Annons

Sverige rasar i rankning av cancerforskning

Klas Kärre och Ulrika Årehed Kågström på Cancerfonden.
Klas Kärre och Ulrika Årehed Kågström på Cancerfonden. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Från att vara ett av världens mest produktiva länder till en blygsam 14:e plats. På mindre än 20 år har svensk cancerforskning rasat i internationell rankning.

– Sjukvården har blivit en vårdfabrik, säger Ulrika Årehed Kågström, Cancerfonden.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad
Bild 1 av 1

Samtidigt som allt fler får cancer förbättras också chansen att överleva efter ett cancerbesked. Nya behandlingsmetoder införs men det är allt mer sällan som de bottnar i forskning från Sverige. Cancerforskningen har varit en svensk paradgren, men vilar nu mest på historiska meriter.

– Tyvärr är det så. Många länder satsar väldigt mycket mer på att skapa ett bra forskarklimat medan vi tappar i både kvantitet och kvalitet. Sverige borde ligga på topp tio för patienternas skull. Morgondagens vård bygger på dagens forskning, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

I den rapport som Cancerfonden nu släpper görs flera internationella jämförelser som alla visar att Sverige hamnat på efterkälken. Tydligast är statistiken om hur många vetenskapliga artiklar som cancerforskare runt om i världen publicerat i viktiga medicinska tidskrifter. Som bäst har Sverige legat på 8:e plats men nu senast på 14:e.

Det sämre rankningen beror inte på att cancerforskningen minskat i Sverige. Den har ökat med 27 procent sedan 2000. Men många andra länder satsat ännu mer, exempelvis Schweiz och Belgien som har ökat sin forskning med 75 procent. Från en mycket låg nivå har Kina ökat med ofattbara 5 474 procent.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Även när det gäller kvaliteten på forskningen har Sverige tappat mark. När det gäller antalet citerade publikationer ligger Sverige bara på en 20:e plats.

Klas Kärre påpekar att de statliga basanslagen till universiteten har höjts mer i andra länder än i Sverige och det gäller särskilt inom den naturvetenskapliga forskningen. Dessutom har fokus inom sjukvården de senaste åren legat på att effektivisera, att minska köerna och hålla hårt i ekonomin. Sjukvården har blivit mer vårdfabrik och mindre av en kunskapsorganisation.

– Det har pressat ur den luft som tidigare fanns i sjukvårdssystemet som gjorde att personal också kunde ägna sig åt forskningsprojekt. Ibland är det inte pengar som saknas utan bättre planering hur man ska disponera sin personal och tid, säger han och tillägger:

– Det behövs tid för att tänka, för att läsa, för att organisera provinsamlingar och inte minst skriva ansökningar till etiska kommittéer. För det spelar också in att det blivit mycket krångligare att forska med alla speciella regler och att det behövs så många olika tillstånd.

Sedan 2004 har antalet startade kliniska läkemedelsprövningar minskat med hela 69 procent. Den forskningen ligger närmast patienterna där man prövar effekter och eventuella biverkningar av nya läkemedel eller behandlingsmetoder.

Annons
Annons

Förklaringen anses vara att många av de tidigare stora läkemedelsföretagen lämnat Sverige. Samt att utländska läkemedelsbolag inte lockas av att göra sina prövningar i Sverige.

– De märker att man har sämre med tid att forska i den svenska sjukvården och att reglerna är så byråkratiska. Exempelvis för att hantera patientprover i biobanker. Vi måste komma upp till att minst 20 procent av patienterna ska ingå i någon klinisk prövning. I dag är vi långt därifrån, säger Klas Kärre.

Illavarslande är också att Sverige ligger långt efter många jämförbara europeiska länder som hakat på den internationella trenden att koncentrera cancervården till heltäckande cancercenter. De kallas Comprehensive Cancer Center (CCC) och finns i exempelvis Norge, Finland, Litauen och Ungern.

Sverige har inget ackrediterat universitetssjukhus med CCC.

– Poängen är att samordna forskning och sjukvård och den processen har pågått länge i Europa. I Sverige har man glömt hur viktigt det är med struktur, organisation och att skapa en positiv anda kring forskningen. Det är oroväckande, vi borde ha 3-4 heltäckande cancercenter i Sverige, säger Klas Kärre.

Men ett mål med Nya Karolinska var ju att knyta ihop forskning och sjukvård så att vi får flera Nobelpristagare i medicin och världens bästa sjukvård?

– Inom vissa specialiteter har forskning och utbildning fått stryka på foten. Just cancervården är forskningsintensiv och snart hoppas jag ändå att Karolinska kan bli ackrediterat, säger Klas Kärre.

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, menar att svensk cancerforskning håller hög internationell standard.

– Det har gjorts en rad satsningar för att stärka medicinsk forskning och cancerforskningen de senaste åren. Nu behöver vi fortsätta stärka forskningen, vilket vi ser att andra länder också gör. Utöver den statliga forskningspolitiken är det av största vikt att hälso- och sjukvården ger goda förutsättningar för cancerforskningen,säger hon.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons