X
Annons
X

Benjamin Katzeff Silberstein: Ta tag i glädjebetygen

Läs mer om Svenska skolan
undefined
Foto: Kallestad, Gorm / TT

Det är naturligt att vinstfrågan så ofta hamnar i fokus hos vänstern när frågan om friskolor diskuteras. Vinst är en ideologisk hundvissla, som väcker tankar om rika direktörer i höga hattar som utnyttjar små barn för att köpa ännu en lyxyacht till samlingen. Förhoppningsvis och förmodligen röstar riksdagen ned regeringens förslag om vinstbegränsningar i välfärdsföretag på torsdag.

Men det finns verkliga problem att ta tag i. Nationalekonomen Jonas Vlachos visar i en nyligen publicerad studie att friskolor inom tre koncerner tycks ha satt systematiskt högre betyg än jämförbara kommunala skolor, framför allt i praktiska och estetiska ämnen, jämfört med matematik. Man kan förstås invända mot att just matematik får utgöra grunden för jämförelsen av betygen som helhet, men Vlachos resultat är tillräckligt slående för att utgöra en viktig varningsklocka.

Det är märkligt att det krävs en utomstående forskare för att belysa ett problem som friskolorna själva har anledning att se över genom egen forskning. Redan för nästan tio år sedan uppmärksammade Vlachos, tillsammans med nationalekonomiprofessorn Magnus Henrekson, att andelen elever som gick ut med betyget ”mycket väl godkänt” (i alla ämnen) ökade lavinartat mellan 1997 och 2007 (DN 17/8-09), och att majoriteten av de skolor som toppade ökningen var just friskolor. Det borde ha varit en väckarklocka för landets friskolor att göra egna studier, för det ligger i deras eget intresse att komma åt problemet.

Annons
X

Fritt skolval är viktigt, och att vänstern ger sig på vinsterna snarare än skolsystemet i sig handlar mer om ideologisk stridsvilja än omsorg om rättvis betygssättning. Inte minst för att systemet med friskolor i grunden är en bra idé, som kan skapa mångfald och alternativ för eleverna, är de brister som finns så viktiga att komma åt.

Den mest centrala åtgärden är att förbättra utvärderingsformerna för svenska skolor. I dag saknas de i princip, eftersom de nationella proven till stor del är frivilliga, och dessutom rättas av skolorna själva. De ges på olika tider i olika skolor, och vid flera tillfällen har prov läckt ut på internet innan alla skolor hunnit genomföra dem. Proven borde genomföras samtidigt i hela landet och rättas centralt, inte av lärarna själva.

Att regeringen nu vill göra proven frivilliga i ännu högre grad kommer att göra ett stort problem än större. Som rektorn Hans Jakobsson konstaterade här på ledarsidan i lördags, så utgör proven ett betydligt bättre betygsunderlag än luddigt formulerade betygskriterier med nyckelbegrepp som ”väl nyanserat”, och så vidare. Dessutom behöver de nationella proven inte ens ha inflytande över elevers betyg.

Nationella prov är ingen perfekt metod för betygssättning. Men när avvikelserna från resultaten på de nationella proven drar ifrån snittbetygen i en skola eller årskurs, då borde en varningsklocka ringa både hos skolan själv och hos Skolinspektionen.

Svenska elever presterar allt sämre oavsett skolform, och systemet med friskolor och konkurrens kan skapa stora fördelar genom att låta aktörer pröva sig fram med olika former och inriktningar. Men samtidigt är skolmarknaden ingen vanlig marknad där konsumenterna är de som betalar, eller sitter på tillräcklig kunskap för att utvärdera den produkt de väljer.

Friskolorna själva har därför all anledning att kräva att staten skapar tydliga läroplaner för riktig kunskap, och skapar och upprätthåller betygssystem som är inflationssäkra.

Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X
Foto: Kallestad, Gorm / TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X