Annons

Sverige först med fjärrstyrd flygledning

Sverige blir först i världen med att fjärrstyra flygledartorn i riktig drift. Saab, som utvecklat tekniken, ser en ny stor marknad framför sig och diskuterar uppdrag med de flesta europeiska länder. Till skillnad mot tidigare är nu även de riktigt stora flygplatserna i världen intresserade.

Under strecket
Publicerad

Flygledaren får information från kameror och andra hjälpmedel för att leda flygen på distans.

Foto: LUFTFARTSVERKETBild 1 av 1

Flygledaren får information från kameror och andra hjälpmedel för att leda flygen på distans.

Foto: LUFTFARTSVERKETBild 1 av 1
Flygledaren får information från kameror och andra hjälpmedel för att leda flygen på distans.
Flygledaren får information från kameror och andra hjälpmedel för att leda flygen på distans. Foto: LUFTFARTSVERKET

Planen som landar vid Örnsköldsviks flygplats kommer framöver att ledas på distans av flygledarna vid Sundsvalls flygplats. Efter flera år av tester har statliga LFV, som arbetar med flygtrafikledning i Sverige, precis fått tillstånd av Transportstyrelsen att ta tekniken i verklig drift.

Även om det pågått prov på många håll hävdar LFV att man därmed blir först i världen med att komma igång på allvar. Det är en framgång även för försvarsindustriföretaget Saab som utvecklat den tekniska lösningen.

– Det här beslutet betyder otroligt mycket för Saab. Vi såg redan tidigare ett rejält intresse men med det här godkännandet blir intresset än större och vi ser en väldigt stor marknad. Vi diskuterar med i stort sett alla länder i Europa och nu märker vi även att världens absolut största flygplatser är intresserade, säger Per Ahl, försäljningschef för systemet på Saab.

Annons
Annons

Principerna för systemet är i grunden rätt enkla. I stället för att flygledarna sitter i ett torn vid flygplatsen och dirigerar planen som ska starta och landa har man en rad kameror uppsatta vid flygplatsen (i det här fallet i Örnsköldsvik). Kamerorna registrerar allt som händer och skickar sedan informationen via ett datanät.

På något helt annat ställe (Sundsvall) sitter sedan flygledarna och ser vad som händer med hjälp av en rad stora bildskärmar som satts upp så att det känns precis som om man satt uppe i tornet (i Örnsköldsvik). Bildövervakningen kompletteras samtidigt med all den andra information som samlas in på flygplatsen.

Saabs kameror skickar bilder till flygledarna som sitter på annan ort.

Det handlar exempelvis om radarpresentation, färdplaner, väderinformation, uppgifter från system som styr banljus och navigeringshjälpmedel och så vidare. Totalt ger det, enligt Saab, en betydligt bättre överblick än vad flygledarna har i dag och högre säkerhet eftersom man faktiskt ser mer.

Till en början var det här mest intressant för mindre flygplatser där man av ekonomiska skäl kan ha svårt att ha flygledare på plats. Med det nya systemet kan flygplatsen hålla igång genom att kostnaden minskar med flygledning på distans. Det har gjort att Saab sett ett stort intresse från USA där många regionala flygplatser är hotade.

– Vi har precis skrivit ett kontrakt med en flygplats i USA. Samtidigt arbetar vi vidare med att utveckla nästa generation av systemet som bland annat gör att en flygledare kan hantera flera flygplatser parallellt, säger Per Ahl.

Annons
Annons

Enligt Per Ahl ser Saab nu också ett snabbt ökande intresse från de riktigt stora flygplatserna, de som finns på den globala tio-i-topp-listan räknat i antal passagerare. Där kommer man naturligtvis att behålla flygledarna men systemet kan fungera som en extra säkerhetslösning som dessutom tillför ny teknik som underlättar arbetet.

Kamerorna som används i systemet kan till exempel ge betydligt bättre bilder, både i mörker och i dimma, än vad flygledarna kan uppfatta med sina egna ögon. På det viset kan man öka effektiviteten på flygplatserna genom att låta planen landa lika tätt som vanligt även i mycket sämre väder.

Mycket av tekniken som Saab nu använder för vanliga civila flygplatser kommer från den militära sidan, och inte minst då från utvecklingen av stridsflygplanet Gripen. Kamerorna på flygplatsen följer till exempel passagerarplanen med samma teknik som används i Gripen när piloten följer ett fientligt plan.

Presentationen av den stora mängden information är ett annat exempel på hur militär teknik förs över till det civila området. Det strömmar så mycket uppgifter i systemet att människan som ska fatta beslut lätt blir överlastad. Gripenpiloten ska därför bara behöva se vad som är relevant för tillfället, precis som flygledaren som arbetar med ett fjärrstyrt torn.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons