Varje år hamnar runt åtta miljoner ton plast i haven, enligt stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR).
Varje år hamnar runt åtta miljoner ton plast i haven, enligt stiftelsen Håll Sverige Rent (HSR). Foto: AP

Forskare: ”Värld utan plast är inte önskvärt”

Sköldpaddor dör och Sverige vill förbjuda sugrör. Kommer vi i framtiden att kunna leva utan plast? Forskare kallar ett sådant liv för ”varken realistiskt eller önskvärt” och vill rikta fokus mot återvinning.

Uppdaterad
Publicerad

Längs den klippiga strandkanten på den italienska turistön Sardinien ligger en åtta meter lång kaskelot. Hon är död. Inuti magen trängs en bebisval tillsammans med över 20 kilo plast, som fyller två tredjedelar av magen. Intrasslad i plasten finns även delar av en bläckfisk, men enligt veterinärer är det osannolikt att honan har kunnat ta upp någon näring av den över huvud taget, eftersom hennes tarmar blockerats av plastavfallet.

Plasten blev hennes död.

Veterinärer och forskare som obducerade honvalen beskrev synen som förskräcklig.

Biologer, som trott att hotet mot valarna i bukten kommit från turismens båtturer, hade aldrig kunnat ana att det var plasten som utgjorde den största faran.

– Plast finns nu överallt i världen, genom hela det marina ekosystemet och livsmedelskedjan, från sjöfåglar till havssköldpaddor och sälar, säger Nick Mallos på Ocean Conservancy, ett ideellt företag som fokuserar på havsskydd, i en intervju med National Geographic.

Många känner igen bilderna på strandade valar med magarna fulla av plast som sprids återupprepat. De fortsätter att engagera och bli ögonöppnare för fler och fler människor. ”Gråtet från en död val” är en skulptur och ett konstprojekt i filippinska Manila, skapad av plast uppsamlad från havet – och bara ett av alla försök att uppmärksamma människor på hur vi förstör våra hav. Ett annat initiativ har tagits i Belgien, där man låtit bygga en jätteval av 50 ton uppsamlad plast.

1/2

Plasten blev kaskelotens död.

Foto: AP
2/2

I honvalens mage fanns 20 kilo plast som trängdes tillsammans med hennes ofödda bebis.

Foto: AP

Världen använder i dag mer plast än på 50-talet, och mer för varje dag som går.

Användningen av ny plast i Sverige ökade mellan 2010 och 2017, från 900 000 ton till nästan 1,3 miljoner ton per år. Det motsvarar ungefär 130 kilo plast per invånare.

Annons

Av de 448 miljoner ton plast som tillverkas i världen varje år hamnar ungefär 8 miljoner ton i världens hav.

EU identifierade plasten som prioritet under 2015, och förra året antog EU-kommissionen en strategi för ”plast i en cirkulär ekonomi”. Svenska regeringen går längre än EU och föreslår nu ett direktiv om förbud mot engångsartiklar som sugrör och plastmuggar. Men är det så enkelt?

Det korta svaret är nej, enligt Fredrik Bauer, klimat och innovationsforskare vid Lunds Tekniska högskola.

Det nya direktivet kommer utan tvivel leda till en förbättring i europeiska vatten, men globalt sett står det europeiska plastskräpet i havet för endast cirka 1 procent, enligt Fredric Bauer.

– EU plockar lågt hängande frukt, säger han.

Regeringens initiativ handlar om att få bort nedskräpningen i våra hav och på våra stränder. Men också om att nå snabba resultat och samtidigt plocka politiska poäng – samt om att börja någonstans, menar Bauer.

Varför då, och vad handlar det om egentligen?

– Vi ser ju alla att det är helt ohållbart att ett material som håller i hundratals år, och som i princip är onedbrytbart i naturen, används en enda gång och sedan slängs.

Annons

Så säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin i en intervju med SR:s Ekot.

Ändå rör direktivet endast ett fåtal produkter som står för begränsade mängder plast.

En långsiktig förhoppning med regeringens nya förslag är att europeiska företag – som tillverkar många av plastprodukterna som regeringen nu vill förbjuda – tvingas tänka om i sin produktdesign och göra den återvinningsbar. På så sätt skulle direktivet kunna leda till positiva miljöeffekter även utanför Europa.

Det här är kärnan i EU:s vision om plast i cirkulär ekonomi.

Begränsningar av engångsplaster

En havssköldpadda spolas upp på stranden i östra Thailand. Den lever fortfarande när några veterinärer får syn på den, där den ligger i strandkanten för svag för att orka simma. Röntgen visar att gummisnoddar och annan plast inuti sköldpaddans mage och tarmkanal har hindrat den från att kunna äta. Trots intravenösa försök att ge den mat dör havssköldpaddan i händerna på veterinärerna.

Händelsen, som inträffade 2018, blev viral och tog åter upp frågan på tapeten om den svåra nedskräpningen i våra världshav, som bland annat Ny Teknik rapporterade om. Plasten är så svårnedbruten att den flyter runt i vattnet år efter år, tills något av de marina djuren äter upp den.

Annons

Att fatta beslut om onödiga plastprodukter är bra, menar Annika Olsson, professor i förpackningslogistik vid Lunds tekniska högskola. Men att enbart fokusera på nedskräpning kan slå fel. Det kan leda till att man tänker att all plast är dålig och att man väljer bort alla förpackningar gjorda av materialet.

Men en cirkulär ekonomi handlar om mer än bara förbud mot sugrör och plastmuggar.

I mataffärer runt om i landet säljs runda och röda körsbärstomater förpackade i plasttråg. Plasttrågen i sin tur är förpackade i en mjukare plastförpackning. Ur livsmedelsynpunkt är förpackningssättet nödvändigt för att tomaterna ska hålla och vara ätbara när de når konsumenten. Om människor i stället väljer bort förpackningar som är gjorda av plast för att det är dåligt för miljön, kan konsekvensen bli att produkter som till exempel tomat och gurka förstörs. Matsvinn påverkar klimatet mer än plast.

De länder som räknas som de fem största källorna till plastutsläpp i haven är Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Sri Lanka, enligt en forskningsrapport.
De länder som räknas som de fem största källorna till plastutsläpp i haven är Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Sri Lanka, enligt en forskningsrapport. Foto: Kazi Salahuddin Razu/AP
Annons

– Man kan inte bara ta bort plasten utan att hitta ett annat material som har samma egenskaper, för det behövs, säger Annika Olsson.

För att få ned koldioxidutsläppen och samtidigt få renare hav och stränder, krävs en bredare förståelse hos allmänheten.

– Jag förstår varför det är lätt för regeringen att prata om sugrör och muggar. Det här är en svår industri att förstå, med väldigt många rörliga bitar, säger Fredric Bauer.

Ett av problemen är just att folk inte förstår hur komplex industrin och värdekedjorna för plaster är.

– Plast är bra material, säger Fredric Bauer.

Det är lätt, smidigt, formbart och starkt. Många bra egenskaper gör plasten till ett attraktivt material som finns överallt i människans vardag. Titta runt omkring dig. Skrivbordstolen, glasögonen, laminatskivan i köket, instrumentpanelen i bilen, mattan i vardagsrummet. Alla föremål innehåller sannolikt plast i olika former. Plast i bilar och flygplan gör dem lättare och minskar utsläpp.

– Ett liv utan plast ser vi varken som realistiskt eller önskvärt, i alla fall inte på kort sikt, säger han.

Annons

Ett sätt att rädda framtidens sköldpaddor och valar utan att behöva avstå färska körsbärstomater skulle kunna vara att satsa på bättre återvinning.

De stora frågorna i den cirkulära ekonomin handlar nämligen om hur vi skapar ett bättre återvinningssystem. Om hur stora industrier ska bli bättre på att möjliggöra återvinning och sortera plast, liksom att utnyttja energin i det som inte kan återvinnas.

Det fungerar som ett kretslopp.

99 procent av all plast görs av olja och gas. Klimatet skulle vinna på att vi använder biobränslen i plasttillverkning i större utsträckning än i dag. Om fler plastprodukter tillverkas av återvunnen plast, och biobränslen används i den plast som måste nytillverkas, skulle det vara en enorm förbättring.

I dag finns företag som börjat satsa på exempelvis majs, sockerrör och skogsråvara som skulle kunna användas för tillverkning av plast.

EU hör till världstoppen när det gäller satsningar på plaståtervinning. Nya krav på avfallshantering träder i kraft i juli 2020.

I stora delar av världen läggs plast fortfarande på hög på soptippar. Mycket blåser iväg, och tappas dessutom bort på vägen, på grund av att det inte finns någon fungerande sophantering. Den plasten hamnar ofta i haven.

Trots de höga ambitionerna återvinns bara runt en tredjedel av all plast i Europa för att bli till nya plastprodukter. I Sverige blir knappt 10 procent av plastavfallet ”nya” plastförpackningar.

Att få bort plasten från jordens yta behöver alltså inte vara det enda sättet att rädda de lidande havssköldpaddorna och valarna. Forskare som Fredric Bauer och Annika Olsson riktar strålkastarljuset mot konsumtionsmönster och tillverkningssätt.

– Vi behöver bli bättre, säger Fredric Bauer.

Återvunnen plast har ett större miljövärde än återvunnet glas. Ändå är det bara en liten del som materialåtervinns.
Återvunnen plast har ett större miljövärde än återvunnet glas. Ändå är det bara en liten del som materialåtervinns. Foto: Himanshu Bhatt/AP

Plasten blev kaskelotens död.

Foto: AP Bild 1 av 4

I honvalens mage fanns 20 kilo plast som trängdes tillsammans med hennes ofödda bebis.

Foto: AP Bild 2 av 4

De länder som räknas som de fem största källorna till plastutsläpp i haven är Kina, Indonesien, Filippinerna, Vietnam och Sri Lanka, enligt en forskningsrapport.

Foto: Kazi Salahuddin Razu/AP Bild 3 av 4

Återvunnen plast har ett större miljövärde än återvunnet glas. Ändå är det bara en liten del som materialåtervinns.

Foto: Himanshu Bhatt/AP Bild 4 av 4