Annons

”Sveriges drogpolitik har en preventiv effekt”

Drogen cannabis i form av marijuana.
Drogen cannabis i form av marijuana. Foto: David Zalubowski/TT

Den svenska narkotikapolitiken fungerar väl ur ett preventivt perspektiv. Samtidigt finns det svårigheter när det gäller vården av missbrukare, skriver flera debattörer.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | NARKOTIKAPOLITIK

I den narkotikapolitiska debatten hörs ofta att ”den svenska narkotikapolitiken inte fungerar”. Detta argument förs vanligen fram med en tanke om att kunna legalisera bruket av cannabis och eventuellt andra droger som psilocybin, LSD och amfetamin. Frågan om legalisering och vilken politik som bäst kan förebygga skadliga verkningar av droger och kriminalitet kopplat till drogmissbruk är komplicerad och vi menar att det är grovt förenklat att hävda att ”den svenska modellen inte fungerar”.

Det tyngsta argumentet som förs fram är att den höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige jämfört med många andra länder i Europa innebär ett misslyckande för den svenska narkotikapolitiken.

Det finns i själva verket flera fakta som talar för att den restriktiva politiken ändå fungerar väl ur vissa aspekter men vi medger att frågan är komplicerad, att det inte finns några enkla svar, att det behövs fler studier och att det finns möjligheter till förbättringar. Men skall debatten kunna föras konstruktivt är det viktigt med ödmjukhet och respekt för de svårigheter som finns att tolka tillgängliga fakta. Bland annat finns svårigheter att skilja mellan kausala samband och samvariation mellan en specifik droganvändning och dess skadeverkningar.

Annons
Annons

I en konstruktiv debatt är det väsentligt att skilja på preventiva effekter av den svenska modellen och effekter av vård och behandling. Den höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är ytterst ett uttryck för hur allvarligt ett narkotikamissbruk är, hur förödande konsekvenserna kan bli och hur extremt svårt det är att behandla beroende och missbruk effektivt.

Från legaliseringsivrarna hörs regelbundet att man borde satsa mer pengar på vård och behandling och mindre på repressiva insatser. Detta är ett underligt argument då det för det första inte finns något naturligt motsatsförhållande, för det andra så har inte ökad vård och behandling kunnat reducera den ökade dödligheten tyvärr.

Det finns inget hinder för att man redan i dag ger mer pengar till vård och behandling utan legalisering men problemet är att det redan har skett utan någon effekt på dödligheten och att det inte har några som helst preventiva effekter. Vi har under de senaste tio åren vårdat betydligt fler för narkotikamissbruk i Sverige utan någon märkbar effekt på den narkotikarelaterade dödligheten. År 2015 hade vi 21 275 vårdtillfällen med narkotikarelaterad huvuddiagnos mot endast 10 429 år 2006 (källa: CAN 2017, Socialstyrelsen). 2015 hade vi cirka 950 dödsfall mot cirka 300 år 2006. Dödligheten har alltså ökat trefaldigt trots att vi vårdar dubbelt så många under samma tidsperiod utan att vi har motsvarande ökning av antalet missbrukare. Det är sålunda betydligt fler som får vård nu jämfört med tidigare utan att detta har kunnat reducera dödligheten.

Annons
Annons

Ska vi då tolka det som att vården har misslyckats? Knappast, vården har gjort betydande medicinska, sociala och humanitära insatser, bland annat har antalet personer med smittsamma sjukdomar som hepatit och hiv minskat något.

Antalet ungdomar i Sverige som provat eller använder narkotika är fortfarande lågt och i många fall betydligt lägre jämfört med andra länder vilket är väldigt positivt. Antalet 15- till 16-åringar i Sverige som använt cannabis någon gång under de senaste 30 dagarna ligger under hälften av genomsnittet bland europeiska länder (källa: ESPAD).

Ser vi till vad som händer med användningen av droger som varit legala men blivit narkotikaklassade under de senaste åren i Sverige ser man tydligt hur användningen, skadeverkningarna och dödsfallen av dessa droger minskar och i vissa fall nästan försvinner helt efter illegaliseringen. Tydliga exempel på detta är droger som spice, olika fentanylanaloger, GHB, olika varianter av nya psykoaktiva substanser som krypton, 5-IT, AH-7921, med flera. Arbetet med regleringen och klassificeringen av olika narkotiska preparat är därigenom meningsfullt på det viset att försäljningen, spridningen och missbruket kan beivras och skadeverkningarna och dödsfallen minimeras.

Ett viktigt bidrag till den kraftiga ökning som noterades från början av 2010-talet var överdoseringar av fentanyl och olika fentanylanaloger som marknadsfördes legalt via internet. Omständigheten att de flesta av fentanylanalogerna inte var listade som narkotika alternativt hälsofarlig vara när de erbjöds till försäljning gjorde att polis och tull inte hade något lagstöd i att vidta åtgärder mot försäljningen. Resultatet blev att handeln kunde pågå obehindrat vilket resulterade i att antalet dödsfall ökade kraftigt. På grund av det växande antalet dödsfall fokuserade polisen resurser på att kartlägga handeln via nätet även om preparaten vid tillfället för det arbetet inte var narkotikaklassade. Efter att åtal väcktes mot de personer som stod bakom näthandeln med fentanylanaloger under hösten 2018 har spridningen av dessa livsfarliga droger avstannat nästan helt och resulterat i att antalet dödsfall som kan kopplas till potenta syntetiska opioider sjunkit betydligt. Det finns skäl att anta att den omständigheten kommer att innebära att Sverige kommer att rapportera färre narkotikarelaterade dödsfall till den kommande EU-rapporten från Narkotikacentret i Lissabon 2019 (EMCDDA).

Annons
Annons

Om narkotikabruket hade varit avkriminaliserat i Sverige hade polisens arbete med att kartlägga kedjan av handeln med fentanylanaloger försvårats betydligt. En viktig del av kartläggningsarbetet baserades på det mandat som nuvarande lagstiftning ger polisen, bland annat med att intervenera i en individs personliga sfär för att hämta in information för att kunna identifiera personerna som står bakom handeln och samtidigt för att vidta åtgärder för att ge stöd till individen i att komma bort från det personliga missbruket. Lokalpolisarbetet mot narkotikabruket innebär i första hand att i preventivt syfte rädda undan individer från ett missbruk, inte att ”jaga” missbrukare med målet att ”låsa in dessa”.

Ett annat exempel på den organiserade brottslighetens exploatering av marknader återfinns inom narkotikaklassade läkemedel. Flera av de legalt förekommande läkemedlen inom gruppen syntetiska opioider som till exempel tramadol förekommer i dag i en omfattande världsomspännande illegal handel. Det innebär att sådana preparat säljs illegalt parallellt med den legala förskrivning som sker till behövande patienter. I en jämförelse med att legalisera cannabis i likhet med Coloradomodellen kan man konstatera att det är förknippat med stora svårigheter från samhällets sida att upprätthålla en kontroll av att den legaliserade drogen som exempelvis att skydda minderåriga från drogen, att säkerställa trafiksäkerheten och att säkerställa att anställda inte är påverkade under arbete som kräver kontroll och koncentration.

Annons
Annons

Flera olika länder och flera stater i USA har legaliserat bruket av cannabis med förhoppningar om minskade skadeverkningar av cannabis och minskad kriminalitet och minskad opiodanvändning. Det är fortfarande tidigt att dra några säkra slutsatser men vi kan redan nu se att flera av dessa förhoppningar inte har kunnat infrias. Tvärtom har skadeverkningarna i flera fall ökat, i vissa hänseenden betydligt. I Colorado har antalet akuta sjukvårdsfall på grund av negativa effekter av cannabis ökat betydligt, liksom antalet allvarliga trafikincidenter. I staten Washington hoppades man på en minskad användning av opioider men nya studier har i stället visat att cannabisanvändare använder mer opioider än andra, inte mindre. I Colorado är användningen av cannabis bland 15–16-åringar flera gånger högre än i Sverige vilket bland annat har lett till att många skolungdomar skickas hem från undervisningen på grund av drogpåverkan. Rapporter finns om ett ökat antal uteliggare med missbruksproblem i centrala Denver. Bakom lanseringen av cannabis finns en profithungrig industri som på liknande vis som under den omfattande opioidepidemin ser möjligheter till stora ekonomiska vinster genom spridning av ett substansmissbruk som ger ökad psykisk ohälsa, inte mindre.

Argumentet att en legalisering av cannabispreparaten skulle bidra till att minska den organiserade brottsligheten baseras på en missuppfattning om vilka incitament som utvecklar och driver en kriminell verksamhet. Drivkraften i utvecklingen och upprätthållandet av en kriminell verksamhet baseras i huvudsak på att generera ekonomiska och materiella vinster. En legalisering av cannabis skulle innebära att den organiserade brottsligheten skulle söka sig till andra marknader, som exempelvis handel med kokain. Det sker redan i dag i flera av våra utsatta områden då handeln med kokain genererar betydligt större ekonomiska vinster i jämförelse med cannabis.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den svenska modellen fungerar väl ur ett preventivt perspektiv men att det finns svårigheter med vård av missbruk och beroende och att ytterligare studier och analyser är av stort värde. Det vore också önskvärt att debatten kan föras utan aggressiva undertoner och personliga trakasserier, främst från näthatare (”nättroll”). Den enda säkra slutsats man kan dra av tillgängliga fakta är att ökad tillgänglighet av droger ger ökade skadeverkningar med fler som hamnar i missbruk och beroende och får ett eländigt liv.

Kai Knudsen
överläkare
Steve Alm
strategisk analytiker vid polisens nationella operativa avdelning
Lennart Karlsson
ordförande i Svenska Narkotikapolisföreningen

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons