Annons

Sveriges festivaler ömsar skinn: Publik med pengar

Den ambulerande  jättefestivalen Lollapalooza återvänder till Stockholm 2020.
Den ambulerande jättefestivalen Lollapalooza återvänder till Stockholm 2020. Foto: Magnus Andersson/TT

Dyra stadsfestivaler tar över publiken från traditionella musikfestivaler med camping. Uppbackade av internationella musikbolag säkrar festivalerna marginalerna – samtidigt som man lockar en allt mer välbemedlad publik.

Under strecket
Publicerad

Lollapalooza backas av arrangörsjätten Live Nation.

Foto: Magnus Andersson/TT

Passa på! Snart kan det vara försent att gå på musikfestival på den svenska landsbygden, och sova i ölindränkta tält.

Foto: Fredrik Sandberg

Roskildefestivalen pågår just nu för 49:e gången i ordningen, hiphop-stjärnan Asap Rocky anhålls i Stockholm strax efter sitt uppträdande på festivalen Smash och det amerikanska festivalvarumärket Lollapalooza har nyligen avslutat sin första svenska upplaga med en tre dagar lång festival på Gärdet i Stockholm.

Med knappt 60 000 besökare blev den amerikanska ambulerande jättefestivalen bedömd som en succé, och har redan annonserat att man kommer återvända till Sverige 2020.

Den svenska festivalscenen lever och frodas – eller?

Ända sedan succén med Way out West har traditionella svenska campingfestivaler som Hultsfred, Siesta, Arvika och Emmaboda fått göra plats för dyrare – och betydligt renare – stadsfestivaler. Till och med festivaljättar som Peace and Love (som visserligen återuppstått i en mer avskalad variant) har fått lägga ned på grund av att ekonomin inte längre går ihop.

Jonas Bjälesjö är etnolog och ansvarig för utbildningen i Music and Event Management vid Linnéuniversitet i Hultsfred. Han menar att stadsfestivalernas uppkomst beror på att städerna ser en större ekonomisk potential i evenemangen.

Annons
Annons

Lollapalooza backas av arrangörsjätten Live Nation.

Foto: Magnus Andersson/TT

– Evenemangen stärker turismen till städerna, och är en motor för näringslivet. Det finns fortfarande många campingfestivaler kvar, men de är betydligt mindre och mer nischade nu än för ett par år sedan.

I samband med utfasningen av campingfestivaler har även de ideella festivalföreningarna fått bereda plats för internationella musikindustribolag. De senaste åren har det pågått en maktkamp mellan tyska FKP Scorpio, som i Sverige har arrangerat Bråvalla, Where’s the music och det kortlivade återupplivningsförsöket med Hultsfred, och den amerikanska arrangörsjätten Live Nation.

– De här jättebolagen fungerar inte som Hultsfred eller Peace and love, som har små marginaler. De kan leva med att göra förluster under en tid, för att sedan gå med ekonomisk vint på lång sikt, säger Jonas Bjälesjö.

Lollapalooza backas av arrangörsjätten Live Nation.
Lollapalooza backas av arrangörsjätten Live Nation. Foto: Magnus Andersson/TT

I kampen mellan Live Nation och Scorpio avgick amerikanarna med segern, efter det att Live Nation-backade Lollapalooza i fjol annonserade att man kommer till Sverige samtidigt som Scorpio meddelade att man lägger ned Bråvalla.

Förutom Lollapalooza driver Live Nation EDM-festivalen Summerburst i Sverige, och via 2008-års uppköp av Luger även populära Way out west och Popaganda.

– Live Nation är helt klart marknadsdominerande på den svenska festivalmarknaden, säger musikjournalisten Lars Nylin, som sedan 2008 är chefredaktör för tidningen Musikindustrin.

Annons
Annons

Passa på! Snart kan det vara försent att gå på musikfestival på den svenska landsbygden, och sova i ölindränkta tält.

Foto: Fredrik Sandberg

Nylin bekräftar bilden att musikfestivalerna håller på att ta sig ut från landsbygden och in i städerna.

– I och med att Bråvalla lades ned försvann den stora, breda landsortsfestivalen från Sverige. Visserligen finns fortfarande Swedish Rock i Sölvesborg som står sig stark, men den festivalen är ju för en smalare publik.

– Sedan finns det vissa unikum i Europa, som Roskilde i Danmark och Primavera sound utanför Barcelona. Men jag kan inte se att något liknande går att anordna i Sverige längre, säger Lars Nylin.

Nylin tror att flytten till städerna stämmer in väl med den generella tidsandan.

– Dagens musikscen kanske styr lite åt det hållet, med mer bekvämlighetstänk. Nu gissar jag bara, men jag inbillar mig att det var lite mer rock’n’roll att bo i tält på en camping och dricka öl.

Passa på! Snart kan det vara försent att gå på musikfestival på den svenska landsbygden, och sova i ölindränkta tält.
Passa på! Snart kan det vara försent att gå på musikfestival på den svenska landsbygden, och sova i ölindränkta tält. Foto: Fredrik Sandberg

Oavsett vilken typ av musik som är populär, slår dock stadsfestivalerna hårt mot publiken med tunnare plånböcker. I stället för att sova i tält och ha medhavd mat och alkohol på festivalområdet innebär en stadsfestival flera tunga utgiftsposter. Utöver de vältilltagna inträdespriserna lägg även till hotell, mat och dryck på festivalnotan.

– Demografin på festivalbesökarna har nog ändrats ganska rejält de senaste åren, i dag ser vi en betydligt mer välbemedlad publik. Det är klart att det var enklare för en 20-årig student att ta sig till Hultsfred på 1990-talet än att åka till Way out West i dag, säger Lars Nylin.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons