X
Annons
X

Sveriges ambassadör i Frankrike: Stämningen är tryckt

Veronika Wand-Danielsson är Sveriges ambassadör i Frankrike, med postering i Paris. Ledarsidan fick möjlighet att ställa några frågor om läget.

Läs mer om Demonstrationerna i Frankrike
undefined
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Du befinner dig mitt i Paris, hur är stämningen?

– Stämningen är tryckt. Det rådet dessutom stor osäkerhet kring hur man ska ta sig ur denna kris. Det är nu tredje helgen i rad som demonstrationer genomförs just på lördagar då Parisborna är vana att gå ut och handla eller att njuta av det fantastiska kulturutbudet som Paris är känt för. Nu inför julhelgerna drabbar dessa demonstrationer inte minst den för många affärsägare viktiga julhandeln och innebär således stora ekonomiska förluster. Det får också förödande konsekvenser för turismen som är en mycket viktig del av Paris ekonomi. Den hade just börjat ta fart igen efter de senaste årens terroristattacker.

Hur ska man beskriva det som händer i Frankrike?

Annons
X

– De omfattande manifestationerna runt om i Frankrike är ytterst uttryck för ett socialt missnöje där många, framförallt på landsbygden, upplever att deras ekonomiska situation kraftigt försämrats och att de har svårt att få vardagen att gå ihop. De protesterar mot ökande sociala klyftor och vad de upplever som stora skillnader i levnadsvillkor mellan stad och landsbygd. Kraven är ökad köpkraft och ökad social rättvisa.

– Det är samtidigt en stor förtroendekris för det franska etablissemanget, den franska regeringen och ytterst för president Macron. När Macron kom till makten 2017 kände sig många fransmän initialt mycket lättade över att han hade vunnit presidentvalet mot Marine Le Pen. Macron nyttjade skickligt det strategiska läget och tomrummet som uppstod i det politiska mittfältet när de två stora traditionella partierna på höger- och vänstersidan hade brutit samman som en konsekvens av dåligt ledarskap och skandaler. Macron lyckades framgångsrikt identifiera många av de problem fransmännen var missnöjda över och erbjöd konkreta förslag för hur problemen skulle lösas.

– Ett stort antal reformer har sjösatts såsom den för franska ekonomin viktiga arbetsmarknadslagen, men många av reformerna har hittills ännu inte kunna uppvisa några synliga resultat. Många grupper i samhället upplever att deras situation inte har förbättrats och att deras köpkraft har sjunkit. Det finns därutöver ett missnöje med presidentens ledarskap och hans sätt att kommunicera.

– När den senaste skattehöjningen på bensin annonserades i ett land som redan har det högsta skattetrycket i Europa och där enligt uppgift 7 av 10 fransmän, framförallt på landsbygden, behöver bilen för att ta sig till arbetet, blev detta droppen som fick bägaren att rinna över. En del av bilden är även den under hösten 2017 avskaffade förmögenhetsskatten, vilket har kritiserats kraftigt av Gula västarnas anhängare. Många upplever att de sämre ställda får det sämre och att de rikare får det bättre. De många missnöjda medborgarna har i gammal god fransk tradition dragit ut på gatorna och demonstrerar – denna gång med gula västar (som måste finnas i varje fransk bil) på sig.

Hur bedömer du president Macrons ställning?  

­– Presidentens ställning är idag politiskt försvagad. Han ligger på endast 23 procent av opinionsstödet. Han framhålls i fransk media och bland politiska bedömare som elitistisk och distanserad från gemene man och gräsrötterna. Det talas om Macron som städernas och de rikas president.

Kan man säga att folket står bakom de demonstrationer som äger rum?

– Ja, dryga 70 procent av franska folket visar förståelse för Gula västarnas missnöjesyttring.

Finns det något du tycker saknas i de analyser som du har läst om situationen?

– Fransmännen älskar politik och älskar inte minst att debattera och analysera politik. Alla fransmän har tydliga uppfattningar och politiken analyseras dagligdags ur alla möjliga vinklar. I svensk rapportering kan jag emellanåt sakna en djupare analys av vad som sker i Frankrike och i Europa. Mycket av täckningen följer och kommenterar i första hand de dagliga händelserna utan att ha förmåga att analysera det bredare perspektivet också.

Macron har ju hållit en låg profil hittills – vad tror du kommer att hända den närmaste tiden?

– Macron kommer att uttala sig måndag eller tisdag senast. Han har under krisen i första hand låtit premiärminister Edouard Philippe träda fram och förklara de första åtgärder regeringen beslutat om, bland annat att dra tillbaka den föreslagna prishöjningen på diesel och bensin. Jag vill inte föregripa något men vad som är tydligt och vad som framgår i debatten är att presidenten och regeringen måste bli bättre på att nå ut med och tydligt kommunicera inte minst sina sociala satsningar. Regeringen behöver sannolikt satsa på synliga kortsiktiga förbättringar för gemene man dock utan att förlora sin långsiktiga vision om att modernisera Frankrike och göra det mer konkurrenskraftigt. Många av de strukturreformer som president Macron och den franska regeringen lanserat förväntas på lite längre sikt att leverera resultat.

– Den franska regeringen har de första 18 månaderna sökt vinna tillbaka företagens förtroende så att inte jobben ska försvinna från Frankrike utan istället välja att etablera sig och stanna kvar i Frankrike. Utländska investeringar har gått upp med 31 procent år 2017 – förvisso också kopplat till den allmänna konjunkturuppgången i västvärlden, men det är ändå en stark signal att Frankrike hamnade trea efter Tyskland och Storbritannien.

– Den franska regeringen har dessutom lanserat ett omfattande program för att få två miljoner människor i arbete som idag står utanför arbetsmarknaden. Det kommer ta tid till alla dessa reformer leverera synliga resultat. Kortsiktigt kommer den franska regeringen liksom presidenten själv sannolikt behöva lägga mycket tid på att bättre förklara och kommunicera den politik han önskar föra.

Vilka politiska krafter gagnas av det som sker nu?

– Marine Le Pen har på nytt gått fram som ett resultat av krisen och ligger idag med 33 procent på nytt på samma nivå som vänsterpartiet Les Insoumises. Det är med andra ord de höger- och vänsterextrema partierna som gagnats.

Läs även

Annons
X
Annons
X
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X