Annons

Sverige hopplöst efter mot penningtvätt: ”Oförklarligt”

Om någon rånar en bank med pistol ringer man 112 och polisen kommer direkt. Men när det gäller misstänkta pengatransaktioner är arbetet hopplöst eftersatt – och i Sverige mer så än i andra länder. Det menar Gavin Neilson, brittisk expert på finansiell brottslighet.

– Norden ligger fem till tio år efter Storbritannien och USA, säger han.

Publicerad
Gavin Neilson, brittisk expert på finansiell brottslighet, konstaterar att nordiska myndigheter ligger långt efter brittiska och amerikanska.
Gavin Neilson, brittisk expert på finansiell brottslighet, konstaterar att nordiska myndigheter ligger långt efter brittiska och amerikanska. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

De finansiella brottslingarna ligger ljusår före alla världens länder.

– Den globala kostnaden för ekonomisk brottslighet uppgår till 1 500 miljarder kronor per år och den brottsligheten involverar 40 miljoner människor som är fångna i människohandel och modernt slaveri, säger Gavin Neilson under ett besök i Stockholm.

Han är specialist på finansiell brottslighet och jobbar som konsult åt den brittiska rådgivningsfirman PA Consulting. Han har gett råd till myndigheter, bland annat den brittiska finansinspektionen FSA, och han ger råd till banker, bland annat en dryg handfull nordiska banker.

Annons

Globalt tvättas 7 400–18 500 miljarder kronor per år, enligt FN.

– Kostnaden för att företag och banker att följa reglerna beräknas ha ökat med 400 procent sedan 2005, ändå har endast 1 procent av vinsten från finansiella brott stoppats, säger Gavin Neilson.

Gavin Neilson på besök i Stockholm.
Gavin Neilson på besök i Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gavin Neilson låter lite upprörd i konferensrummet på PA Consultings kontor i gallerian Mood i Stockholm. Han konstaterar att nordiska myndigheter ligger långt efter brittiska och amerikanska.

– Norden ligger fem till tio år efter Storbritannien och USA när det gäller myndigheternas granskning, säger Gavin Neilson.

Men Gavin Neilson hävdar att Norden har chansen att ta ett tekniksprång förbi de anglosaxiska länderna.

Det är galet i dag. Om en kriminell upptäcks i en bank kan han eller hon gå till grannbanken eftersom bankerna inte delar data med varandra.

Vissa banker i Storbritannien och USA är så upptagna med att kontrollera gamla försyndelser, genom att gå igenom pengatransaktioner manuellt, att de inte hinner styra om banken till att titta effektivt på nutidens transaktioner via modern teknik, som artificiell intelligens.

– Dagars och veckors arbete med att att räkna ut vem som egentligen står bakom ett bolagsupplägg i flera lager förvandlas till sekunders arbete med ny teknik, säger Gavin Neilson.

För att lyckas anser han att bankerna behöver samarbeta med varandra.

– Det är galet i dag. Om en kriminell upptäcks i en bank kan han eller hon gå till grannbanken eftersom bankerna inte delar data med varandra, säger han.

Att flera nordiska banker för ett år sedan började skapa en gemensam nordisk ”känn din kund”-infrastruktur för företagskunder, anser han är bra. Men det bästa vore om alla länder införde sådan infrastruktur och att strukturerna sedan samarbetade med varandra eftersom brottsligheten är internationell.

Dessutom anser han att det måste bli en tvåvägskommunikation mellan bankerna och myndigheterna. Som det är nu skickar bankerna misstänkta pengatransaktioner till myndigheterna utan att så mycket händer.

– Om en kriminell rånar en bank med pistol så ringer någon 112 och polisen kommer direkt, ibland innan rånaren hunnit därifrån. Hur kan det komma sig att responsen inte är densamma när det gäller misstänkta transaktioner?

Därtill anser han att myndigheterna bör samarbeta med varandra.

Jag finner det oförklarligt.

Att Norden ligger efter Storbritannien och USA i dagsläget beror bland annat på att de anglosaxiska ländernas myndigheter har haft höga straffavgifter, anser han.

– Om du ser tillbaka 10–15 år så var brittiska och amerikanska böter låga. Kostnaden för banker att misslyckas var inte så stor.

Länge kunde den svenska Finansinspektionen ge max 50 miljoner kronor i straffavgift, vilket Nordea fick för bristande arbete mot penningtvätt år 2015. Av samma anledningen fick Handelsbanken samtidigt 35 miljoner kronor i straffavgift. Det är småpengar för banker som gör en vinst på många miljarder per år.

Men från och med sommaren 2014 kan Finansinspektionen ge böter på upp till 10 procent av ett instituts omsättning föregående år. I Swedbanks fall skulle det handla om maxböter på 4,4 miljarder. Men inspektionen har hittills ändå inte gett högre böter än 50 miljoner.

När det gäller Danske Banks misstänkta penningtvätt i Estland varnade den estniska finansinspektionen den danska finansinspektionen år 2007, 2009, 2012, 2013 och 2014, utan att något hände, varför?

– Jag finner det oförklarligt, säger han.

Om alla banker och alla myndigheter skulle samarbeta spår Gavin Neilson att det går att öka antalet stoppade kriminella transaktioner från 1 procent till så småningom 10 procent. Men när det kan ske vill han inte gissa.

Annons
Annons

Gavin Neilson, brittisk expert på finansiell brottslighet, konstaterar att nordiska myndigheter ligger långt efter brittiska och amerikanska.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 2

Gavin Neilson på besök i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons