Annons

Sverige missar Europas nya hållbarhetstrend

Jan Braak reparerar Marcia Oudstens stavmixer i ett lagningskafé på Balistraat i östra Amsterdam.
Jan Braak reparerar Marcia Oudstens stavmixer i ett lagningskafé på Balistraat i östra Amsterdam. Foto: Ari Luostarinen

Lagningskaféer växer som svampar ur jorden runt om i Europa. Men i Sverige är det få som hakar på trenden. ”En vit fläck på vår karta”, säger Martine Postma bakom gräsrotsrörelsen repaircafé.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

John Coeman reparerar en espressomaskin. Ad van Berge Hanegouwen hjälper till.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 3

På lagningskaféet i Amsterdam surrar det av samtal.

Foto: Ari Luostarinen Bild 2 av 3

Martime Postma.

Foto: Ari Luostarinen Bild 3 av 3

John Coeman reparerar en espressomaskin. Ad van Berge Hanegouwen hjälper till.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 1

AMSTERDAM Handmixern ser inte mycket ut för världen. Den är 25 år gammal, sliten och slutade att fungera för några dagar sedan.

– Okej, inte nyaste modellen. Men jag älskar den, säger Marcia Oudsten.

I stället för att kasta mixern i soptunnan och köpa en splitter ny sitter Marcia nu i ett lagningskafé på Balistraat i östra Amsterdam och väntar på att Jan Braak ska försöka fixa den.

– Nästan allt går att laga. Ofta är det bara en skruv eller en sladd som lossnat, säger Jan.

Vid borden intill lagas det för brinnande livet. Symaskiner, en kaffemaskin, en elvisp, ett strykjärn och en hårtork.

– Mitt tips är att man börjar med att banka eller sparka på grejor som krånglar, skrattar Peter Bartlema och lutar sig över en nespressomaskin som vägrar att gå igång.

Precis som Jan är han en hängiven fixare. Inte hantverkare eller elektriker.

– Som barn brukade jag skruva isär apparater för att se hur de funkar.

John Coeman reparerar en espressomaskin. Ad van Berge Hanegouwen hjälper till.
John Coeman reparerar en espressomaskin. Ad van Berge Hanegouwen hjälper till. Foto: Ari Luostarinen
Annons
Annons

På lagningskaféet i Amsterdam surrar det av samtal.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 1

Totalt finns det i dag över 1 800 lagningskaféer som ingår i det internationella nätverket repaircafe.org som för tio år sedan grundades i Amsterdam av Martine Postma. De flesta finns i Europa och Nordamerika – med Tyskland, Nederländerna, Belgien och Storbritannien i spetsen.

I Sverige finns bara tre som ingår i nätverket. Dessutom ett okänt antal mindre initiativ. Alexandra Davidsson, generalsekreterare på föreningen Medveten konsumtion, tror att det kan bero på att svenskar har svårt för personliga möten med främmande människor.

– Jag kan bara spekulera. Men jag tror att vi svenskar är lite blyga. Vi föredrar nog sociala medier och digital kommunikation, säger hon.

På lagningskaféet i Amsterdam surrar det av samtal. Det skrattas och skämtas och berättas historier.

– När vi började för tio år sedan tänkte vi bara på att förbättra miljön. Men snart upptäckte vi att det här också är en social grej, berättar Martine Postma som är chef för stiftelsen repaircafe.org.

På lagningskaféet i Amsterdam surrar det av samtal.
På lagningskaféet i Amsterdam surrar det av samtal. Foto: Ari Luostarinen

Kim van der Akker som tagit med espressomaskinen håller med. Man träffar nya människor och man lär sig en massa, säger hon innan hon springer iväg för att köpa en kaffekapsel för att testa maskinen.

Bakom den växande rörelsen ligger känslan av att världen allt mer styrs av hysterisk konsumtion – som symboliseras av köporgierna under Black Friday, när priserna rasar och det köps nya produkter för brinnande livet.

Annons
Annons

I Sverige kastar vi i snitt 7,5 kilo kläder och andra textilier per invånare och år. Ibland är de utslitna, urvuxna och trasiga. Eller helt enkelt omoderna. Eller för att man har tröttnat på dem eller att garderoben är full, konstaterar Naturvårdsverket i en rapport om behovet av mer kretsloppsekonomi.

– Folk slänger en skjorta för att en knapp har gått av. Jag tror inte att det finns i deras uppfattningsvärld att man kan laga något, konstaterade häromåret Leili Mänder som driver Instagramkontot Lagningsaktivisterna.

Tillverkarna gör vad de kan för att vi konsumenter ska köpa nytt.

Ännu värre ser det ut när det gäller elektriska och elektroniska apparater som mobiler, datorer och läsplattor. Enligt FN producerades 2017 över 44 miljoner ton elektriskt och elektroniskt avfall. En siffra som väntas öka till 120 miljoner ton 2050, om trenden fortsätter som hittills. Mindre än en femtedel av avfallet återvinns.

Ett skäl till att allt fler saker kastas är att det har blivit svårare att laga och att det inte finns reservdelar.

– Titta här. Hur ska man se att det här är en skruv som går att lossa, säger John Coeman, en av aktivisterna i Amsterdam, och pekar på vad som ser ut som en nit men i själva verket har en oval skalle och därför kan lossas med specialverktyg.

– Tillverkarna, säger han, gör vad de kan för att vi konsumenter ska köpa nytt i stället för att laga.

Svårigheterna till trots går nästan allt att laga. I synnerhet om man har tillgång till 3D-skrivare eller laserskärning som ofta finns i så kallade makerspaces. Då kan man snabbt och billigt göra egna reservdelar som tillverkarna inte erbjuder.

Annons
Annons

Martime Postma.

Foto: Ari Luostarinen Bild 1 av 1
Martime Postma.
Martime Postma. Foto: Ari Luostarinen

Trots detta är det många miljö- och klimatmedvetna som har missat den nya lagningstrenden. De tror att det räcker med att källsortera och se till att avfall återvinns i stället för att brännas upp med hushållssoporna.

– Men det är fel, säger Martine Postma.

– Ännu bättre är att förhindra att det över huvud taget uppstår avfall.

Ska det lyckas måste det bli det coolt att ta hand om saker och värdesätta dem. Johannes Domeier vid Malmö repaircafé tror att detta just nu håller på att ske.

– Vi ser att det kommer fler och fler till våra möten. Vi håller nu på att sätta ett nytt repaircafé i Lund och märker också att finns intresse i Stockholm och andra städer, säger han.

Samtidigt forceras utvecklingen på det politiska planet, framför allt på EU-nivå. Där satsas sedan 2015 på den så kallade cirkulära ekonomin, i vilken resurser behålls i samhällets kretslopp i stället för att bli avfall.

Att laga saker är ett stort och roligt äventyr.

Sammanlagt har 54 olika åtgärder dragits igång och delvis redan genomförts. Bland annat främjas produktutveckling som tillåter mer reparationer genom enklare design och reservdelar som tillhandahålls.

Enligt EU genererade 2016 cirkulära aktiviteter som reparationer eller återvinning nästan 147 miljarder euro som bidrag till nationalprodukten och cirka 17,5 miljarder euro i investeringar.

EU beskriver nu den cirkulära ekonomin som ”en inte omvändbar global trend”. Nu återstår bara att skala upp verksamheten genom ny lagstiftning, nya marknadsplatser för återvunna råvaror och en utvidgning till sektorer som gruvindustrin, byggbranschen och möbeltillverkning.

Men avgörande, säger Martine Postma, är att vi konsumenter ändrar våra vanor.

– Att laga saker är inte svårt. Och det är ett stort och roligt äventyr.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons