Annons
Krönika

Elisabet Andersson:Dags att donera pengar till Sveriges Notre-Dame?

Stockholms stadsbibliotek.
Stockholms stadsbibliotek. Foto: Staffan Löwstedt
Under strecket
Publicerad
1/2

Bergsklättrare installerar vattentäta presenningar över den skadade katedralen Notre-Dame.

Foto: Thibault Camus/TT
2/2
Foto: Thibault Camus/TT

Blir Stockholms stadsbibliotek vårt eget Notre-Dame? En världsberömd byggnad som får miljardärer att öppna plånboken och skaffa sig kulturellt kapital. En nationell skatt som återställs med hjälp av landets rikaste personer.

I Paris var det en svår brand som fick donationerna att strömma in. I Stockholm handlar det tack och lov om något mindre dramatiskt: biblioteket, ritat av Gunnar Asplund, är i dåligt skick på grund av eftersatt underhåll. Tidigare i år regnade det in.

Kommunen har ägnat ett antal år åt att utreda hur byggnaden kan rustas upp och utvecklas. Men inget händer. Och inget verkar hända framöver.

Annons

”I nuläget är det oklart när ett genomförandebeslut kan aktualiseras.” Så heter det på byråkratspråk i kulturförvaltningens budgetunderlag för 2020.

Stockholms stad drar sig uppenbarligen för en kostsam renovering av sitt märkvärdiga hus. Privata donationer kan då bli en räddning.

Kulturförvaltningen skriver att en ”samverkan med externa finansiärer kan vara en framkomlig väg för att hantera investeringskostnaderna för utveckling och renovering av det eftersatta och världsunika stadsbiblioteket vid Odenplan, som också utgör ett av stadens mest besökta turistmål”.

1/2

Stockholms stadsbibliotek är ett allkonstverk. Relieferna i entrén har motiv ur ”Iliaden”.

Foto: Staffan Löwstedt
2/2

Fasadfris på rotundan. Gunnar Asplunds arkitektur är en länk mellan 1920-talsklassicism och funktionalism.

Foto: Staffan Löwstedt

I Paris är det bland annat pengar från lyxvarumärken som Dior och Louis Vuitton som ska återställa Notre-Dame. I Stockholm blir det kanske H&M-pengar som kan få ordning på Asplunds ikon?

Familjen Erling-Perssons stiftelse hoppade ju av Nobel Center-projektet när det inte blev något nybygge på Blasieholmen. Stiftelsen skulle donera 400 miljoner till Nobelstiftelsens projekt. Varför inte lägga de pengarna på ett slitet stadsbibliotek?

Folkbiblioteken har varit grundpelare i det svenska 1900-talets välfärdsbygge. Att kommuner tar hjälp av donationer för att rusta upp sina bibliotek hör inte till vanligheten, men går man längre tillbaka i tiden så har filantropin spelat en stor roll för biblioteken.

Brukspatron James Dickson uppförde landets första folkbiblioteksbyggnad, invigd i Göteborg 1897. Stockholms stadsbibliotek blev verklighet tack vare Knut och Alice Wallenbergs stiftelse; 1918 meddelade stiftelsen att den skänkte 1 miljon kronor till bygget.

Kanske är det återigen dags för Wallenbergarna att rycka ut i folkbiblioteksfrågan? I så fall sluts cirkeln i flera bemärkelser.

Rotundan i Stockholms stadsbibliotek, ett av världens mest berömda biblioteksrum.
Rotundan i Stockholms stadsbibliotek, ett av världens mest berömda biblioteksrum. Foto: Staffan Löwstedt

Förmodligen får vi också sätta vårt hopp till externa finansiärer när det gäller utvecklingen av Stockholms biblioteksstruktur. Kulturförvaltningen konstaterar att ett växande Stockholm behöver fler bibliotek. Men det finns ingen plan och inga pengar avsatta för att förverkliga detta.

Bibliotek behövs av många skäl. Bibliotekens rum blir allt viktigare som mötesplatser i en segregerad stad, skriver kulturförvaltningen. Det är utmärkt om förmögna personer och stiftelser vill hjälpa till att täta fönster, fixa ytskikt och utveckla Asplunds hus.

Återstår att se om donatorer vill lägga pengar på något så vardagligt som eftersatt underhåll. Gissningsvis är de mer roade av nybyggen – och sådana behövs också.

Annons
Annons

Bergsklättrare installerar vattentäta presenningar över den skadade katedralen Notre-Dame.

Foto: Thibault Camus/TT Bild 1 av 5
Foto: Thibault Camus/TT Bild 2 av 5

Stockholms stadsbibliotek är ett allkonstverk. Relieferna i entrén har motiv ur ”Iliaden”.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 3 av 5

Fasadfris på rotundan. Gunnar Asplunds arkitektur är en länk mellan 1920-talsklassicism och funktionalism.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 4 av 5

Rotundan i Stockholms stadsbibliotek, ett av världens mest berömda biblioteksrum.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 5 av 5
Annons
Annons
Annons