Annons

Catarina Kärkkäinen:Sverige var högborg för marknadsekonomin

Rinner välståndet oss ur händerna?
Rinner välståndet oss ur händerna? Foto: Claudio Bresciani/TT

Skattesats och offentliga utgifter drar ned Sverige i frihetsindex.

Under strecket
Publicerad

Med strålande solsken utanför fönstret i en varm konferenslokal i Stockholm presenterades och diskuterades Index of Economic Freedom av den amerikanska tankesmedjan Heritage i går.

Myten om den framgångsrika skandinaviska välfärdsstaten har aldrig varit längre bort. Sverige hamnar på en nittondeplats över friast ekonomier i världen. Vårt lagstyre (rule of law), frihet för näringslivet och öppna marknader drar upp vårt resultat i rankingen.

Det var också det som en gång gjorde oss rika. Indexet fyllde 25 år i år, men hade det varit äldre hade man kunnat uttyda detta. Statsminister Louis De Geer den äldre och finansminister Johan August Gripenstedt införde redan på 1850- och 1860-talen i princip de allmänna institutioner som krävs för marknadsekonomi.

Av det följde våra hundra år av tillväxt. Det reflekteras också i statistiken om hälsa, livslängd och levnadsvillkor. I början av 1900- talet fick färre än nio av tio barn uppleva sin första födelsedag. I dag drabbas samma ofattbara öde bara två av tusen barn.

Annons
Annons

Sverige hade kunnat vara väldigt mycket bättre, men skattesats och offentliga utgifter drar ned oss på rankingen. Föga förvånande är dessa höga i jämförelse med historien och resten av världen. Det framstår som absurt i skenet av att basala samhällsfunktioner inte fungerar, och är vad som kommer att stävja näringslivet och tillväxten när konjunkturen nu börjar svänga.

Hur kommer välfärdsstaten och ekonomin att stå sig när Sverige inte längre är lika homogent vad gäller värderingar, undrade ambassadör Terry Miller. Det är en legitim fråga. Svenskarnas höga tillit och arbetsmoral möjliggjorde både den ekonomiska tillväxten och välfärden. Generös välfärdsstat, frikostig migration och reglerad arbetsmarknad är ingen enkelt löst ekvation.

Värderingar är förutsättningen för respektive samhällssystem, men politiska och ekonomiska strukturer förändrar i sin tur också värderingarna. I takt med välfärdsstatens expansion har svenskarna blivit mer och mer överseende med att ta offentliga förmåner som man inte har rätt till i anspråk.

Det är också värt att ta hänsyn till när vi ser att ekonomin går sämre och svenskarnas egna skulder är stora. Människan påverkas av incitament, men om de är rätt är hon fullt kapabel att ta hand som sig själv och de sina.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons