövs fördjupad forskning om hur faktorer som sjukdomar, skador, funktionsförmåga och medicinska behandlingar leder till återkommande vårdkonsumtion. En särskild utmaning ligger i att identifiera vilka äldre som är mest sårbara och har lägst livskvalitet.

De människor som får kommunala vård- och omsorgsinsatser är ofta de mest sjuka och funktionsnedsatta i befolkningen. De har ofta svårtydda symptom på försämring och ligger i riskzonen för komplikationer. Samtidigt är den medicinska kompetensen inom kommunal omsorg betydligt lägre än i hälso- och sjukvården. Här behövs ett mer effektivt kunskapsstöd.

Annons
Annons

Trots att den regionala hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen är att betrakta som två kommunicerande kärl tycks kunskapen begränsad om hur de båda systemen interagerar med varandra. Det är rimligt att ställa sig frågan om den nuvarande modellen är kostnadseffektiv och anpassad till uppgiften. Oavsett om så är fallet eller inte behövs forskning, utveckling och kunskapsspridning som tar ett helhetsgrepp på hur samhället på bästa sätt ska möta behoven hos denna stora grupp.

Vi föreslår att socialdepartementet ger Socialstyrelsen i uppdrag att inrätta detta nationella kunskapscentrum för vård och omsorg av äldre. Upplägget kan likna Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, som Socialstyrelsen tagit initiativ till. Det nya nationella kunskapscentret behöver vara nära vårdens praktik och bör knytas samman med både universitetssjukvården och universiteten. Det bör också kopplas till den pågående satsningen inom Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning.

För att kunna generera kunskap om de mest sårbara äldre krävs nära samverkan med kommuner och primärvård. Därför bör kunskapscentrets uppdrag omfatta kommuner, regioner och universitet med universitetssjukvård. Uppdraget bör också rymma hela kedjan av kunskapsutveckling – det vill säga forskning, utveckling och kunskapsförmedling. Behovet av specialiserad kunskap handlar inte bara om vård, utan även om ekonomi, organisation, ledning och styrning.

Sverige står inför betydande utmaningar med en allt äldre befolkning. Vi behöver så mycket kunskap som möjligt för att klara den utmaningen. Inrättandet av ett nytt kunskapscentrum för vård och omsorg av äldre bör därför vara av högsta prioritet för den nya regeringen.

Hannie Lundgren
forskningschef Region Skåne
Ingalill Rahm Hallberg
professor emeritus i vårdvetenskap vid Lunds universitet
Ingemar Petersson
professor i ortopedi vid Lunds universitet och forskningschef på Skånes universitetssjukhus
Jan Nilsson
professor i hjärt-kärlmedicin vid Lunds universitet och ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien
Lars B. Dahlin
professor i handkirurgi vid Lunds universitet
Stefan Lindgren
professor i medicin vid Lunds universitet

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons