Annons

Thomas Engström:Tack alla populister – nu vet folk vad EU är

Nigel Farages brexit-parti skördade stora framgångar i EU-valet.
Nigel Farages brexit-parti skördade stora framgångar i EU-valet. Foto: Ray Tang/AP

Är det kraftigt ökade valdeltagandet i valet till Europaparlamentet ett tecken på att den europeiska identiteten håller på att stärkas – eller tvärtom som ett led i ett ökat folkligt motstånd mot hela unionsbygget?

Under strecket
Publicerad

Rotterdam är en mardröm för högerpopulister, skriver Thomas Engström.

Foto: Peter Dejong/AP Bild 1 av 2

Men vad känner SD:s Jimmie Åkesson egentligen inför EU?

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 2

Är det tillkomsten av en europeisk identitet vi nu ser ? Hur europeiska kan vi européer bli?

Ska man se det kraftigt ökade valdeltagandet i helgens val till Europaparlamentet som ett tecken på att den europeiska identiteten håller på att stärkas, eller tvärtom som ett led i ett ökat folkligt motstånd mot hela unionsbygget?

Det finns en stad som är ett skyltfönster för europeisk integration – och därmed också en mardröm för högerpopulister. Den staden heter Rotterdam, och jag bodde där i nio månader. Hälften av befolkningen har utländsk bakgrund och borgmästaren är muslim. Bryssel ligger en och en halv timme bort med tåg – ni vet, sådana där snabba och trevliga transportmedel som kommer fram i tid i alla moderna länder utom Sverige.

I nuläget råder det närmaste man kan komma ett holländskt paniktillstånd, vilket innebär att folk faktiskt inte ler precis hela tiden och att de kanske till och med emellanåt rynkar lite på pannan. Oron beror såklart på brexit.

EU har slagit igenom i befolkningens medvetande.

Rotterdam är Europas största hamn och Storbritannien är Nederländernas viktigaste handelspartner. När EU-kommissionen säger att förberedelserna är på plats för att britterna kan lämna utan ett avtal, då är det efter att ha hört sig för med holländarna. Och med rejält utökad personalstyrka verkar hamnledningen nu ha situationen hyfsat under kontroll.

Annons
Annons

Rotterdam är en mardröm för högerpopulister, skriver Thomas Engström.

Foto: Peter Dejong/AP Bild 1 av 2

Men vad känner SD:s Jimmie Åkesson egentligen inför EU?

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 2

Men fysiska handelshinder är en sak. Det som plågar de kosmopolitiska holländarna är också den existentiella grundfrågan: om vi tar för givet att vi är européer, varför gör inte britterna det? Är det de som är galna eller är det vi som aldrig riktigt har känt efter?

Rotterdam är en mardröm för högerpopulister, skriver Thomas Engström.
Rotterdam är en mardröm för högerpopulister, skriver Thomas Engström. Foto: Peter Dejong/AP

Frågan har blivit så ohyggligt invecklad. Ta bara Sverigedemokraterna i Sverige, som i ena sekunden säger att vi aldrig borde ha släppt in länderna i Central- och Östeuropa, bara för att i nästa ögonblick försvara sina meningsfränder i de alltmer totalitära staterna Ungern och Polen. Om inte ens ett högernationalistiskt, främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna vet riktigt vad de ska känna – känslosvall är ju deras politiska programidé – ja, då är det minsann inte lätt att avgöra vad som är kärnan i en europeisk identitetstanke.

Att de mest EU-vänliga partierna i Europa gick framåt i valet, samtidigt som de mest EU-fientliga också gjorde det, visar i alla fall på en sak: EU har slagit igenom i befolkningens medvetande. Det är inte längre en fullkomlig abstraktion i stil med Unesco eller WTO, utan ett slags federal närvaro i vardagen.

Men vad känner SD:s Jimmie Åkesson egentligen inför EU?
Men vad känner SD:s Jimmie Åkesson egentligen inför EU? Foto: Anders Wiklund/TT

Min bekantskapskrets är inte det minsta representativ, men jag tycker mig allt oftare höra folk säga saker som att ”det här borde EU ta tag i”. Kanske var vändpunkten vad gäller befolkningens engagemang i EU-frågor någonting så banalt som när EU tvingade mobiloperatörerna att minska på roamingavgifterna inom unionen, kanske var det åsynen av det apokalyptiska brexit-dramat.

Viktigast av allt borde ha varit USA:s förfall under Trump, i kombination med Rysslands nya roll som klassens aggressiva clown. Vi nordbor eller tyskar eller fransmän kanske inte helt plötsligt identifierar oss hundraprocentigt med portugiser och bulgarer, men yttre hot kan göra underverk för sammanhållningen i vilken grupp som helst. Se bara på Rotterdam, som mot alla odds ändå svetsas samman av rivaliteten med storasystern Amsterdam.

Äkta gemenskap förutsätter gemensamma ovänner.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons