Annons

Sveriges bästa äldreboende – nu ska kostnaderna kapas

Finns det äldre som är nöjda med sitt boende och vården? Ja, åtminstone om man ska tro Socialstyrelsen. SvD besöker ett av landets bästa äldreboenden och hittar nöjda pensionärer. Men här finns också en kommunansvarig som ser pengarna rinna mellan fingrarna.

Under strecket
Publicerad

Sylvia Holmgren och Bertil Ahnfors, både boende på Vilhelms gård, lägger pussel tillsammans.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 11

De boende uppmanas att vara delaktiga i köksbestyren på Vilhelms gård. Bertil Ahnfors, 89, samtalar om soppkonsistens med kocken Daniel Forsberg.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 11

”Man hör mycket om matlådor som slängs fram, men sådant förekommer inte här. Det är lagad mat och duktiga kockar”, säger Christer Hoel, vars mamma Inga bor på Vilhelms gård.

Foto: Lars PehrsonBild 3 av 11

Knivsta har en av de längsta väntetiderna i landet till särskilt boende, enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser: 119 dagar fick äldre med biståndsbeslut vänta för en plats 2017. Just nu står 3-5 personer i kö. För Sylvia Holmgren tog det fyra månader. Maken Nisse, som skymtar på bröllopsfotot i bakgrunden, bor på demensavdelningen på våningen under.

Foto: Lars PehrsonBild 4 av 11

Verksamhetschef Nicola Youngman serverar äppelkaka bakad av boendets egna kockar. Mona Jacobsson, som har sin pappa på demensavdelningen, häller upp kaffe till Sylvia Holmgren, Bertil Ahnfors och gode mannen Curt Leander (till vänster i bild).

Foto: Lars PehrsonBild 5 av 11

”Oavsett om man är verksamhetschef, lokalvårdare eller undersköterska måste alla ständigt vara delaktiga i verksamheten. Jag brukar säga att det är som en blomma – alla i personalen är ett blomblad och individen vi har hand om är i mitten. Faller ett blomblad bort så haltar vi”, säger Nicola Youngman.

Foto: Lars PehrsonBild 6 av 11

När Knivsta kommun måste dra in på kostnaderna är kockarna en av de utgifter man tittar på, berättar Göran Nilsson (M), ordförande i kommunens socialnämnd.

Foto: Lars PehrsonBild 7 av 11

”Något jag tycker är otroligt viktigt är att man behandlar personer med respekt. Mamma sitter bara där, henne hade man kunnat ignorera, men det gör man inte. Man behandlar man alla med respekt”, säger Christer Hoel, vars mamma Inga bor på Vilhelms gård sedan fem år tillbaka.

Foto: Lars PehrsonBild 8 av 11

De boende på Vilhelms gård uppmanas vara så aktiva som möjligt. Dessutom försöker man involvera de äldre i matlagningen.

Foto: Lars PehrsonBild 9 av 11

Sylvia Holmgren tränar sina leder i det lilla gymmet på Vilhelms gårds bottenvåning.

Foto: Lars PehrsonBild 10 av 11

I Socialstyrelsens öppna jämförelser är 2017 det bästa året hittills för Vilhelms gård sedan starten 2011.

Foto: Lars PehrsonBild 11 av 11

Sylvia Holmgren och Bertil Ahnfors, både boende på Vilhelms gård, lägger pussel tillsammans.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 1
Sylvia Holmgren och Bertil Ahnfors, både boende på Vilhelms gård, lägger pussel tillsammans.
Sylvia Holmgren och Bertil Ahnfors, både boende på Vilhelms gård, lägger pussel tillsammans. Foto: Lars Pehrson

På fjärde våningen på Disponentgatan i Knivsta lägger Sylvia Holmgren, 88, och Bertil Ahnfors, 89, pussel. 280 bitar solgul alpstuga med gröna fönsterluckor framträder mot djupblå velourduk.

– Vi har varit ganska duktiga nu ett tag, konstaterar Bertil Ahnfors.

Han har bott här sedan 2015, Sylvia Holmgren flyttade in i mars. Sylvias make Nisse bor en våning under, på demensavdelningen. Varje dag tar hon hissen ner för att äta lunch eller middag med sin man. Att kunna vara nära är en tröst.

– Jag är så nöjd. Det här var den bästa lösningen. Han känner igen mig och vill hålla mig i handen när jag kommer.

Sett till hela landet kommer Knivsta kommun högt i flera av Socialstyrelsens kategorier när de mäster äldres välmående i särskilt boende – och allra bäst resultat har just Vilhelms gård.

Annons
Annons

De boende uppmanas att vara delaktiga i köksbestyren på Vilhelms gård. Bertil Ahnfors, 89, samtalar om soppkonsistens med kocken Daniel Forsberg.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 3

”Man hör mycket om matlådor som slängs fram, men sådant förekommer inte här. Det är lagad mat och duktiga kockar”, säger Christer Hoel, vars mamma Inga bor på Vilhelms gård.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 3

Knivsta har en av de längsta väntetiderna i landet till särskilt boende, enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser: 119 dagar fick äldre med biståndsbeslut vänta för en plats 2017. Just nu står 3-5 personer i kö. För Sylvia Holmgren tog det fyra månader. Maken Nisse, som skymtar på bröllopsfotot i bakgrunden, bor på demensavdelningen på våningen under.

Foto: Lars PehrsonBild 3 av 3
1/2

De boende uppmanas att vara delaktiga i köksbestyren på Vilhelms gård. Bertil Ahnfors, 89, samtalar om soppkonsistens med kocken Daniel Forsberg.

Foto: Lars Pehrson
2/2

”Man hör mycket om matlådor som slängs fram, men sådant förekommer inte här. Det är lagad mat och duktiga kockar”, säger Christer Hoel, vars mamma Inga bor på Vilhelms gård.

Foto: Lars Pehrson

Kommunen har bland annat landets mest nöjda äldre i kategorin mat och måltidsmiljö. Som en bekräftelse på det tog Vilhelms gård storslam i White Guide Senior 2017, en nationell tävling med syfte att bidra till höjd kvalitet på den offentliga gastronomin. På boendet alternerar tre kockar varje dag mellan att laga lunch, middag och att baka kaffebröd.

– Vi blir bortskämda här med väldigt god mat och sött till kaffet varje dag. Och vin till maten ibland också, berättar Bertil Ahnfors.

Christer Hoel håller med. Nästan varje dag är han här för att hälsa på sin mamma Inga Hoel, 103.

– Dygnen kan bli ganska långa på äldreboende och då är måltiderna trots allt högtidsstunder. Så att maten är bra är väldigt viktigt.

Knivsta har en av de längsta väntetiderna i landet till särskilt boende, enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser: 119 dagar fick äldre med biståndsbeslut vänta för en plats 2017. Just nu står 3-5 personer i kö. För Sylvia Holmgren tog det fyra månader. Maken Nisse, som skymtar på bröllopsfotot i bakgrunden, bor på demensavdelningen på våningen under.
Knivsta har en av de längsta väntetiderna i landet till särskilt boende, enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser: 119 dagar fick äldre med biståndsbeslut vänta för en plats 2017. Just nu står 3-5 personer i kö. För Sylvia Holmgren tog det fyra månader. Maken Nisse, som skymtar på bröllopsfotot i bakgrunden, bor på demensavdelningen på våningen under. Foto: Lars Pehrson

Bertil Ahnfors och Sylvia Holmgren är överens om att det ändå inte är många tråkiga stunder på boendet. En stor del i det har de tre aktivitetsansvariga – en anställd äldrepedagog, en arbetsterapeut och en sjukgymnast.

Det bjuds på bingo, högläsning, musikunderhållning och trädgårdsarbete under sommarmånaderna. I sinnenas trädgård finns allt från körsbärs- och äppelträd till vinbärsbuskar och en örtagård. På hösten är det skördefest: i det egna köket saftar och syltar kockarna tillsammans med de äldre. Köket är den naturliga samlingspunkten, menar de boende som SvD talar med.

Annons
Annons

Verksamhetschef Nicola Youngman serverar äppelkaka bakad av boendets egna kockar. Mona Jacobsson, som har sin pappa på demensavdelningen, häller upp kaffe till Sylvia Holmgren, Bertil Ahnfors och gode mannen Curt Leander (till vänster i bild).

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 2

”Oavsett om man är verksamhetschef, lokalvårdare eller undersköterska måste alla ständigt vara delaktiga i verksamheten. Jag brukar säga att det är som en blomma – alla i personalen är ett blomblad och individen vi har hand om är i mitten. Faller ett blomblad bort så haltar vi”, säger Nicola Youngman.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 2

I Socialstyrelsens senaste utredning låg just Vilhelms gård över rikssnittet gällande samtliga kategorier. Verksamhetschefen Nicola Youngman menar att framgångarna föder nya framgångar, att utmärkelser och fina siffror bidragit till en yrkesmässig stolthet som i sin tur gett fortsatta resultat. Samtidigt pågår ett ständigt förbättringsarbete, där resultaten i de nationella undersökningarna bollas fram och tillbaka med anhöriga.

– Det avstannar aldrig. Vi har sett att de frågor som vi arbetat med också gett bättre resultat nästa år. Det bidrar till en professionell stolthet i personalgruppen.

Verksamhetschef Nicola Youngman serverar äppelkaka bakad av boendets egna kockar. Mona Jacobsson, som har sin pappa på demensavdelningen, häller upp kaffe till Sylvia Holmgren, Bertil Ahnfors och gode mannen Curt Leander (till vänster i bild).
Verksamhetschef Nicola Youngman serverar äppelkaka bakad av boendets egna kockar. Mona Jacobsson, som har sin pappa på demensavdelningen, häller upp kaffe till Sylvia Holmgren, Bertil Ahnfors och gode mannen Curt Leander (till vänster i bild). Foto: Lars Pehrson

Nicola Youngman vill inte peka ut en ensam framgångsfaktor, men säger att den stabila ledningsgruppen lett till en vi-känsla och ett tajt personalteam.

Samtidigt handlar mycket om respekt, om hur man som anställd ser på verksamheten och på den individ man är där för att hjälpa.

– En kollega till mig sa något fint om arbetet: ”Ni bor inte på vår arbetsplats, vi arbetar i ert hem.” Det är något jag har med mig hela tiden som ett mantra, och det sätter sig. För det är ju så det är.

”Oavsett om man är verksamhetschef, lokalvårdare eller undersköterska måste alla ständigt vara delaktiga i verksamheten. Jag brukar säga att det är som en blomma – alla i personalen är ett blomblad och individen vi har hand om är i mitten. Faller ett blomblad bort så haltar vi”, säger Nicola Youngman.
”Oavsett om man är verksamhetschef, lokalvårdare eller undersköterska måste alla ständigt vara delaktiga i verksamheten. Jag brukar säga att det är som en blomma – alla i personalen är ett blomblad och individen vi har hand om är i mitten. Faller ett blomblad bort så haltar vi”, säger Nicola Youngman. Foto: Lars Pehrson
Annons
Annons

När Knivsta kommun måste dra in på kostnaderna är kockarna en av de utgifter man tittar på, berättar Göran Nilsson (M), ordförande i kommunens socialnämnd.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 5

”Något jag tycker är otroligt viktigt är att man behandlar personer med respekt. Mamma sitter bara där, henne hade man kunnat ignorera, men det gör man inte. Man behandlar man alla med respekt”, säger Christer Hoel, vars mamma Inga bor på Vilhelms gård sedan fem år tillbaka.

Foto: Lars PehrsonBild 2 av 5

De boende på Vilhelms gård uppmanas vara så aktiva som möjligt. Dessutom försöker man involvera de äldre i matlagningen.

Foto: Lars PehrsonBild 3 av 5

Sylvia Holmgren tränar sina leder i det lilla gymmet på Vilhelms gårds bottenvåning.

Foto: Lars PehrsonBild 4 av 5

I Socialstyrelsens öppna jämförelser är 2017 det bästa året hittills för Vilhelms gård sedan starten 2011.

Foto: Lars PehrsonBild 5 av 5

Men Knivsta år också en av de kommuner i landet som spenderar allra mest pengar på sin äldreomsorg: enligt Socialstyrelsen 34,5 procent mer än den så kallade ”standardkostnaden” – näst högst i Sverige.

Göran Nilsson (M) är ordförande i socialnämnden i Knivsta kommun och den som ansvarar för äldreomsorgen. I flera år har han noterat kommunens goda omdömen i Socialstyrelsens och SKL:s undersökningar. Samtidigt vill han vara återhållsam:

– Vi har jämfört oss med liknande kommuner med samma situation, geografiskt och demografiskt. Det som är mest slående, och som är lite jobbigt för oss just nu, är att vi har uppseendeväckande höga kostnader för vår äldreomsorg.

Men ni har ju också väldigt bra resultat i flera olika undersökningar.

– Det är just det: med den höga kostnaden borde vi ligga ännu bättre till. Vi har precis börjat se över vår organisation för att se om vi är tillräckligt effektiva – eller rinner det iväg pengar på annat än kärnverksamheten?

1/2

När Knivsta kommun måste dra in på kostnaderna är kockarna en av de utgifter man tittar på, berättar Göran Nilsson (M), ordförande i kommunens socialnämnd.

Foto: Lars Pehrson
2/2

”Något jag tycker är otroligt viktigt är att man behandlar personer med respekt. Mamma sitter bara där, henne hade man kunnat ignorera, men det gör man inte. Man behandlar man alla med respekt”, säger Christer Hoel, vars mamma Inga bor på Vilhelms gård sedan fem år tillbaka.

Foto: Lars Pehrson

När danska vårdbolaget Förenade Care tog över driften av Vilhelms gård 2011 var det genom en så kallad kvalitetsupphandling, där fokus ligger på kvalitet snarare än bästa pris. En del i satsningen var just maten: att ha lokalt producerad mat och kockar som lagar mat i samråd med de boende.

Nästa år ska boendet upphandlas igen, en process som redan pågår. Om det blir en liknande kvalitetsupphandling igen kan inte Göran Nilsson svara på. Klart är att en kostnadseffektivisering måste till, säger han, och då ligger kockarna i farozonen:

– Det finns framgångsrika privata utförare som arbetar på samma sätt, men trimmar in det genom att omskola vårdpersonal till att också laga mat. Då kan man låta den personal som gör maten också bli närvarande i vårdkedjan och på det sättet utnyttja, ja, inte ha stängda skott mellan de olika professionerna.

Riskerar det inte att bli en extra belastning på annan personal?

– I sådana fall får man titta på mer resurser.

1/3

De boende på Vilhelms gård uppmanas vara så aktiva som möjligt. Dessutom försöker man involvera de äldre i matlagningen.

Foto: Lars Pehrson
2/3

Sylvia Holmgren tränar sina leder i det lilla gymmet på Vilhelms gårds bottenvåning.

Foto: Lars Pehrson
3/3

I Socialstyrelsens öppna jämförelser är 2017 det bästa året hittills för Vilhelms gård sedan starten 2011.

Foto: Lars Pehrson
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons