Annons

”Sveriges klimatpolitik ett varnande exempel”

I stället för att satsa skattepengarna på effektiva åtgärder går stora delar av klimatbudgeten till symbolpolitiska åtgärder som inte har någon större effekt på utsläppen. Det skriver Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Regeringen räknar med att betala ut över 1,2 miljarder i klimatbonus till miljöbilarna bara i år, trots att detta stöd är ineffektivt, skriver artikelförfattaren.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2

Johan Gustafsson.

Foto: Pressbild Bild 2 av 2

Regeringen räknar med att betala ut över 1,2 miljarder i klimatbonus till miljöbilarna bara i år, trots att detta stöd är ineffektivt, skriver artikelförfattaren.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Regeringen räknar med att betala ut över 1,2 miljarder i klimatbonus till miljöbilarna bara i år, trots att detta stöd är ineffektivt, skriver artikelförfattaren.
Regeringen räknar med att betala ut över 1,2 miljarder i klimatbonus till miljöbilarna bara i år, trots att detta stöd är ineffektivt, skriver artikelförfattaren. Foto: Tomas Oneborg

DEBATT | KLIMATPOLITIK

EU-valet den 26 maj ser ut att bli ett klimatval precis som för fem år sedan. Klimatet är den enskilt viktigaste sakfrågan i Europavalrörelsen, i alla fall om man frågar svenska folket. Sverige har länge gått före på klimatområdet och vi har högre ambitioner än något annat EU-land. Det är bra. Men trots det har Sverige gått från att vara en förebild till att bli ett avskräckande exempel i klimatpolitiken. Det borde vara en larmsignal för alla som vill rädda klimatet.

Här hemma är våra politiska företrädare överens om målen för klimatpolitiken. Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna ställde sig redan för två år sedan bakom det klimatpolitiska ramverk som ska ta Sverige till nettonollutsläpp 2045. Vi har inte bara högst ambitioner för klimatet i hela EU, vi har också lägst utsläpp efter att ha minskat utsläppen stadigt under decennier. Men de senaste åren har utsläppsminskningarna avstannat och den senaste tiden ökar till och med utsläppen.

Annons
Annons

I en ny larmrapport om klimatet konstaterar Slöseriombudsmannen att de senaste årens massiva satsningar på klimatet inte ger resultat. Trots att anslagen för miljö och klimat mer än fördubblats på tre år har utsläppsminskningarna i princip upphört. Under lång tid minskade utsläppen med mellan 2 och 3 procent nästan varje år, men sedan 2014 har utsläppen bara minskat med någon enstaka procentenhet. Det är knappast förenligt med våra högt ställda klimatmål.

Men i stället för att satsa skattepengarna på effektiva åtgärder som minskar utsläppen går stora delar av klimatbudgeten till symbolpolitiska åtgärder som inte har någon större effekt på utsläppen. Anslagen i statsbudgeten för miljö och klimat låg 2014 på lite drygt 5 miljarder kronor. Fyra år senare hade de ökat till nästan 11 miljarder.

För några år sedan var vi stolta över att vi i Sverige hade frikopplat ekonomisk tillväxt från utsläpp. Men nu hör man allt oftare att anledningen till att utsläppen inte längre minskar är en allt starkare tillväxt. Sanningen är att tillväxten var starkare för ett par år sedan än vad den är i dag. Visserligen minskar koldioxidintensiteten även i år, det vill säga hur mycket utsläpp varje producerad BNP-enhet är förknippad med. Men det beror på att ekonomin växer snabbare än utsläppen ökar. Men även koldioxidintensiteten har minskat långsammare de senaste åren till följd av att utsläppsminskningarna avstannat.

Den viktigaste anledningen är utan tvekan att effektiva åtgärder under flera år har fått stå tillbaka för satsningar som till och med fått underkänt av regeringens egna expertmyndigheter.

Annons
Annons

Johan Gustafsson.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

Klimatklivet har fått kritik av såväl Konjunkturinstitutet som Riksrevisionen för att inte vara effektivt. Eller som riksrevisor Helena Lindberg konstaterade i en kommentar till Riksrevisionens granskning av stödet: ”Klimatklivets kostnader per kilo minskade växthusgasutsläpp har varit höga”. I sin kommentar till regeringens budget 2017 skriver Konjunkturinstitutet att programmet ”riskerar att bli ett kostsamt slag i luften”. Hård kritik för att komma från en statlig expertmyndighet.

Energimyndigheten uppmanade 2014 regeringen att fasa ut stödet till solel inom två år. Tre år senare valde regeringen i stället att skala upp både volymen och subventionsgraden och sedan dess har flera miljarder betalats ut i ett stöd som den ansvariga expertmyndigheten alltså bett regeringen att plocka bort. Såväl Konjunkturinstitutet som Riksrevisionen har också kritiserat stödet och ifrågasatt dess kostnadseffektivitet.

Riksrevisionen har även granskat det samlade stödet till elbilar och konstaterade då att kostnaden för att minska utsläpp med subventionerade miljöbilar är mångdubbelt högre än i EU:s utsläppshandelssystem ETS. Med dagens pris får man 25 gånger större utsläppsminskningar i utsläppshandeln jämfört med om samma resurser satsas på subventionerade elbilar. Trots det räknar regeringen med att betala ut över 1,2 miljarder i klimatbonus till miljöbilarna bara i år.

Om politikerna vill rädda klimatet kan de inte slösa bort klimatbudgeten på åtgärder som inte fungerar. För ett land som står för ett par promille av världens utsläpp gäller det att kunna inspirera andra om målet är att rädda klimatet. Ska Sverige vara ett föredöme för klimatarbetet i EU krävs en klimatpolitik som är kostnadseffektiv och faktiskt leder till minskade utsläpp. Dyr och dålig symbolpolitik som inte ens minskar utsläppen här hemma lär inte övertyga andra länder att ta ett större klimatansvar.

Johan Gustafsson
Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening

Johan Gustafsson.
Johan Gustafsson. Foto: Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons