Annons

”Sverige riskerar historiskt pensionsmisstag”

Historien visar att tjänstepensionsbolagen är precis lika utsatta vid finansiella härdsmältor som privata bolag. Så att nu undanta alla tjänstepensioner från den strängare lagstiftningen kan visa sig bli ett digert misstag, skriver Mattias Munter och Stefan Fölster, Skandia.

Under strecket
Publicerad
Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 2

Mattias Munter och Stefan Fölster

Foto: Peter Jönsson, Henrik Montgomery/TTBild 2 av 2
Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1
Foto: Fredrik Sandberg/TT

DEBATT | PENSIONER

Vad är syftet med en strängare lagstiftning när merparten tillåts kringgå kraven?

I dag fylls Gallerian i Stockholm med ballonger, flyers och företrädare från försäkringsbranschen för att fira tjänstepensionens dag. Besökarna kommer att få höra om betydelsen av tjänstepension och bolagen kommer att vilja rekrytera fler kunder. Men samtidigt som branschen firar så håller den största förändringen inom pensionsområdet på flera decennier på att gå under radarn för både politiker och svenska pensionssparare. Sverige riskerar just nu att göra om ett historiskt misstag som kommer få stora konsekvenser för framtidens pensioner.

**Det är inte **mer än tolv år sedan. Flera svenska tjänstepensionsföretag brände allt sitt överskott på vidlyftiga affärer med svenska it-aktier. Efter kraschen behövde bolagen sälja av stora tillgångar för att kunna infria sina pensionslöften och bidrog i och med detta till ytterligare börsfall. Man hamnade i den så kallade dödsspiralen, ett hårt slag för svensk ekonomi. Efteråt insåg regeringen att pensionsföretagens buffertar tydligare måste kopplas till de risker som tas. Större buffert skulle möjliggöra högre risktagande, mindre buffert lägre risktagande och på så sätt skulle regelverken bidra till att minska risken i det finansiella systemet. Men minnet är kort.

Annons
Annons

När den lagstiftning och det EU-direktiv (Solvens II) som har till syfte att stärka dessa buffertar nu ska införas i Sverige föreslås alla tjänstepensionsförsäkringar undantas från de nya reglerna. Som att behovet inte längre finns, trots att det är viktigare än någonsin. Privat pensionssparande däremot får de strängare kapitalkraven. Eller i klartext: för yrkesgrupper med privat pensionssparande som exempelvis advokater och egenföretagare ökar skyddet, medan lärare, busschaufförer och andra kollektivavtalsanslutna grupper kommer att omfattas av den svagare regleringen. Detta trots att riskerna i grund och botten är desamma.

De rena tjänstepensionsbolagen verkar inte ha något emot lågt ställda krav och hänvisar till dagens goda solvens. Det verkar helt enkelt råda en naiv ”vackert väder-inställning” baserat på dagsaktuell situation på finansmarknaden och inte på eventuella framtida förändringar. Precis som vanligt innan en krasch, med andra ord.

Så sent som 2008 behövde flertalet svenska storbanker garanteras krislån för att inte gå under. Nästa gång kan det vara pensionsbolagens tur. Dessa bolag har alltför stor betydelse för det finansiella systemet för att inte få stöd vid en finansiell härdsmälta. Vi vet att det finansiella läget inte alltid kommer att se ut som i dag och måste rusta för det. Om inte blir resultatet att staten står med Svarte Petter igen vid en ny finanskris.

Sverige bör i stället låta det nya regelverket Solvens II omfatta alla pensionsförsäkringar, oavsett om de är privat tecknade eller om de är tjänstepension. För pensionsspararnas skull. Och för att minska risken för dramatiska effekter vid nästa finanskris.

Annons
Annons

Mattias Munter och Stefan Fölster

Foto: Peter Jönsson, Henrik Montgomery/TTBild 1 av 1

Det är främst de stora partsbolagen, det vill säga de bolag som sköter all kollektivavtalad pension (AMF, Alecta, KPA) som kan använda möjligheten till undantag från det skarpare regelverket under många år framöver. Andra bolag kan i olika grad också dela upp verksamheten för att kunna spela med samma spelregler. Men vad är då syftet med en strängare lagstiftning, när merparten tillåts kringgå kraven? Historien, där it-kraschen bara är ett exempel, visar att tjänstepensionsbolagen är precis lika utsatta vid finansiella härdsmältor som privata bolag. Att undanta alla tjänstepensioner från lagstiftningen kan visa sig bli ett digert misstag.

Är denna beskrivning desperat skräckpropaganda från de delar av marknaden som missgynnas konkurrensmässigt jämfört med partsbolagen och som inte kommer att omfattas av den svagare regleringen för sina pensionsåtaganden? Tyvärr inte. Svensk ekonomi har varit illa ute tidigare på grund av riskfyllda investeringar och ekonomiska svackor och det är orealistiskt att tro att det kommer att råda vackert väder för all framtid på världens finansmarknader.

I dag, samtidigt som branschen håvar in ännu fler kunder i Gallerian så ligger regeringens proposition på riksdagens bord om det regelverk för tjänstepensionsföretag som ska styra bolagens risker framöver. Den bittra baksmällan av tidigare finanskriser döljs bland ballonger och juicebarer under dagens festligheter. Det är synd att vi inte lärt av historien. Det som krävs nu är politiskt ansvar av i första hand Finansutskottet och att göra rätt - innan krisen är ett faktum.

Mattias Munter

pensionsekonom, Skandia

Stefan Fölster

chef för Reforminstitutet och fullmäktigeledamot, Skandia

Mattias Munter och Stefan Fölster
Mattias Munter och Stefan Fölster Foto: Peter Jönsson, Henrik Montgomery/TT
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons