Annons

Sveriges mörka själ

Utrikesjournalisten Kajsa Norman riktar kameran mot Sverige.
Utrikesjournalisten Kajsa Norman riktar kameran mot Sverige. Foto: Chris Harvey
Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

Ena dagen: mitt Europa bygger inte murar och Sverige tillsammans. Andra dagen: Åsa Romson (MP) i tårar och gränskontroller. Hur kunde ett helt land svänga så tvärt och så fort? Från närmast total uppslutning kring öppna era hjärtan till ett mangrant vi har varit naiva.

Vad som nyss varit suspekt blev plötsligt och utan debatt sunt förnuft. Johan Hakelius beskrev vändningen som typiskt svensk, i en kolumn i Aftonbladet (26/10-15):

”På en given signal faller den gamla fasaden. Bakom den finns redan en ny. Den ser ut att alltid ha stått där. I ett slag är allt ändrat. Politiker, journalister, alla, följer med. Nu är det den här korridoren som gäller. De flesta svenskar kan den här processen. Vi har varit med om den på arbetsplatser, i föreningar och bland vänner.”

Kan man beskriva åsiktskorridoren för någon som inte är svensk?

I reportageboken ”Sweden’s dark soul – the unravelling of a Utopia” (Hurst, 2018) tecknar den svenska men Londonbaserade journalisten Kajsa Norman en bild av Sverige med drag av kriminallitteraturens svärta. Under den välordnade ytan lurar ett mörker.

Annons
Annons
Bild 1 av 1

Norman speglar den svenska kollektivismen i det till synes obrytbara utanförskapet hos reportagets två huvudpersoner.

Å ena sidan Chang Frick, född och uppväxt i mörkaste Småland, men polskjudisk på mödernet och resande – det som förr kallades tattare – på fädernet. Hela sin uppväxt får han erfara att alla de statliga honnörsorden i praktiken bara gäller vissa – som vuxen bygger han en alternativ nyhetsförmedling för att krossa den falska nationella självbilden. Men när hans tabloida webbtidning Nyheter idag inte ignoreras av etablissemanget utmålas den som antingen hatpropaganda eller prorysk desinformation. Infödd men utstött.

Å andra sidan armeniern Samvel Atabekyan. På grund av sin albinism förfrämligas han i sitt eget land men genom Ingmar Bergmans filmer finner han ett nytt hem. Han gör sitt yttersta för att bli svensk, med universitetsstudier, jobb och laglydighet. Efter åtta år i Sverige förvisas han – naturligtvis aldrig så välkommen som Sverigebilden gjort gällande.

Men Normans ärende är större än att delge läsarna aldrig så gripande livsöden. Hon spårar den svenska mentaliteten bakåt i historien. I hennes ögon är det samma skygglappsmoral som gjorde tvångssteriliseringarna möjliga, som gör att vi kan framhäva oss som världens mest jämställda land men blunda för den utbrytande sexualbrottsepidemin.

Kajsa Normans tidigare reportageböcker har behandlat politiska fångar på Kuba, förutsättningarna för demokratisk utveckling i Zimbabwe, Hugo Chavez revolutionära Venezuela och vita afrikander i Sydafrika efter apartheidsystemets fall. Ändå beskriver hon sin senaste som ”den svåraste bok jag skrivit”.

”Sweden’s dark soul” publicerades i november. Den har recenserats bland annat i The Times och The Guardian, fått goda omdömen i bokbibeln Literary review, och Norman har bjudits in att diskutera boken både hos breda BBC och kreddiga Monocle. Första upplagan har sålt slut.

Här hemma har det dock hittills varit knäpptyst. Men snart flyttas väl åsiktskorridoren igen, och alla säger sig ha haft Kajsa Norman i bokhyllan i alla tider.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons