Annons

Syrien: Skepsis mot tribunal för terrorbrott

Den USA-ledda koalitionen, som under sommaren 2017 bombade terrorgruppen IS dåvarande fäste al-Raqqa, anklagades i fjol av Amnesty International för att ha begått krigsbrott. Arkivbild.
Den USA-ledda koalitionen, som under sommaren 2017 bombade terrorgruppen IS dåvarande fäste al-Raqqa, anklagades i fjol av Amnesty International för att ha begått krigsbrott. Arkivbild. Foto: Gabriel Chaim/AP/TT

Sverige hör till dem som vill se en internationell tribunal för terrorgruppen IS i Syrien och Irak. Det är ett snedvridet förslag, enligt en FN-utredare för internationella brott i Syrien.

– Vilka signaler sänder det om vi upprättar en tribunal för bara en stridande part, säger Lina Biscaia.

Fanny Hedenmo / TT
Publicerad
1/2

Lina Biscaia, människorättsjurist vid FN:s mekanism för internationella brott i Syrien, under ett besök på Human Rights Film Festival anordnat av Raoul Wallenberginstitutet i Malmö.

Foto: Gabriel Stein
2/2

Den 7 april 2018 utsattes staden Douma, nära Damaskus i Syrien, för en klorgasattack som dödade ett femtiotal människor och skadade runt 500. Arkivbild.

Foto: AP/TT

Ett okänt antal svenska IS-anhängare sitter frihetsberövade i den arabisk-kurdiska milisen SDF:s läger i nordöstra Syrien. Det finns anledning att tro att flera av dem har begått fruktansvärda brott. Ändå anses de inte kunna dömas i Sverige – bevisläget är för svårt, lagarna för otillräckliga.

Statsminister Stefan Löfven (S) tillhör dem som vill upprätta en särskild, internationell tribunal med mandat att pröva terrorgruppens brott i regionen. Förslaget har väckt försiktigt stöd bland andra europeiska länder.

Men människorättsjuristen Lina Biscaia, som nyligen var i Sverige på inbjudan av Raoul Wallenberginstitutet i Lund, är skeptisk.

Annons

– Det är förstås en politisk fråga – för västvärlden är det viktigt att markera mot IS. Men vi kan inte ignorera de andra parterna i kriget som har begått fruktansvärda brott, säger hon när TT når henne på telefon.

Under sin tid som utredare vid FN:s undersökningskommission för Syrien har Lina Biscaia intervjuat hundratals syrier som drabbats av kriget. Kommissionen har aldrig fått tillträde till Syrien, utan tvingats förlita sig på vittnesmål och information inifrån landet, och från dem som flytt.

Kommissionens jobb är omfattande – den åtta år långa konflikten har lett till ett ofattbart stort civilt lidande. Civila mål har bombats urskiljningslöst, och kemiska vapen har använts i minst 34 fall, enligt kommissionens beräkningar; andra talar om ett hundratal. Civila och oppositionella har gripits och torterats, och det sexuella våldet har varit systematiskt och omfattande.

Runt 370 000 människor har dödats, och tiotusentals försvunnit spårlöst.

Flera anklagelser om krigsförbrytelser har riktats mot den syriska regimen, med president Bashar al-Assad i spetsen. Men kommissionen har också funnit att brott mot folkrätten har begåtts av flera stridande parter i Syrien, bland annat rebellstyrkorna under Fria syriska armén, FSA:s, flagg.

– Flera FSA-grupper har belägrat städer och sedan hindrat civilbefolkningen från att fly under angrepp. De har också använt stridsvapen med dålig träffsäkerhet som i vissa fall har träffat bostäder och andra civila mål, säger Lina Biscaia.

Även den USA-ledda internationella alliansen är satt under lupp. Sommaren 2017 tvingade koalitionsstyrkor ut IS ur terrorgruppens dåvarande fäste al-Raqqa. En ny rapport från Amnesty och organisationen Airwars visar hur offensiven dödade 1 600 civila i staden – en siffra tio gånger högre än den koalitionen själva har uppgett.

– Efter att FN:s säkerhetsråd röstade ner förslaget om att ge Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, mandat att pröva krigsförbrytelser i Syrien såg vi hur koalitionen ökade sin aktivitet i Syrien. Raqqa är en stenhög idag, säger Lina Biscaia.

Avsaknaden av mandat för ICC att pröva brott som begåtts i Syrien innebär visserligen inte att alla går fria. Flera åtal har väckts mot enskilda förbrytare i europeiska domstolar, som i och med den så kallade universella jurisdiktionen ska lagföra även de brott som begåtts utanför det egna landets gränser.

Sådana åtal har väckts i bland annat Sverige, Tyskland och Frankrike.

– Men de som åtalas har ofta befunnit sig långt ner på beslutskedjan. Det har handlat om soldater eller vakter av låg eller mellanhög rang, medan beslutsfattarna går fria, säger Lina Biscaia.

Lina Biscaia, som i dag arbetar med att bevara och analysera bevis inom FN:s mekanism för allvarliga internationella brott i Syrien, anser att chanserna för de grövre brotten i konflikten att prövas i framtiden är små. Det beror inte på att bevisläget är svårt, säger hon – tvärtom. Syrien är en ovanligt väldokumenterad konflikt.

– Pressen och internationella organisationer intresserade sig tidigt för Syrien eftersom kriget tog vid i samband med arabiska våren. Många av mina kolleger har studerat arabiska i Damaskus och har kontakter på insidan. Bevisen finns, det handlar bara om att samla in och bevara dem.

Problemet ligger i det politiska dödläget, säger Lina Biscaia.

– Optimisten i mig säger att allt kan hända. Sådana här processer kan ta tio eller 20 år, det har vi sett många gånger. Men när det inte ens finns ett FN-mandat har jag svårt att tro det. Realisten i mig ser inte hur något verkligt ansvarsutkrävande ska kunna ske.

Annons
Annons

Lina Biscaia, människorättsjurist vid FN:s mekanism för internationella brott i Syrien, under ett besök på Human Rights Film Festival anordnat av Raoul Wallenberginstitutet i Malmö.

Foto: Gabriel Stein Bild 1 av 2

Den 7 april 2018 utsattes staden Douma, nära Damaskus i Syrien, för en klorgasattack som dödade ett femtiotal människor och skadade runt 500. Arkivbild.

Foto: AP/TT Bild 2 av 2
Annons
Annons
Annons
Annons