Annons

Hälsohotet dödar 25 000 européer – per år

Pressen ökar på WHO och världens hälsoministrar att agera mot den allt hotfullare antibiotikaresistensen. Hälsohotet dödar 25 000 européer varje år.

– Vi förväntar oss att nye WHO-chefen ska driva arbetet framåt, säger svenska hälsoministern Annika Strandhäll till SvD.

Under strecket
Publicerad

Odlingsplatta med bakterier vid forskning om antibiotikaresistens. Till höger hälsominister Annika Strandhäll.

Foto: Lars Pehrson, Vilhelm Stokstad/TTBild 1 av 1

Odlingsplatta med bakterier vid forskning om antibiotikaresistens. Till höger hälsominister Annika Strandhäll.

Foto: Lars Pehrson, Vilhelm Stokstad/TTBild 1 av 1
Odlingsplatta med bakterier vid forskning om antibiotikaresistens. Till höger hälsominister Annika Strandhäll.
Odlingsplatta med bakterier vid forskning om antibiotikaresistens. Till höger hälsominister Annika Strandhäll. Foto: Lars Pehrson, Vilhelm Stokstad/TT

GENÈVE Problemet med antibiotikaresistens ökar lavinartat. Bara inom EU dör 25 000 människor varje år på grund av att antibiotika inte längre biter på deras infektioner, enligt en EU-rapport. Det kostar EU minst 1,5 miljarder euro, räknat i sjukvård och utebliven produktivitet.

Nu ökar pressen på flera håll för mer kraftfullt agerande mot hälsohotet. För första gången har G20-ländernas hälsoministrar enats om att arbeta mot antibiotikaresistens. Det ska bland annat ske genom att öka människors medvetande och hjälpa länder med nationella handlingsplaner.

Kraven ökar också på att Världshälsoorganisationen ska göra mer för att bekämpa antibiotikaresistens. Det var en av frågorna i centrum under WHO:s nyss avslutade årsmöte, där svenska hälsoministern Annika Strandhäll deltog.

Annons
Annons

– Det finns en väldigt starkt stöd bland länder att komma framåt med nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens. Sverige kommer att vara drivande i denna process. Framför allt är det viktigt att fokusera på antibiotikananvändning inom djurhållningen, säger Strandhäll till SvD.

Hon betonar att mycket står på spel.

– Stora framsteg som har gjorts inom modern medicin står och faller med om vi lyckas komma åt resistensen. Antibiotika kan i värsta fall bli verkningslöst, och människor dö av enkla infektioner, under hjärtoperationer eller cancerbehandlingar.

Men WHO har trots allt kommit en bra bit på vägen jämfört med för två år sedan. Då antogs för första gången en global handlingsplan efter påtryckningar från bland annat Sverige. Den har godkänts av i stort sett alla världens länder och omfattar dessa åtgärder:

  • Ökad medvetenhet kring antibiotikaresistens genom mer information och utbildning inom sjukvård, djurhållning och jordbruk.
  • Bättre kontroll och forskning. Man bör undersöka hur resistens sprids mellan människor och djur genom mat och miljön.
  • Bättre infektionskontroll, sanitet och hygien. Satsa på hållbar djurhållning utan överanvändning av antibiotika.
  • Överanvändning och överutskrivning av antibiotika måste stoppas. Försäljning över disk och internet bör hejdas.
  • Mer investeringar för att hitta nya antibiotika samt vaccin som hindrar infektioner.

En viktig del av planen var att WHO:s medlemsländer inom två år skulle utveckla nationella handlingsplaner mot antibiotikaresistens. Men hittills är bara 67 länder klara medan 62 länder håller på.

Annons
Annons

– I många fattiga länder återstår mycket arbete för att öka medvetenheten om antibiotikaresistens, mer kapacitet och resurser. Här kan vi som svensk partner hjälpa till, säger Strandhäll.

Hon menar att handlingsplanen mot antibiotikaresistens också är kopplad till FN:s hållbarhetsmål fram till 2030. Om man inte kan bekämpa sjukdomar och enkla infektioner kan många fattigare länder missa hälsomålen som FN satt upp.

– Nu gäller att inte tappa fart. FN:s generalsekreterare ska rapportera till generalförsamlingen 2018/2019 hur långt arbetet med den globala planen gått. Vi har ganska kort tid för att komma framåt, säger Strandhäll.

Därför är förväntningarna nu höga på den nya generaldirektören för WHO, etiopiern Tedros Adhanom Ghebreyesus. Han har flaggat för större satsningar på smittbara sjukdomar som diarrésjukdomar, tuberkulos och aids medan program mot icke-smittbara sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar ska skäras ner. Förhoppningsvis lär fokus på antibiotikaresistens öka, säger Strandhäll.

– Vi hoppas att han aktivt ska driva arbetet framåt på olika nivåer och inom olika sektorer. En viktig del är en samordningsgrupp som bildats och haft sitt första möte i maj i år. Vi har även stämt av här under WHO:s årsmöte.

Det låter som väldigt mycket möten och processande, men Strandhäll framhåller att mycket har hänt och är på gång.

– Genom den globala handlingsplanen har man satt upp konkreta konkreta mål, något som var otänkbart för två år sedan. Då fanns en väldigt stor skepsis. I dag finns en konkret väg framåt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons