Annons

”Sverige har beredskap att hantera IS-återvändare”

Stora krav ställs på Sveriges myndigheter och kommuner när återvändare från IS ska hanteras. Men kunskapen och beredskapen har förbättrats under de senaste åren och genom samverkan kan vi klara situationen, skriver Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Publicerad
Det finns ett system för hanteringen av återvändare som bygger på samverkan mellan myndigheter och kommuner, skriver Jonas Trolle.
Det finns ett system för hanteringen av återvändare som bygger på samverkan mellan myndigheter och kommuner, skriver Jonas Trolle. Foto: AP, pressbild

DEBATT | IS-ÅTERVÄNDARNA

Sverige står likt andra länder i Europa och världen inför en stor utmaning kring återvändare från IS sönderfallande kalifat. Enligt uppgift kan det röra sig om uppåt 150 personer.

Detta ställer stora krav på Sveriges myndigheter och kommuner. Prioriterat är att lagföra och döma de personer som gjort sig skyldiga till brott. Dessutom ska framförallt barnen tas om hand.

Men Sverige har i dag en beredskap för att hantera denna situation.

Annons

Sverige har under de senaste fem åren satsat på att höja kunskapen och beredskapen för att förebygga våldsbejakande extremism och sedan ett år tillbaka finns ett nationellt Center mot våldsbejakande extremism (CVE) inrättat på Brottsförebyggande rådet. CVE har uppdraget att samordna, ge stöd och kunskap till dem som möter våldsbejakande extremism i sin verksamhet. CVE erbjuder stöd till alla kommuner som tar emot återvändare från IS-kontrollerade områden.

CVE har i sin samordnande roll överblick över de olika myndigheternas roller och ansvar. Det finns ett system för hanteringen av återvändare som bygger på samverkan mellan myndigheter och kommuner. Men det är ett system som kräver att samtliga inblandade myndigheter och aktörer prioriterar och lägger tillräckligt med resurser på detta arbete.

  • Säkerhetspolisen bevakar personerna utifrån hot för terrorism samt utreder misstankar om terroristbrott. Säkerhetspolisen informerar polisen.
  • Polismyndigheten utreder misstankar om annan brottslighet, såsom brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Men även annan misstänkt brottslighet. Finns någon misstanke om brott ska polisen inleda förundersökning. Polisen står vidare i kontakt med kommunerna.
  • När information om barn eller familjer som har återvänt från IS-kontrollerade områden kommer till Säkerhetspolisens och polisens kännedom ska de göra en orosanmälan till socialtjänsten för en bedömning av barns behov av stöd och skydd.
  • Vad gäller vuxna, oavsett om de är misstänkta för brott eller ej, som har behov av stöd kan socialtjänsten erbjuda insatser. Stöd till vuxna bygger på frivillighet och utgår från individens behov. Återintegrering i samhället är en viktig förebyggande insats.
  • Civilsamhället har vidare en viktig roll att spela och är ofta en viktig brygga till dem som vanligtvis inte har kontakt med myndigheter. Trossamfund och religiöst baserade aktörer kan bidra med viktiga insatser.

Ibland framställs det i debatten som att kommuner och dess socialtjänster saknar beredskap att hantera återvändare. Självklart finns viss sanning i detta. Det behövs fortsatt kunskap och utveckling av arbetsformerna.

Men överlag har kommuner i dag en relativt god beredskap och kompetens. Denna bild bekräftas av Statskontorets utvärdering av regeringens insatser mot våldsbejakande extremism 2014–2018. Utvärderingen visar att regeringens insatser gett goda resultat i att stärka kommunernas kunskap och organisation i att hantera våldsbejakande extremism. Samhällets motståndskraft har stärkts. Och vuxna återvändare från IS-kontrollerade områden är framförallt rättsvårdande myndigheters ansvar.

I debatten efterfrågas ibland så kallade insatsteam för att ge stöd till kommunerna. CVE har sedan ett år byggt upp en sådan verksamhet och förstärker den löpande. Det utgör del av CVE:s ordinarie stödverksamhet. CVE:s rådgivande team bemannas av experter som kommer från Säkerhetspolisen, polisen, socialtjänst, kommun, civilsamhälle, skola, och trossamfund. Samtliga med erfarenheter från att arbeta med våldsbejakande extremism på fältet.

Utmaningarna är många. Det är nytt att terrorister tar med sina anhöriga till konfliktzoner och lever där samtidigt som de utkämpar krig och terror. Men det är inte nytt för svensk socialtjänst att ta om hand personer som genomlevt svåra händelser. Det är inte nytt för vårt rättsväsende att utreda brott. I samverkan, med perspektiv kan vi tillsammans hantera detta.

Jonas Trolle
chef för Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet

Annons
Annons

Det finns ett system för hanteringen av återvändare som bygger på samverkan mellan myndigheter och kommuner, skriver Jonas Trolle.

Foto: AP, pressbild Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons