Annons

Konkurrenskraften i Sverige rankas högt

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige har världens åttonde bästa konkurrenskraft. Det fastslås i en ny rapport från Världsekonomiskt forum.

– Sverige gör bra ifrån sig men det finns växande missnöje med skattetrycket, säger Roberto Crotti vid WEF till SvD.

Uppdaterad
Publicerad

GENÈVE Sverige klättrar upp ett pinnhål i årets ”Global Competitiveness Report” från World Economic Forum som publiceras på onsdagen. Svensk konkurrenskraft klassas nu som världens åttonde bästa, från att ha legat på nionde plats 2018. Det är flera år i rad som Sverige nu kvalat in på listan över världens tio mest konkurrenskraftiga länder.

I rapporten har 141 länders ekonomier studerats och olika indikatorer analyserats som ger en bild av konkurrenskraften. Bland annat har sådant som infrastruktur, institutioner, anammande av ny teknik, makroekonomisk stabilitet, utbildning, finansiella marknader och näringslivets anpassningsförmåga analyserats.

Bakom Sveriges framgång ligger främst makroekonomisk stabilitet med låg inflation och låg skuldkvot och digitalt kunnande. Men även investeringar i forskning och utveckling och entreprenörsanda är framträdande, enligt rapporten. Svenskar är också duktiga på att anamma nya teknologier.

Annons

Andra områden där Sverige presterar väl i konkurrens med andra länder är transparens, villighet att delegera inom näringslivet, tillväxt av innovativa företag, infrastruktur, miljöhänsyn och låg korruption, enligt rapporten.

– Sverige gör bra ifrån sig som åter kvalar in på tio-i-topplistan. Men vi märker samtidigt mindre positiva tongångar från svenskt näringsliv när det gäller höga skatter och konkurrens inom tjänstesektorn, säger Roberto Crotti, en av utredarna bakom rapporten.

Den svenska bolagsskatten har trots allt sänkts stegvis från den tidigare nivån på 22 procent. Den tidigare regeringen sänkte också inkomstskatterna.

– Inom svenskt näringsliv finns även ett missnöje med brist på flexibilitet på arbetsmarknaden, kompetensbrist och företag har blivit mindre benägna att anställa utländsk arbetskraft. Allt detta kan försvåra förutsättningarna för långsiktig tillväxt.

Men även om Sverige rankas högre i år i jämförelse med andra länder får svensk konkurrenskraft marginellt lägre poäng än förra året. Trots det kliver Sverige upp ett steg eftersom flera stora industriländer sjunker i konkurrenskraft.

Här finns påtagliga förändringar. USA har fallit från piedestalens topp och hamnar nu på andra plats. Istället har Singapore intagit ledningen som världens mest konkurrenskraftiga land. Landet har överlägsna poäng när det gäller allt från infrastruktur och arbetsmarknad till statliga institutioner och finansiella system.

Hack i häl på USA kommer Hongkong som klättrar upp fyra steg jämfört med året innan. Därefter kommer Nederländerna, Schweiz, Japan, Tyskland, Sverige, Storbritannien och Danmark.

Fast såväl Tyskland, Storbritannien som Schweiz har fallit i årets ranking. Tysk konkurrenskraft har rasat fyra steg jämfört med förra året.

Men den stora utmaningen för samtliga länder är att den globala produktiviteten stagnerat, enligt rapporten. Världens ekonomier står inför en inbromsning – men det finns inte samma beredskap som vid finanskrisen 2008. Kort sagt, världen är sämre rustad för en ekonomisk svacka.

”Tio år efter den globala finanskrisen är världens ekonomi fortfarande fast i en ond cirkel med låg eller flack produktivitetstillväxt, trots en injektion med mer än 10 biljoner av centralbankerna”, heter det i rapporten. Visserligen har det gjort att man undvikit en djupare recession, men samtidigt har inte nödvändiga investeringar gjorts.

Utsikterna förmörkas av handelskonflikten mellan USA och Kina, geopolitiska spänningar och allmän osäkerhet som skrämmer bort investerare, påpekas det.

– Vi står inför en inbromsning, och har inte samma styrka som vid finanskrisen. Då, 2007, hade vi monetära instrument, men det har använts nu och räntor kan inte pressas mer. Då fanns också mer multilateralism och solidaritet mellan länder. Idag hotar protektionism och länder vänder sig inåt, säger Roberto Crotti.

– Men detta är en inbromsning som pågått i 20 år. Vi har många gånger sagt att om vi inte fixar problemet och ökar produktiviteten så väntar stora problem på sikt. Till detta ska läggas klimatförändringar och social ojämlikhet med ökade klyftor. Man borde ha fixat taket medan solen sken.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons