Annons

Sveriges hopp om flyktingregler nära släckas

Avgörandets minut närmar sig för en ny migrations- och flyktingpolitik för EU. På ett EU-toppmöte senare i juni skulle lagarna vara färdigförhandlade, var tanken. Men nu rasar delförslagen i lagpaketet ett efter ett – och nya främlingsfientliga politiker tar plats på Europas politiska karta.

Under strecket
Publicerad

En turkisk kustbevakare spanar efter migranter i båt mellan Turkiet och Grekland. Bilden är från 2016.

Foto: Mehmet Guzel/AP

1 / 4

En turkisk kustbevakare spanar efter migranter i båt mellan Turkiet och Grekland. Bilden är från 2016.
En turkisk kustbevakare spanar efter migranter i båt mellan Turkiet och Grekland. Bilden är från 2016. Foto: Mehmet Guzel/AP

När EU:s inrikes- och migrationsministrar på tisdagen träffades i Luxembourg stod ett lagpaket om gemensamma asylregler, flyktingmottagande och gränskontroller på tapeten. Tanken var att ministrarna skulle kratta manegen för en formell underskrift av paketet på ett toppmöte mellan EU:s stats- och regeringschefer i slutet av juni. Men åtminstone två av frågorna är helt låsta bland EU-länderna.

Ett handlar om flyktingfördelning – att EU-länderna delar upp asylsökande till kontinenten mellan sig, utifrån kriterier som varje enskilt EU-lands befolkningsmängd, hur rikt landet är och hur många flyktingar det redan har tagit emot.

Sverige och Tyskland – de två länder som under flyktingåret 2015 tog emot flest asylsökande per capita i EU – har drivit på hårt för en sådan, automatisk uppdelning av asylsökande. Men mot dem står EU-länder som antingen inte vill ta emot flyktingar alls eller som, om de ska ta emot flyktingar, i så fall vill göra det frivilligt och inte för att det finns EU-regler om det.

Finland, de baltiska staterna, Österrike och Visegradländerna (Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien) hör till dem som inte vill påtvingas flyktingkvoter.

I det kompromissförslag som EU:s inrikes- och migrationsministrar tittade på i Luxemburg på tisdagen var plötsligt ordet ”bindande” borttaget i stycket om kvoter – ett tecken på att ingen tror att det kommer att gå igenom, hur mycket än Sveriges och Tysklands regeringar än önskar.

En annan knäckfråga i lagpaketet är hur länge ett land ska vara ”ansvarigt” för en asylsökande. Enligt dagens regelverk ska en asylansökan alltid behandlas av det första EU-land som en migrant ankommer till.

Detta har satt stor press på länder i EU:s östra och sydliga utkanter, helt enkelt för att de ligger i början av ”migrantrutterna” genom Europa. Det handlar om länder som Grekland och Italien, där migranter trängs i överfulla läger i väntan på att deras asylansökningar ska behandlas.

Det förslag som nu behandlas är att ett EU-land ska ansvara för en migrant i max åtta år. Men på ministermötet i Luxemburg sade Italien, Spanien, Österrike, Rumänien, Ungern, Slovenien och Slovakien blankt nej till tidsgränsen, som de menar är för lång.

Samtidigt installerar sig nya ledare runtom i Europa, som vill vara hårdföra i migrationspolitiken och som kan stoppa alla försök till gemensamma EU-regler.

Här är tre exempel:

Annons
Annons

Matteo Salvini.

Foto: Claudio Peri/AP

2 / 4

Italien: Lovar att återuppväcka Le Pens anda

Matteo Salvini.
Matteo Salvini. Foto: Claudio Peri/AP

Matteo Salvini, partiledaren för Lega (tidigare ”Lega Nord”), partiet som startade som en ren separatiströrelse i Norra Italien men som genom åren utvecklats till ett klassiskt EU- och främlingsfientligt parti, blir inrikesminister i Italiens nya regering.

Salvini har lovat att genast utvisa en miljon migranter från Italien. Han har också lovat att stoppa EU:s förslag till nya regler för asylansvar – det var den italienska delegationen på mötet i Luxemburg som tog täten för att blockera given på tisdagen.

Salvini har kallat EU för ett ”smutsigt globaliseringsprojekt”, och har sagt att han kan blåsa liv i Europas populisthöger, efter att Marine Le Pen, partiledare för det franska, högerextrema Nationella fronten, förlorade det franska presidentvalet förra året.

Annons
Annons

Janez Janša.

Foto: TT/NTB Scanpix

3 / 4

Slovenien: Viktor Orbáns allierade

Janez Janša.
Janez Janša. Foto: TT/NTB Scanpix

En majoritet av Sloveniens väljare röstade i parlamentsvalet i slutet av maj på ett främlingsfientligt parti, SDS, som leds av den före detta premiärministern Janez Janša.

Janša dömdes år 2013 till två års fängelse för sin inblandning i en muthärva inom vapenhandeln, men släpptes efter ett halvår i bakom lås och bom.

Inför parlamentsvalet drev Janša en veritabel skräckkampanj om invandring – trots att det lilla landet hittills enbart tagit emot ett par tusen asylsökande. Han sade också att han skulle kämpa mot ”kommunister” och den ”degenererade vänstern” – ordval som är snarlika de som en av sina närmaste allierade i Europapolitiken, Ungerns ledare Viktor Orbán, brukar använda som sina motståndare.

Janša bjöd in Orbán att tala på ett partimöte i våras, och slovenska medier har rapporterat att den ungerske premiärministern betalade 800 000 euro för reklam för Janšas parti inför valet – något som Janša själv avfärdat som ”fake news”.

Annons
Annons

Sebastian Kurz, till vänster.

Foto: AP

4 / 4

Österrike: Vill ha vakter i Nordafrika

Sebastian Kurz, till vänster.
Sebastian Kurz, till vänster. Foto: AP

Österrikes förbundskansler, det blott 31 år gamla politiska underbarnet Sebastian Kurz, tog makten i december förra året och sällade sig genast, efter ett möte med Ungerns premiärminister Viktor Orbán i januari, till Ungern vad gäller flyktingfrågan.

Kurz tar kraftfull ställning mot planerna på bindande flyktingkvoter inom EU. Han vill istället stänga EU:s yttre gränser helt för invandring, och föreslår också att europeiska gränspoliser ska placeras längs med Medelhavskusten på den afrikanska sidan, för att där stoppa migranter från att avsegla till Europa.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons